kikade på bilder från forntiden då jag fortsatt hade mörkt hår och tänker kanske att det är dags att gå tillbaka till det när jag flyttar här ifrån. ny tid, ny stid som man brukar säga. felicias minnesstund tar plats nästa vecka och jag tänker att jag kanske borde varit där istället för i barcelona. jag hade velat vara där! det hade varit fint med ett sådant avslut även fast jag är sämst på farväl och bara gråter hjälplöst. när inte möjligheten nu finns förevigar jag minnen en aningens här i blocggen och ger er en bild som togs då jag och soffan snurrade skivor på landet och felicia var med och lekte karate. god natt nu ska jag nog gråta.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar