tvåtusenåtta var det ja

hallå, jag glömde helt bort att ens nämna musik här i bloggen. det gågna musikåret har ju faktiskt varit det som förgyllt min vardag mest. utan musiken hade jag varit utbränd och jävlig vid det här laget. jag är varken utbränd eller jävlig.

ok, vi börjar med spelningar. jag har lyckats se datarock både en och två gånger. boy crisis, santogold, diplo, elf power, kimya dawson, built to spill, the fiery furnaces, mathea baim, jana hunter, the mountain goats, leonard cohen (!!!), justice, doktor kosmos, zeigeist. alltså, you name! listan kan bli längre men ovan nämnda artister gör mig halvt belåten för en hel livstid. jag har sett så många extremt bra musiker framträda live detta året och jag är mer än nöjd med dessa kap.

skivor.. vi snackar firefox ak, ane brun, okkervil river, hayce, lykke li osv osv osv.
att påbörja en lista över de grymma skivsläppen detta året har gett oss skulle ta en evighet. men ja, de har varit grymma!
okej, that's it for now. ses nästa år då!

då du gått vidare och bara blickar framåt

jazz. är nyss hemkommen från min sista arbetsdag år tvåtusen och åtta.
nu skulle man kunna tro att jag bara tänkte slappa fram tills imorgon då jag förmodligen vill fräscha upp mitt finniga nylle, men så är inte fallet. jag har en flyttstädning att klara av. herregud alltså, en hel flyttstädning.
sakta tickar klockan framåt och om tjugosex minuter planerar jag att gå hemifrån, tillbaka till siriskjer och alla minnen.
eh.

eftersom årets sista dag placerats imorgon funderar jag på att eventuellt summera de gångna femtiotvå veckorna..

det var ju beslutsångest i början på januari, och sedan stack jag hit och jobbade var dag fram tills den sjätte juli.
skrapade upp mitt feja från en mur gjorde jag ju också. och köpte en satans massa prylar.
sedan blev det new york och jag gick och blev kärlekskrank igen. rom, emmaboda, london, new york igen och nu bergen fram och tillbaka. utöver det har jag jobbat var dag. inga romanser (ok, om vi bortser från stalkern), inga könssjukdomar, inga stympade ben och heller ingen ny hårfärg. tvåtusenåtta kan nog summeras i orden köphysteri, nevvan, pengar och stavavavanger.

försöker krysta fram lite bitterness men inte lyckas jag. jag har haft ett bra år. ett givande år som tryggat mig på många plan.
ett år som förmodligen kommer göra sig påmint mer än en gång. jag är nöjd förutom att jag måste flyttstäda.
hejdå tvåtusenåtta! det var skoj!

så blir vecka ett

justja! jag köpte ju faktiskt en gitarr för den dryga månaden sedan, men inte har jag blivit så mycket klokare sedan dess. först och främst får jag inte till det där med att stämma det sabla instrumentet. guran låter som en skev motorsåg och utöver det kan jag bara spela en låt. the rose. nu ska det dock bli ändring på detta! den femte januari klockan halv sju kliver jag nämligen in på stavangers musikskola, redo för min första gitarrlektion. i juni kommer jag garanterat vara kung på det där med gitarrer om detta går som planerat. ossa!

min blåtira har nu krypit ner på ögonlocket och folk som inte vet om att jag dunkat till tror förmodligen att jag diggar lila ögonskugga på ena ögat. så är inte fallet. funderar dock på att eventuellt köpa en ögonskugga i just färgen lila, för att jämna till det hela. man vill ju inte gå runt och se ut som frankenstein på nyårsafton liksom.
i mitt horoskop stod det att en STOR romans väntar runt hörnet. hey, 2009 is looking good! kan ju alltid hoppas på att det är muschevakten eller nån annan halvsnygg fjant härifrån. sedan hoppas jag också att min kommande romans diggar lila ögonskugga. over and out. nu ska jag dammsuga i hallen och efter det knallar jag (och mitt lila ögonlock) tillbaka till arbete och stress. hallelujah jag ser fram emot ett slut på detta år!

-

tänkte bara få in ordet sexnovell här i bloggen. tydligen är just detta ord det mest sökta ordet inom hela sveriges bloggvärld. skum bloggvärld. aja, nu sitter ordet här i bloggen och förhoppningsvis hittar några sexnovellssugna läsare hit. vem vet, kanske jag tom. får en kommentar? hallelujah, jag ser fram emot ett slut på detta år!

mera destruktivitet

av någon anledning vägrar min kropp gå och lägga sig. jag sitter uppe och ångesten växer sig större och större. men det är ok, ge mig mer! jag ältar alla problem i världen och har dessutom slängt in en gammal bright eyesskiva i stereon.
synd att man inte är tonåring alltså, då hade nog detta lämpat sig mer. aja. jag ger er den här gamla dängan och hoppas att alla vilsna själar snart hittar hem igen.

destruktivt och jävligt

om ni undrar så har jag fortfarande huvudvärk. vet inte om den beror på att jag fortfarande är halvkrasslig eller om den sitter där den ska för att jag knockade skallen i marken påväg hem igår. satan vad ont det gjorde. drog en repris från februari och tjoffade rätt ner i betongen. det sa smack och nu är mitt ögonbryn halvt sönderskrapat och en ståtlig blåtira täcker mitt vänstra öga. sedan spydde jag. överallt känns det som. gick helt bananas och uppträdde på ett helt skämmande vis. försöker intala mig att jag inte borde ha ångest, att alla faktiskt blir fulla som fjortonåringar ibland. det hjälper inte. jag har ångest.

raggade lite på muschevakten (även kallad guldkornet) också. föreslog att vi skulle bli bra kompisar och att jag någon dag skulle dra med honom hem. tja, ska vi ligga lite? åh jag älskar mig själv alltså.
tänkte sova lite nu och jag hoppas på att somna snabbt så jag slipper tänka mer för stunden. det har varit en lång dag.

lata lördagar

så var även lördag kommen. jag vaknade med ett ryck kvart i åtta och gick till jobbet. fortfarande full.
kvällen igår var extremt lyckad trots att jag faktiskt blev mer än salong på två öl. tou scene hade stängt insläppet och vi (eller om det bara var jag?) drog till martinique och oj vilket trevligt ställe att spendera en fredagskväll på. slog huvudet med några kloka människor och drog senare vidare till.. checkan! alltså checkan, vilket ställe! man blir aldrig besviken. ni som aldrig fått uppleva en kväll på checkan vet inte vad ni gått miste om, en bunt tjocka rockmän blandat med de få indiekidsen stavanger har att visa upp. det kan inte bli bättre. har ett svagt minne av att cementensnubben argt föste ut människor på gatan för att stället stängt och sedan traskade jag alltså hem.

vaknade för en stund sedan efter en välbehövd skönhetssömn och nu funderar jag på om jag kanske ska korka upp ölen eller gå tillbaka till min stora säng. det är ensamt här när lasse är i sverige.

