dagens låt snurrar om och om igen

vem är jag?

jag har blivit arg igen. sådär arg att jag inte vet var jag ska ta vägen. ilskan äter mig inifrån och måste ut, så jag tar ut den. det sårar folk som jag egentligen inte vill såra och det får främlingar att tappa hakan. vem är jag? jag har blivit lite förälskad igen och det gör mig också arg. jag vill inte vara förälskad. förälskelse kan leda till att jag blir kär och den enda gången jag tidigare varit kär tappade jag mig själv, det är iallafall så det känns. trots att han jag är förälskad i är den bästa mannen jag eventuellt kan ha råkat på så känner jag att jag måste provocera. få han att tappa respekt för mig genom onödiga, arga utbrott. men han tappar inte respekt och det driver mig till ännu mer vansinne. vem är jag? varför gör jag såhär mot honom? varför gör jag såhär mot mig själv? jag tror mig vilja älska och bli älskad men jag kan inte och en annan sida av mig vill heller inte. jag behöver min frihet för att vara den jag är. ljuger jag för mig själv?

jag har alltid föraktat dem där gamla alkoholiserade gubbarna som skrivit böcker och blivit kult. jag har föraktat just för att deras stolthet bygger på en slags självförakt. erkänner man sina fel får man helt plötslig rätt att fela. det är vidrigt; den precisa strävan efter att vara en idiot och sedan vänta sig förlåtelse för att en har mod nog att erkänna sina brister. har jag blivit den idioten? snart ska jag iallafall börja skriva böcker som en dag ska få kultstatus. vem är jag?

om det ändå fanns ett tåg