så ses vi till helgen

sicken smäll va

hej bloggen. jag är tillbaka i paris och drunknar redan i arbete trots att jag knappt hunnit landa.
årets upplaga av primavera var sådär bra att jag som vanligt inte vet var jag ska börja eller hur jag ska formulera mig då jag ska försöka återberätta allt magiskt jag varit med om så jag tänkte fatta mig kort.

pallar inte att rabbla upp allt jag såg i år, men några spelningar jag att för all tid önskar att minnas är följande: spiritualized with orchestra and choir i auditorium. jag har knappt ord. jag såg framtiden under denna spelningen, och jag fann lugnet inom mig också. det kändes som att flyta i rymden och drifta i tiden. jag var på en annan plats, det var inte på riktigt. nästan så. samtliga jag pratat med som var där säger liknande saker. wow. känner mig så spiritualized alltså!

liminal soundbath var också sådär bra så att jag knappt har ord. och fever ray. och lorde. nils frahm, mount kimbie, four tet och jon hopkins. sist men inte minst - the blaze, som så även avslutade festivalen ute på forum. the blaze alltså, wow. wow wow wow. hela gänget var samlade och vi bara ramlade omkring och pussades och kramades i takt till musiken. det var så mycket kärlek i hela luften och han som jag är kär var där han med, efter att ha kommit hela vägen från marseille bara för att vara med mig i barcelona just den kvällen. han är nog det finaste jag vet i hela livet. flärk.

nu ska jag åka och hälsa på mehmet som fått jobb på en bar vid kanalen. hela vägen dit ska jag lyssna på the blaze och denna låt om och om igen. jag känner mig hel. jag är äntligen över sälen på helt riktigt och har faktiskt inte mått såhär bra sedan innan jag träffade honom. nu finns bara framåt.