-

ok, uppdatering. klockan är sexton minuter över tio och jag valde alltså att gå sängvägen. börjar nu ångra mig. att gå ut eller att inte gå ut? arni peppar mjukisbrallan och stian söp bort sin telefon så det är inte många val här inte.
jag gör så att jag lyssnar lite på ett remixat cut copy och låter ödet avgöra. hejrå



-

ok, eftersom jag faktiskt har läsare i denna blogg så uppdaterar jag återigen. klockan är tio i tolv och utgång står på tapeten.
har haft ett sånt där trevligt förkrök med mig själv.. utan minsta självironi kan jag faktiskt hävda att ensamma förkrök är bland det bästa jag vet. jag slipper ta hänsyn, dricker i min egen takt, får lyssna på den bästa musiken och dessutom har jag ingen som tjatar på mig om att vi faktiskt borde börja röra på oss. förvisso måste jag nog knalla nu, stian bangar ju heller aldrig en checkpoint. au revoir!

den andra juldagen

jahapp. julen är över. den blev stillsamt firad hemma hos stina och emelie. vi åt vegetarisk korv och drack öl framför öppna brasan. jag hade huvudvärk men det var väntat. kom hem från bergen idag. båtturen tog tusen timmar och jag trodde faktiskt att vi var nära att sjunka både en och två gånger. eftersom min sjuka varken blir bättre eller sämre kom jag på att jag faktiskt lika gärna kan gå ut idag. tou scene har stor julfest och det stod mellan att sitta hemma och ha ont i huvudet eller att gå dit och ha ont i huvudet. alternativ två vann.

så nu sitter jag alltså hemma och lyssnar på architecture in helsinki. heja architecture in helsinki. sist jag lyssnade på dem var nog tvåtusenfem men sholy vad bra de fortfarande är! har druckit hela två öl och jag är nästan full.
efter lite matematik kom jag fram till att jag bara varit full en endaste gång under hela december. hur kul är jag egentligen?
denna helvetes sjuka ska dock inte få trycka ner mig längre. jag tänker leva mitt liv som vanligt för nu har jag gett upp tankarna på att någongång igen bli frisk. huvudvärken verkar vara ett stående men och jag får helt enkelt leva loppan med den som sällskap.

synne har flyttat till oslo och lasse samt johannes och julia är hemma i sverige. jag har en kompis och nu ska jag ta taxi hem till denne. ossa, det hade kunnat vara sämre. jag hade kunnat haft feber också.

som det ser ut

den här huvud/pannvärken dödar mig. den tar aldrig slut. sitter där som en tjock jävla hjälm över min stackars skalle. morgon, middag och kväll finns den där. den trycker och stramar och bultar och slår. jag står snart inte ut längre. den dödar mig verkligen. en ond och långsam död är vad huvud och pannvärken ger mig. har tappat alla framtidsvisioner. har tappat allt hopp. när ska detta ta slut?

hejdå tvåtusensju

för ungefär ganska precis ett år sedan lyssnade jag på den här låten. av någon anledning förknippar jag den med roger, paris, rödvin och avsked. vet inte varför den dök upp nu men det gjorde den och jag ska spendera min båttur blundandes, med final fantasy i lurarna.

rätt upp i rötan

pannvärken var imorse så intensiv att jag nästan höll på att ge upp. allt jag ville var att lägga mig där på golvet och tyna bort. försvinna från denna helvetessjuka och allt vad den innebär. istället snöt jag mig och pannvärken lättade en ynka aning. jazzigt!

googlade symtomen för bihåleinflammation för tre minuter sedan och jag tror mig ha fått ett svar..
jag citerar härmed stockholms läns landstings vårdguide: "Bihåleinflammation, sinuit, är en inflammation i ett eller flera av de luftfyllda hålrum, bihålor, som finns innanför ansiktet. Tecken på bihåleinflammation är ofta att en förkylning inte ger med sig. Det kan göra ont i kinderna, kring ögonen, i pannan eller i tänderna i överkäken."

förkylning som inte ger med sig. check! ont i pannan. check! ööööh det är väl bara att pallra sig iväg till fabror doktor på fredag och hoppas på att han inte ger mig någon antibiotika med tanke på att jag ju tänker gurgla cava på nyårsafton.
nu har jag julledigt och packar inför bergen. tjing

oväntade gåvor

min huvudvärk är utbytt mot en intensiv värk i pannan och jag undrar ifall jag kanske råkade skalla min vägg i sömnen. har en antydan till ett blåmärke mitt i krysset och ifall jag rör på pannan går värken från värk till smärta.
försöker vänta tillbaka tankarna och frågar mig själv ifall jag drömde någonting olämpligt men natten är i nuvarande stund helt blank. lustigt. ont gör det hur som helst.

var tillbaka på jobbet imorse. det gick åt skogen. fick beställningar och blev försenad som en liten råtta. försökte stressa men då molnade hemska hostattacker upp sig i min strupe och jag kunde istället inte göra någonting rätt. sedan kom siv. siv ställde nästan allt till rätta och efter hennes ankomst kunde jag koppla av lite. lustigt att några bakterier skall kunna göra en såpass förståndshandikappad och krank. en halvtimme senare var disken full och de gulliga kaffegubbarna klev även så innanför dörren.

de gulliga kaffegubbarna är ett gäng gulliga gubbar som kommer och dricker kaffe hos oss varje morgon. traditionen har hittills varat i över ett decennuim och trots att många utav dem kommit upp i åren så traskar de ner till skagen arton var morgon och dricker vårat/deras kaffe. kaffegubbarna hade köpt en blomma till mig i julpresent denna morgon och oj vad rörd jag blev. trodde aldrig att ett gäng gulliga gubbar skulle kunna locka fram tårarna hos en hårding som mig, men där tog jag fel. när jag stod där helt blank i ögonen och med min hosta upp i strupen fick jag även ett kuvert från frode. kuvertet innehöll två femhundringar och ett litet brev där det stod: tack för en god insats i år. god jul och god bättring. ännu ett rörande moment.

