på gränsen?

uppenbarligen läser ingen min blogg längre (inga kommentarer = inga läsare) och jag har svaret på varför det är så. jag menar, jag har blivt norsk dagisfröken som bor i en liten fiskarby och på sin höjd tar sig en runda rock (eh) på byns enda nattklubb checkpoint ifall jag ska "parta till livet lite".

utöver det så drömmer jag om bättre tider och materiell lycka. jag kan inte vissla och har dessutom en äcklig rökhosta samt en sudukobok jag faktiskt knåpar i med jämna mellanrum. sedan spelar jag fia med knuff ensam, i tappra försök om att bräcka mig själv och dessutom har jag inte ens tröttnat på akons senaste hit fast jag spelat den konstant i över en månad.

jag menar, jag har blivit en enformig torris! sådär riktigt tråkig och dessutom är jag klädd i regnställ halva veckorna. vem vill läsa om en sån som mig och varför heter den här bloggen ens "på gränsen för zetterman"? vad lever jag på för gräns? på gränsen till att börja fönstershoppa på nisses el efter vattenkokare? på gränsen till att köpa ett fiskespö? hallå, jag förtjänar inte att ha några läsare! misär.

jag borde spola ner blame it on me i toaletten. jag lovar att det är akon som står för mitt miserabla och värdelösa liv idag. ge mig terapi i form av ännu en six feet under box eller åtmindstonde lite uppskattning!

(jag har en fin bild på kläm men inte ens del vill ta del av min blogg just nu, fan)