spöken runt kröken

i lördags var jag på personalfest. en timme efter jag klackat vidare kom en galen man dit och högg ner anjas bästa kompis. tänk om jag varit där och varit den som blivit nedhuggen. allt jag kan säga är att man måste vara på sin vakt och därför ska jag spendera hela kvällen hemma. egentligen inte för att jag aktar mig för knivmän utan mest för att denna afton är min enda lediga denna vecka, då får man passa på!

-

okej, jag har ingenting att göra! har styrt med alla viktiga ting och tvättat och ätit och lyssnat på all musik jag vill höra, och sett allt jag vill se på internetet och gjort allt man kan göra på denna jord. alla är utflugna och gör roliga saker medan jag sitter här inne och ruttnar samtidigt som kvällsolen romantiskt stålar in genom fönstrena. saker som egentligen inte berör mig sitter och gnager innanför mitt skinn och jag tänker på den försvunna tjejen, hennes familj och hennes (samt några av mina) vänner. allt jag hoppas på är att det går bra. jorden är en skitig plats.

svaret

okej, veckans ord har suttit på kylskåpet i tre veckor och de enda ordet jag faktiskt lyckas träffa rätt på är abysmal, postpone och miscellaneous. antingen har jag blivit värdelös på engelska eller så har jag glömt bort hur man lagrar information i hjärnan.

värdelös dag idag. solen skiner, jag försov mig och har dessutom fått en medhjälpare på min avdelning. det sista jag behöver är en medhjälpare! jag har sedan dag ett haft allt under kontroll och sköter dessutom mina arbetsuppgifter med sådan inlevelse och passion (eh) att jag inte förtjänar att behöva dela med mig av mina ynka sysslor. nu ska jag och "kollegan" samsas om mitt arbete och dessutom har jag fått uppdraget att nu skola min assistent också!! jag menar, är detta inte lite väl fräckt? jag som är emot tanken på extrahjälp får uppdraget att lära upp nykomlingen! fick visioner om hur mitt avskedstal skulle hållas fast jag antar att detta får vänta ett tag. orkar inte tjafsa riktigt ännu, men efter min hemresa tänker jag ta tag i saken ifall inte dagens läge skulle ändrats tills dess.

aja.

då alla knoppar knoppat

idag märkte jag att det faktiskt är vår ute.
maskrosorna har redan spridit sig vilt och det finns inte en buske utan blad på sig.
sedan tycker jag att det är lustigt att jag inte har någon karl i mitt liv, jag menar jag har pengar, tre nya fräknar, asmånga skor och så är jag dessutom sjukt snygg och trevlig. vad mer begär dagens män?

det enda viktiga

kan inte sova och allt jag vill är att få leva och dö i harmoni till marissa nadlers verision av min kanske favorita låt genom alla tider.
lyssna och njut, ni blir inte besvikna.

vad kan jag säga dig?

då en förkylning slog omkull mig i torsdags beslutade jag för att vila hela helgen, vilket jag nu har gjort. inga ansträngningar alls. jag har ritat, klistrat, sorterat, skrivit brev, hört vincent ha högljutt sex i den gemensamma duschen och gjort en egen kalender. jag älskar att vara ledig. jag vill alltid vara ledig. inte för att få höra vincents "oh baby" utan snarare för att det är så extremt mysigt att bara få pyssla, lyssna på musik och känna friheten i hjärtat.

att jag nu ska tilbaka till vardagen känns lagom spännande, men jag antar att jag nu har nya energier i kroppen som kommer få mig att härda ut. har kommit till det stadiet då jag vill allt utom att jobba. varje dag är som en tusen års lång plåga, även fast jag faktiskt trivs på mina arbeten. det är bara så extremt tråkigt att vara vuxen och arbetande. aja. snart kommer belöningen och snart är jag i new york med mitt munspel och en bror.

om en timme är lakanen i torktumlaren torra och tills dess ska jag sitta på den hårda köksstolen och bara stirra. kanske göra en av mina goda fruktsallader. inget mer. hejdå.

med blåsor på fötterna..

..kan jag konstatera att jag är helt slut efter denna vecka.
utan söndagen som enda vilodag skulle jag nu ligga spillrad i tusen delar och inte ens orka röra på mig, men som tur är har jag min fria dag idag.
hade nästan glömt bort hur det är att få sitta och dricka kaffe i köket ihop med en cigarett och mitt munspel. ingen utom jag är här (ok, vincent och grabbarna, men de räknas inte) och jag tänker bara njuta av lugn och tystnad.

igår stressade jag i sammanlagt tretton timmar. jag satt inte ner en endaste minut och klarade knappt att få ner lite mat under min 40 minuters långa paus. livet är hårt. men i slutet av månaden får jag min hittills fetaste lönespecifikation och jag kommer nog inte ångra någonting då. plus att jag som newbie faktiskt fick 1250 kronor i dricks igår så jag har egentligen ingen rätt att vara ens lite missnöjd.

sen har jag och viktor spikat new york nu. utresedatum den åttonde juli och hemresedatum tjugofjärde. sedan stannar jag i sverige i två veckor innan det återigen bär av hit. dexter kommer dessutom och chillar emmaboda med oss och jag längtar till juli och sommaren. jag längtar efter min familj och mina syskon. jag längtar efter alla hemma i sverige och jag längtar efter att vara ledig.
det kommer nu komma en period då jag jobbar fjorton dagar i sträck utan en endaste dags ledighet. förmodligen dör jag då och missar allt fint jag planerat in. synd för mig men kul för den jag testamenterat allt till. sen vill jag ge en puss till kristin, för den är hon alltid värd.