tredje rörande momentet för dagen stod surhaggan för. surhaggan är en sur gammal hagga. idag önskade hon mig god jul.
ibland känns det bra att folk uppskattar det jag gör. nu hoppas jag bara att en snygg prins ska falla så som min chef och våra kunder gjort. i övrigt är detta en dag då jag lyssnar på mirah och drömmer om kärlek. jag delar med mig.

när det närmat sig

okej. nu har alla mina tre vänner här lämnat stavanger för deras hem och familjer.
jag är ensam kvar med min hosta och min huvudvärk. ett tag tyckte jag mig ana en bättring, men nej. huvudvärken sitter där den ska och min näsa fortsätt fyllas med snor. efter att jag sträcktittat på flight of the conchords säsong ett (hallelujah, säsong två du är välkommen in i mitt hem, jag ska införskaffa tv för din skull) kom jag fram till att jag nog borde hyra en film eftersom ensamheten inte roar vidare mycket.

sagt och gjort. jag burrade på mig kläder för ett helt århundrade och begav mig till videovärden, där synne lyckligtvis jobbade. sex and the cityfilmen blev ett gratislån och jag har nyss spenderat en evighet med att titta på uppföljaren till en av mina favorita serier. fan vilken fjantig film. klyscha på klyscha och hejhopp vad hysteriska alla huvudrollskaraktärer blivit. jag vill inte påstå att jag inte blev underhållen av detta verk, men ack, man hade kunnat hoppas på bättre.. jag vill nog påstå mig vara besviken ändå.

då röken ger olika smaker

efter tretton timmars nattsömn kan jag nu konstatera att jag mår lite bättre. började husera om i min gigantiska säng och kom fram till att mitt nya täcke är tre gånger så tjockt som det jag tidigare brukat. drog även ner den hemska blommiga gardinen från mitt fönster och då fann jag en stor lucka i min vägg. luckan släpper in kall och frisk luft. svaret på varför jag frysit som satan de senaste nätterna kom alltså där. nu börjar jag så tveka på mitt täcke. förmodligen kommer någon stackare hitta mig död där under framåt sommaren. söndersvettad. nåväl, om denna vägglucka fortsatt får stå öppen kommer detta täcke vara perfekt året runt.

funderar på om jag ska hoppa in i duschen och försöka tvätta bort alla dreads mitt hår har lyckats skaffa sig de senaste dagarna. jag ser ut som en gammal knarkare. satt och tog en cigarett i min stol då jag slogs av att det fan smakar tulpan om hela skiten. cigaretter ska väl ändå inte smaka tulpan? för några dagar sedan smakade cigaretterna lever (alltså typ grislever, kolever, vilken lever som helst) så jag måste väl ändå säga att tulpansmak är lite bättre även fast det känns som att jag smockat hela munnen full med gamla stjälkar.

aja, en dusch var det. sedan kanske jag tom. orkar gå och hämta alla mina sju flaskor mousserande vin. inte för att jag tänkte svira till ikväll, men de kan ju alltid vara bra att bunkra upp i hemmet ifall någonting oväntat skulle inträffa.

efterlängtade släpp

sjukan vägrar att arta sig och fredag den nittonde december har varit en dag då jag enbart legat i min säng och tyckt synd om mig själv. gick ner i källaren och lassade in en maskin söndersvettade feberlakan för ett tag sedan. det fick mig att febersvettas ännu mer. och jag som planerade en dejt imorgon. jag anar en dyster och alkoholfri helg, vilket kanske är bra för omväxlings skull.

föresten så har la roux släppt sin debut och jag firar med att se titanic och beställa hem debuten i brevlådan.
sedan september har jag konstant hypat och spelat denna brittiska brutta och nu tror jag snart att hennes genombrott är ett faktum. kom ihåg var ni hörde det först!

bergsgetterna

jag har aldrig berättat att the mountain goats är ett av mina favorita band! (jazz, jag har hundra favoriter)
när jag och soffan var i nevvan så såg vi dem spela tillsammans med kaki king på webster hall.
det var helt sjukt bra. jag började gråta hundra gånger om och trodde i stunden att mitt lyckligaste ögonblick var just då.
nu vet jag lite bättre. det lyckligaste ögonblicket i mitt liv är förmodligen dagen jag krystar ut min första unge, men det är så långt fram tills dess så jag tänker leva kvar lite där i webster hall. jag har en fin film från spelningen som jag tänkte ladda upp en dag. i saw the sign med ace of bace är vad som liras och jag kan inte annat än rysa när jag ser det. nu har jag ju dock inte laddat upp denna film så jag bjussar på en annan goding. ojojoj vad bra.

värmegrad fem

hej blogg. jag är sjuk. orkar varken stå, sitta eller ligga i min säng. jag bara är sjuk och vet inte hur jag ska bota mig.
hundra graders feber väller in över min panna och samtidigt som jag svettas till döds så fryser jag även ihjäl. tvingade mig själv att åka till ikea med lasse idag. när vi väl var där höll jag på att dö på riktigt. jag kunde bara hänga över en lång stång medan de shoppingsugna ikeabesökarna tittade på mig som att jag var sjukdomen herpes i egen hög person. när jag hängt i några minuter och sedan fått i mig fem köttbullar blev det lite bättre. jag orkade mig igenom vimlet och är nu hemma efter en taxifärd på två minuter.

i tider som dessa, då det blir minusgrader på nätterna så fryser man ihjäl här i vår nya boning. det gör man iofs hela tiden fast jag tror att det kan bero på att både jag och lasse drabbats av denna hemska vintersjuka, så därför var jag tvungen att ha ett nytt täcke. det var nästan ganska dyrt men på beskrivningen stod det: "för personer som lider av extrem frossa på natten" eller nåt sånt. jag kände att detta var personbeskrivningen någon borde gett mig för många år sedan och langade fram stålarna.
nu ska jag burra ner mig i sängen, sova lite mer fast denna gång med två täcken varav det ena är speciellt skapat för mig.

föresten, fick idag veta att jag vunnit en vinkonkurans på jobbet. sju flaskor cava håvade jag in. hej nyår, detta var ju som hittat!

snabba puckar

alltså, här händer det grejer. den tredje lägenhet satt ju som en smäck så imorgon byter jag alltså bort mitt särboliv mot ett samboliv. jag har verkligen haft det bra här i lugnet på siriskjär, med min havsutsikt och min halvt nyinköpta gitarr. storhaug över lag har gett mig ett bra år. nu är det dags att lämna detta bakom mig dock, sambo var det! i en åttio kvadratmeter stor lägenhet, tillsammans med lasse. jag tror det blir grymt. nåt som iaf är grymt är att vi faktiskt bara kommer bo fem minuters gångväg från checkan. checkan är ju världens bästa ställe så man kan inte annat än jubla. hejaheja!

hallelujah

alltså. här sitter jag i min festblåsa, helt röd i fejjan eftersom jag nyligen klev ut ur duschen och så ska jag liksom jobba.
en lördagkväll. ok, hade man kunnat tycka ifall jag ändå varit ledig igår. men nej, igårkväll så jobbade jag också. okej, jag kunde ha gått ut efter jobbet hade man kunnat tycka. men nej, jag jobbade imorse klockan noll sju också.
jag hoppas min chef ser hur mycket jag ansträngt mig och låter mig kila iväg runt tiotiden för att sedan få bli full hos synne som har julfest. någongång måste ju även min gamle föredetta krögarchef få låta mig njuta av livets godbitar också. en redig fylla med andra ord.

jag har laddat upp med öl som står bunkrade hos lasse och samma minut som jag går off jobb tänkte jag bälja i mig alla sex stycken och sedan förmodligen gå och ragga upp någon gammal nolla på checkan. en lördagskväll på checkan med någon fjantig nörd i halsen är precis vad jag behöver!

ojoj nu måste jag springa! här ska arbetas. om tjugo en minuter, för att vara exakt. tjaba!

tredje gången gillt

igår nämnde jag att en lägenhetsvisning för mig skola bli aktuell. nummer tre satt som en smäck!
både jag och lars föll pladask för den gulliga lilla bonad, som vi hoppas blir vår.
nu är det dryga två timmars plågsam väntan på besked ifall vi fått lyan eller ej. om svaret nej klingar ut ur luren så börjar jag gråta och om svaret ja deklareras så inbjuder jag härmed mina vänner på inflyttningsfest den tredje januari!
nu ska jag sova bort en timme och sedan ska jag äta risgrynsgröt. att man i övriga världen firar lucia idag rör inte norge i ryggen men det är väl mest skönt kan jag anta. för att vara neutral sjöng jag inga luciasånger men jag investerade dock i en för tidig julklapp till mig själv. min favoritdoft får följa med ett tag till helt enkelt och nu skänker jag er en bild på spektaklet bara för döda mer tid. eh. detta är doften då:

planläggning

då börjar jul och årsskift närma sig. för första gången så firar jag tillställningarna utanför sverige.
har bokat tur och returresor mellan stavanger och bergen och pendlandes mellan två norska städer ska jag avnjuta de sista dagarna på detta år. att åka hem över jul/nyår var inte ett alternativ då jag jobbar i mellandagarna. jag är inte ledsen eller besviken dock tynger det mig att juldagen inte kommer utspela sig i norrköping för min del. hur kan detta sluta?
juldagen är förmodligen den dag som får mig att faktiskt tycka om norrköping så mycket som jag gör.
alla hemvändare har vänt hem och det är full fest. en juldag i norrköping hade jag faktiskt inte bangat även fast jag tror mig få en lyckad sådan här också. javäl.

kan föresten nämna att jag och lasse är på jakt efter en lägenhet ihop. två visningar har vi lyckats klara av och imorgon väntar nummer tre. tredje gången gillt är mitt motto!

se upp för hur du går!

igår kväll smög sig en enorm saknad in på mitt bara skinn. jag tänkte tillbaka på de senaste åren i mitt liv och mindes london och paris, göteborg och även norrköping. fina minnen gjorde sig starka och jag började längta efter livet jag en gång levt. jag var vild och fri, utan ansvar och förpliktelser. jag kunde göra nästan som jag ville, och det gjorde jag.

idag kom samma känsla tillbaka, då juvelens pärla watch your step flippade förbi på ipoden.
jag minns philipinen, tottenham court road och den dåliga klubben där de spelade allt för hög musik. jag minns finsury park och hur jag och kristin åkte och levererade handskrivna brev. jag minns då jag lärde känna dexter och alla gånger vi i fyllan och villan yrade omkring bland olika klubbar där söta indiekillar fladdrade omkring. jag minns afterskool och jag minns taka. jag minns hela familjen på ossingtongatan och jag minns eksedlers. jag minns chippenham mews och jag minns hur jag brukade äta frukost i trädgården de dagar det var tillräckligt varmt ute. vi hade det bra där i brittlandet. det hade vi verkligen och originalet på låten jag ovan nämnt kommer för mig alltid förknippas med london och de bravader vi tog oss an. den får mig att le åt allt bra som skedde där under ett exakt år. den får mig att fortsätta vilja upptäcka världen. heja juvelen, you better watch your step!

den andra sidan stavanger

igår hade en ny nattklubb premiär här i stavve. fri bar mellan 22-00 och självfallet passar man på.
white russians, cosmopolitans, mohitos, rom och cola samt champange och andra flådigheter fick flöda ner i våra strupar och jag gick direkt från fest till jobb klockan sex imorse. nu mår jag som jag förtjänar. fick föresten tillbaka mitt bankkort. det var på checkan och nu slipper jag knussel på den fronten.

vet föresten inte om jag berättat för er om den snygga bartendern på checkan? han är iaf dödens snygg men så visade det sig att han helt plötsligt gått och stadgat sig. lite synd kan man tycka. sen såg jag hans brud och hon var nog inte fager någonstans så istället för att vara bitter så hånler jag nu lite åt att de manliga norrmännen har ett sjukt tycke.
hejråå nu ska jag sova och sedan ska johannes firas med dunder och brak. han har lämnat tonårens glansdagar och nu blivit man påriktigt. hej monika!

ångestladdat och smort

hej blogg. om en dryg timme ska jag pila till jobbet men fram tills dess sitter jag i min ensamma boning tillsammans med nina simone och grunnar gårdagen. kläder har lagts på hög och nu har pirater övertagit de små hemmagjorda borgarna.
jag mår dåligt, funderar på om jag har tappat mitt bankkort eller ifall det ligger någonstans bland bråten. shottade nog iallafall åtta sambuca igår. innan det hade graciösa mängder öl klunkats lite halvdesperat då anders mest ville hem.
vissa lördagar vill man bara glömma, igår får bli en sån. men jo, kul hade jag ju. det jag minns. tillbaka till nina. innan dess ska jag spy.

vi dukar upp till fest

att duka ett bord är faktiskt inte så lätt som man skulle kunna tro. vi börjar med gafflarna. två stycken ska placeras på vänster sida av tallriken. den inre ska "upp ett snäpp" för att sedan matcha knivspetsen på köttkniven som har sin kollega förrättskniven brevid sig. knivarna lägger vi på höger sida av tallriken. vi får heller inte glömma att knivarna ska vara en tumme från bordskanten. till desserten placeras den sista medlemmen ut i familjen bestick. skeden. herr sked ska ligga ovanför tallriken!

efter det kommer vinglasen. två stycken ska det vara, ett för vitvin och ett för rödvin. brevid dessa rusdrycksglas vill vi även ha ett vattenglas eftersom vatten är en viktig dryck i samband med vin. självfallet ska vinglasen stå prydligt placerade och detta är heller inte alltid lätt. vattenglaset bör också vara prydligt placerat ifall man vill vara ordningsam och ha ett bord som skulle kunna kallas "ariskt". sist i familjen glas kommer, i mitt fall, den lille nubben. han vill vi ha under vattenglaset.

små assieter ska därefter lassas ut på vänster sida av de två gafflarna. om assieten har en logga på sig så bör denna logga peka uppåt. när allt ovan är gjort och en servett också är placerad på tallriken skulle vi kunna anse oss vara klara, vilket vi så även är. det var det. lilla uppdukningsskolan! jag älskar att vara julbordsvärdinna.

på tal om körkortet.. att ta detta i norge skulle innebära en smärre förlust utav pengar.
först och främst för att den norska valutan är mer värd, men också för att priset i norska kronor är det dubbla mot vad ett körkort kostar i sverige. tråkigt, men helt sant.

nu ska jag paniksova i en kvart och sen är det jobb igen, för hela slanten.

då man kört in i en vägg

har just suttit i samtal med det svenska vägverket, den svenska riksstyrelsen (?) och det svenska skatteverket angående mina körkortsambitioner. jag som trodde att detta skulle bli en lätt match har fått svart på vitt och kommit underfund med att jag numera är "utlänning" hos de olika myndigheterna. "utlänningar" får inte ta körkort i sverige om de inte varit folkbokförda i landet minst sex månader. satan.

min planering tar tvära vändningar och det som står högst upp på schemat är nu skatteverksbesök och med det en hemresa innan månadens slut. när ska jag få tid? aldrig. men.. om jag inte folkbokför mig i sverige igen så krackelerar mina planer på att bila genom de förenta staterna i sommar och detta är ingenting jag tänker släppa sådär! jag ser horisonten och mig i en bil.

handsome furs

detta för att jag älskar handsome furs med hela min själ, hela mitt hjärta och hela min arma kropp. jag ryser, fryser, nyser och myser i en stor salig röra. att dan boeckner och den snygga snubben från bare bea är sjukt lika kan heller inte räknas som negativt. ajaj är allt jag har att säga.

att göra bagaren besviken

jaha, så var man alltså i försovningsträsket igen. fjärde gången imorse. på tio dagar!
för tio dagar sedan tyckte vår bagare att jag var en ansvarsfull och tidspassande, trevlig själ. nu tycker han istället att jag är en oansvarig och försenad drummel. ajaj. hoppas bagaren kommer över det faktum att jag just nu har en svacka i kalendern. nästa vecka blir bättre!

fick jag en släng av köphysteri när jag var påväg hem. mina händer började klia och jag fick nästan svårt att andas.
helst ville jag springa in i närmsta butik och köpa en bunt skedar eller vad butiken nu hade att erbjuda, men jag lyckades hålla hårt i min plånka och fortsatte beslutsamt min vandring mot siriskjeret.

jag har skrivit på ett avtal med mig själv om att inte konsumera onödiga prylar sådär i onödan. nu ska istället varenda krona sparas till sommaren och då ska jag istället få härja fritt. förmodligen är detta inte världens mest genomtänkta plan. i juli kommer jag vara halvdeprimerad om jag inte handlat en endaste pinal och i ren panik istället köpa allt jag ser (hey, vi snackar borrmaskiner, konstiga skruvar, taggtråd, fiskespön osv osv) och det enbart för att fira mina icke-existerande köp det senaste halvåret. inte bra. nåja, en del onödiga saker tänker jag fortsätta unna mig fram till sommaren men det mesta av löningen stoppar jag hedan efter in under madrassen!!

ikväll bjuds det på tapas för den som har tur. själv serverar jag.

mannen med guran

igår var det första december. jag är numera tvungen att bära en femtio år gammal volangklänning på jobbet tack vare att årets sista månad nu är kommen. klänningen är mörkgrön och rutig och visas bäst upp tillsammans med ett hundra år gammalt söndertvättat förkläde och oj vad jag njuter! hela december kommer kännas som en lång och förhoppningsvis uppiggande maskerad.

googlade bästa möjliga bilväg genom hela usa fram till klockan tre igår natt. kom fram till att jag nog bör ta körkort innan jag klurar på vilken väg jag ska köra så roadtripsplanerandet byttes ut mot intensivkursgooglande och filip och fredrik,
detta resulterade i att jag försov mig i en timme och en kvart. jag tappade alltså en timme och en kvart i volangklänningen. inte bra. dock fann jag en intressant körskola och nu spikar jag mars till hundra procent. jag ska bli ett körkort rikare och femton tusen riksdaler fattigare. hallelujah!

de senaste veckorna har jag gått runt med en dröm om att lära mig spela gitarr.
på keyboard och munspel är jag redan en fena och då jag redan är stolt innehavare av ovan nämnda instrument passade jag idag på att investera i en snordyr gitarr. takamine heter den tydligen. då gitarren kostade mig en fjärdedel av min lön så kom jag på att jag nog borde börja ta seriösa gitarrlektioner också. lustigt att det ska vara så dyrt med intressen alltså.

nu ska jag sova och imorgon ska jag arbeta för två.
sofia kommer hit på fredag men då jag har två intensiva veckor på arbetet och en förmodad bihåleinflammation på ingång så önskar jag mig själv en lugn och rofylld helg med min gitarr och ett paket pepparskinka. eh, skoja. godnatt!

tre simpla tecken

idag har jag serverat sjukt otrevliga bord på restaurangen. tjugosex personer ville alla slita mig i stycken för att jag inte kunde passa på just dem just då. det slutade i att jag började gråta och fick spendera resten av kvällen med att bretta servetter och stapla glas. jag tror jag har arbetat för mycket denna vecka.

tre tecken på att det förmodligen stämmer är:
1. jag är rädd för att somna då jag fasar för att försova mig.
2. jag försover mig.
3. jag börjar gråta när folk är "dumma" mot mig.

nu ska jag sova fem timmar innan jag imorgon ska upp och avsluta denna hektiska arbetsvecka. jag ska samla de sista krafterna och hålla livsgnistan uppe och sedan när morgondagen blivit kväll och jag har kört ett tretton timmars arbetsdag ska jag supa mig redlös, gå till eh typ checkan och efter det sova/se pulp fiction hela söndagen. vinden vänder.

som jag raggar

alltså, jag funderar på om jag inte ska köpa en öppen resa stavanger-miami, new york-stockholm i sommar.
köpa nån billig skrotbil och sedan bila genom hela norra amerikatt. (för att ja, jag har ju körkort, eh inte)
jag vill hur som helst se allt och en liten röst viskar i mitt öra att allt just nu är hela usa. någon som är på? jag är trevig, kör asanbrasan efter i mars och har en bra musiksmak och massa pengar. vi kan få det kul så komigeen!

rusaren rustar upp

idag när jag ögnade igenom rogalands avis så fastnade min blick på en liten annons.
annonsen löd följande: "komode gis bordt!" min första tanke var: ko-mode? efter en halv sekund då jag även upptäckt den medinklistrade bilden förstod jag att vi alltså snackade skåp. girig och med ett "ha behov" ringde jag och vips; nu har jag alltså en fin femtiotalsmöbel att hämta upp. värt.

tror föresten jag börjar få bukt med både stalkern och förkylningen. det går iaf åt rätt håll nu även om jag fortfarande känner mig ganska halvkass och mottar några sms om dagen. det gäller att hålla ut och trotsa den som sätter sig i vägen!

nu ska jag ta och sova innan jag knallar tillbaka in till stan för att hoppa på arbetspass åtta för denna vecka. slutet är nu nära och jag kan nästan känna den ljuva doften av söndag.

bakom tomtarna på skagen arton

mitt illamående har gått över i förkylningsfrossa och feber. jag snorar, hostar, snyter mig, torkar tårarna och sedan börjar jag om igen med snorandet och så rullar det på.
siv och frode är i samma kassa skick som jag och därför bröstar jag upp mig och tänker inte ge vika genom att sjukanmäla mig från jobbet, som idag dessvärre var i klass med ett mildare koncentrationsläger, pga mina åkommor. synd bara att jag jobbar dubbelt sex dagar denna vecka. hallelujah, nu är förvisso fem av tolv arbetspass redan avklarade så min plan är att kämpa på.

jag har föresten lyckats axla på mig en stalker. tusen sms och mail sveper in i mina inkorgar och jag undviker att svara.
hur blir man av med en stalker? är det bästa sättet att otrevligt fräsa av personen i fråga, eller ska jag kanske bara fortsätta låtsas att jag gått under jorden? jag vill inte verka som en tölp men ibland kanske det är enda sättet.
nåja.

dagar som dessa, då jag alltså tycker synd om mig själv, så piggar magnetic fields upp. magnetic fields halkade för några år sedan in på min topp tio-lista över bra band. jag tror inte de någonsin har gjort en dålig låt, men denna böna är iaf extra bra. speciellt i början av låten då första slingan kommer igång. wow alltså. (ps. spare yourself och titta inte på bildspelet)

mamma har alltid rätt

min käre mor sa en gång, i ett radioprogram, då hon var som sjukast, att illamående är det värsta som finns just för att man inte kan bota det på något sätt. det enda man kan göra är att invänta kräkset och det är vad jag gör just nu.

en frisk fläkt galnakosjukan?

hej bloggen. idag mår jag äckligt illa. jag har gått runt med en stor klump i halsen som väntar på att få förlösas och istället bli en flod av spyor. en flod av spyor är ingenting jag vill ge med mig så därför går jag nu här och trycker ner klumpen och tycker synd om mig själv.

jag hatar när jag drabbas av åkommor så som huvudvärk, illamående, kramp eller helt vanliga trötthetsfenomen. främst för att jag blir så otroligt rädd att jag är sjuk på riktigt. detta illamående har i min hjärna kunnat vara aids, oönskad graviditet, blodförgiftning eller ännu en oönskad graviditet.
läste om en kvinna som fick blodförgiftning i new york. hon fick amputera båda armar och ben för att prognosen olyckligtvis ställdes för sent. tänk om jag måste amputera bort någonting? eller om jag har aids?

jag befinner mig i verklig knipa med andra ord,
dessutom är det någonting fuffens med min blodcirkulation dagar som dessa. var gång jag låter mina händer vila från jobb eller tangenttryckningar så domnar min tumme. den bara svalnar av och börjar pirra och jag kan bita hur hårt som helst i den utan att jag känner ett minsta knyst. för att få liv i den igen måste jag spola den under kokhett vatten i tio minuter och då börjar den sakta få tillbaka känsel och rörlighet. har jag kanske fått en blodpropp? kommer jag dö och är det därför jag mår illa nu för att jag har dålig blodtillförsel till mitt huvud?

satan.
har försökt ligga ner och vila tillsammans med lugnande musik, men musiken blir istället läskig och hotfull och texterna konfirmerar att jag nog säkert kommer tyna bort eller dö en snabb och ensam död.
jag tror jag ska boka in ett läkarbesök innan veckan är slut, annars blir jag nog galen.

projektets början

idag har jag besökt en mycket nätt och gullig scrapbooks-butik som ligger belägen här i stavve.
då mitt pysselföråd inte var världens största passade jag på att investera i ytterligare prylar till min nya hobby.
poff så rök två hundra spänn till. jag känner på mig att detta intresse kommer bli dyrt, tidskrävande och ge ett väldigt lyckat resultat. introduktionen valde jag att skapa på detta sätt:



jag är föga stolt över vad jag hittills åstadkommit. något som inte framgår i bilden är att stjärnorna är i silver. hoho.

en helt annan sak bekymrar mig föresten.
bekymret är förhoppnings och troligtvis ett upprepande missförstånd men jag måste ändå få ventillera detta med dig kära blogg.
den sista tiden har jag och lasse haft, vad man kan kalla, en fnurra på tråden. ingenting supadupaseriöst, men vi båda beter oss till och från som femtonåriga småflickor och tjafsar som att vi vore syskon. vad beror detta på?
ska vi hedan efter vara tjafsarkompisar som i slutändan lyckas lösa våra problem tack vare vår mognad och våra försök till fred?borde man inte gå i relationsterapi för sådant isådant fall? jag menar, det är ju självfallet ett trevligare alternativ att hela tiden vara sams och istället lyckas lösa tjafsen innan de blir till riktiga tjafs.

hur som helst, jag hoppas på en ljusare framtid och ikväll kommer den lilla lusen hit så att vi gemensamt kan komma underfund med vad som omedvetet irriterar och varar ner våra annars gyllende sammanstrålningar. jag undrar när vi blev så vuxna.

tredje gången smäller det

ang inlägget som nu skrivs: detta mest för att jag faktiskt inte postat musik på väldigt länge, sedan tycker jag denna dänga förmedlar både glädje och aningens julkänsla nu när det väl börjar lida mot julhysteri och dylikt.
vidare angående inlägget som nu skrivs: jag inhandlat "scrapbooking pryttlar" till ett värde av femhundra norska riksdaler idag. här ska scrapbookas med glitter och dubbelhäftande tejp!
ytterligare angående inlägget som nu skrivs: gisela är pepp på nevvan i sommar!! jag får en eventuell medföljare!
idag har jag nog en bra dag. jo. garanterat!

här kommer låten då:

systrarna pz

att leva vidare

ja, så har jag nästan varit hemma i en hel vecka! det blir bättre, men titt som tätt dyker ångesten upp som en skavande pinne i rötan och då kan jag inte annat än gråta och önska mig bort. har börjat känna mig så extremt ensam här i stavanger och jag vet verkligen inte vad detta beror på. med jämna mellanrum försöker jag intala mig själv att ensamheten skulle existera lika mycket i ny som den gör här, men samtidigt tror en annan del av mig att detta "peptalk" bara är en enkel och billig lögn. skulle jag vara mindre ensam i new york? kanske. förhoppningsvis.

hur som helst, helt ensam här är jag ju faktiskt inte i detta land. jag har nämligen en julia som nästintill flyttat hem till mig. det känns bra. hon sitter här på siriskjeret och ler var gång jag kommer hem från jobbet och sedan har jag ju lasse och alla på jobbet.
ensamheten är en enkel och billig lögn! plus att jag dessutom ska på "vänskapsdejt" på torsdag. en trevlig ung man i sina bästa dagar siktar jag på att befrienda. vet inte om vi båda delar samma uppfattning gällande vår vänskap men jag tänkte iaf skaffa mig en ny manlig vän. saker är alltså egentligen på plats. jag har vänner, god ekonomi, ett bra hem och en längtan efter nåt bättre.

på tal om manliga vänner så kom föresten johan hit i lördags. det var faktiskt lite sjukt. i fyllan och villan köpte han sig en tågbiljett till stavanger och sedan bara var han på stationen dådär huxflux. vi firade med rom och cola och jag var nog fullare än vad jag varit på mycket länge. hela veckan ska jag nu jobba så förmodligen var all den galna mängden captain morgan gott för själen men i söndags skedade återigen ångesten min arma kropp.

råkade föresten trycka in två cdskivor i min stackars dator i lördags. ingen ville komma ut och jag fick lämna in krabaten på service igår. heja mig!

då alla goda ting når sitt slut

då var jag hemma igen. tillsammans med min allt för tunga väska klev jag ganska så precis innanför dörren.
mitt huvud och mina tankar är i en sorgligt stor röra och jag vet inte ifall jag ska skratta, gråta, sova, äta något eller ta en dusch.
sov två timmar i tisdagsnatt efter att ha druckit mixade drycker på lower east sides alla barer. efter det en helvetes flygresa som varken gav harmoni eller vila och nu dessutom jetlagen. jag ska nog gråta.

nu känns mitt liv sådär mysigt miserabelt igen. som att jag delats av på mitten med ett stort svärd och att min ena halva stannade kvar på den sidan atlanten jag vill spendera resten av livet på. den andra halvan är nu alltså ensam i norge.
förmodligen ger en blandad kombination av ovan nämnda ting mig lite mer rätsida och jag kan istället se tillbaka på den goda tiden jag haft med ett leende på läpparna, istället för med tårar i ögonen. för oj, ja den har varit god.

att alla människor i new york är extremt snygga har redan konstaterats men jag måste dock nämna det igen. fan vad alla människor i new york är snygga! jag tror jag är kär i hälften av stadens befolkning. nu är nästa mål att vira en utav dessa snyggingar runt mitt ena lillfinger (förmodligen det fingret som är kvar i usa) och sedan tänkte jag försöka mig på nåt tvångsäktenskap och få permanent uppehållstillstånd. hallelujah!

ne. nu ska jag faktikt styra upp det här med mitt liv i norge. kanske packa upp och sedan kan jag förhoppningsvis ge er en bättre redovisning om vad vi pysslade med i landet därborta. hejrå

checklista

pass
pengar
kamera
mobil
kläder
glasögon
en god bok
papper och penna
skor
jacka
ipod
solglajjer
snus

(det sistnämnda enbart medpackat för att förhindra abstinens och därmed inte provocera min enorma flygrädsla ytterligare) hejrå nu drar jag till amerikatt!

bankmän

idag var jag på banken och växlade in pengar. i kassan satt en ung man som jag nog är kär i nu.
antingen för att han var söt eller så var det för att han vad bankman. började klura på det och kom fram till att alternativ ett dominerar, men att vara bankman är heller inte helt fel. jag kanske borde lägga in en stöt?

i helgen har jobb dominerat. slog mitt personliga rekord och började/avslutade lördagen med 17,75 timmars sträckarbetning.
som belöning på rekordet drack jag sedan öl med lasse och haffade tillslut en zorro men mustash, svart hatt, ögonbindel och hela köret. jag är stolt över mig själv. igår bjöd jag lasse och johannes på sedvanlig söndagsmiddag och vi skrattade sedan gott ihop till kvarteret skatan. nu ska jag packa och hitta mitt pass, efter det printa flygbiljetter på biblioteket och kanske tom. slå till med en kaffe på bökker och börst. imorgon åker vi till ett sjutton grader varmt och soligt new york. hallelujah!

som det flyter

på torsdag är det återigen lasse och jag som spelar skivor inför dansgolvet på cementen.
öppningen på en lång, inflytelserik och begåvad dj-karriär har alltså tagit sin början på allvar.

så kom vintern

det har blivit skrämmande kallt ute. med ett knäpp kom både snö och minusgrader. min annars så varma ulljacka börjar kännas torftig och otillräcklig med tanke på att det faktiskt bara är oktober. vad händer med vädret?
i usa har det regnat sjögräs och grodor. nu snöar det i stavanger i oktober. det ska väl aldrig snöa här? mystiskt.

om en vecka har jag precis landat i new york.
det känns både bra men lite läskigt. new york liksom. mitt livs kärlek. min själsfrände.
jag älskar new york av hela mitt hjärta och nu ska vi få umgås och lära känna varandra i höstmörker. jag spår en fin tid.
the mountain goats lirar och jag och soffan ska försöka få tag i biljetter. sen ska vi nog shoppa satan trots att dollarn ligger på en miljon dessa dagar. om en precis vecka är det dessutom presidentval i usa. vart firar man obamas seger bättre än i staterna? hallelujah!

hur som helst, i söndags fyllde julia en och tyve år. vi börjar verkligen bli vuxna nu och kan stoltsera med femton års vänskap.
söndagen bjöd oss alla iaf på bönburgare och bio. låt den rätta komma in var vad vi såg i salong och trots låga förväntningar så var det faktiskt inte någonting att säga wow för enligt mig. läste sedan att filmen fått hög kritik men jag måste förbli oenig med den.

nu ska jag ta en liten vilopaus innan jag återigen beger mig ut i kylan för arbetspass nummer två. allting är som vanligt rätt och slätt.

det gågna dygnet

alltså! vi har spelat skivor, nästan garanterat en "var torsdags position" och dessutom haft ett .
cementen var och är nöjda över våra dj-prestationer så man kan nu nästan säga att jag har tre tresimportant jobs..

upprörande ting

ikväll när jag stod på restaurangen och putsade vinglas satt det en man i baren som började prata om att de nordiska länderna borde alliera sig. vi i norden har ju olja, fisk, bra jordbruk, finland är grymma på elektronik blablabla, you name it!
när jag frågade varför vi ska bilda en allians svarade han att vi borde alliera oss mot invandrare.
sedan sa han att oslo numera vimlar av "burkababes" och att "pakkisarna" inte direkt är "pena".
då jag kontrade med att skönhet inte sitter i varken hudfärg, kläder eller religion hoppade han istället på mig och ifrågasatte mina skolår och livserfarenheter. han sa också att jag som äldre kommer förstå att dessa människor inte hör hemma här och att vi har gett dem den hjälp de kan få i norden. nu till frågorna.. varför finns det så extremt mycket idioter på denna ibland äckliga planet? vem var han att ens påstå sådana saker?

om det är någonting som upprör mig så är det rasism. jag blir så extremt arg och ledsen. då den gamle äckelgubben stängde sin fula käft gav jag honom ett räcke motargument som fick honom att lämna restaurangen med en halvfull öl på bardisken.
vissa har man rätt att skjuta.

herman nummer två

när vi ändå snackar herman düne så kan jag ta och rekommendera bandet till alla er som inte är lika bekant med dem som jag är.
herman düne, skulle jag vilja påstå, är ett av tvåtusentalets bästa band.
jag ger er denna för att övertyga:

den du faller för

herman düne har en version som var och varannan kväll gör sig påmind och spelas i mitt lilla hem. deras tolkning ger mig rysningar långt in i benmärgen och jag kan bara säga: aj vad bra detta är! orginalet med the ronettes är dock också någonting jag mer än gärna placerar i toppen på min julgran varje år resten av mitt liv.
ta del:

bråkdelar

helst vill jag kura ihop mig som en liten mus i min säng och inte göra någonting de kommande tre veckorna. jag vill bara ligga brevid mitt varma elementet och lyssna på lali puna fram tills dagen då jag och soffan sticker till new york.
jag saknar dexter och amna. jag saknar sommar och snygga sandaler.

när herr saknad kommer på besök

ibland känns livet som en nerkissad plastpåse i gambetta. pappas bror william dog i måndags.
cancer, såklart! jag vill inte skriva mer invecklat om saken, men jag kan säga att jag tycker så extremt synd om min pappa.
det var hans andra bror, som på bara något år, tynade bort och försvann från denna jord.
om mina syskon skulle börja dö ifrån mig skulle jag nog inte klara att möta dagen mer och förmodligen förkolna jag själv. fan.

utöver det så piggnar hela mitt liv till lite då jag läser lovis blogg. det är som att ett stormigt hav av leda och skratt som bor i henne. jag beundrar, skrattar, lider med henne och fortsätter att läsa dag efter dag. älskade lilla förvirrade och kloka lovis tänker jag och hoppas på att vi ses snart. åh.

juste, jag kan berätta för er att jag börjat sticka. en fin vit halsduk är målet och efter två timmars spinnande har jag redan kommit en bra bit. (obs, tro inte att jag gått ner mig helt, jag är bara lite sentimental för stunden)
sedan upptäckte jag den briljanta butiken itunes store. itunes store är min nya bästa vän! han har, för en relativt billig peng, gett mig alla rational youths sköna dängor och jag lyssnar nu i harmoni. för er som inte vet det så är rational youth världens bästa band.

nämen oj. nu kom julia förbi. vi ska klä upp oss i pretentiösa kläder och se built to spill ihop denna afton. kanske man skulle unna sig en torsdagsöl också? hejdå

kom hem till mig och dra en vals

tänk vad färgfullt mitt liv skulle vara ifall dessa tre män ville flytta in hos mig med sina synthar. jag ska önska.

tillbaka i träsket

aj alltså. jag är återigen fast i six feet under. var gång jag tar ett break från serien glömmer jag bort hur fantastiskt bra den faktiskt är. säsong två rullar nu flitigt i min lilla dator men samtidigt som familjen fischer gör mig lycklig så får jag också massa trubbel att tänka på. så som nates sjukdom. jag vill bara hoppa in i skärmen och styra upp alla dåliga ting som sker.
tror verkligen inte detta är bra för mitt arbetskrackliga jag.

idag unnade jag mig en shoppingspree för att fira min lediga kväll. jag investerade i en ulljacka, och vattentäta skor. en klänning, en kjol och magnetic fields 69 lovesongs var andra prylar som också fick följa med hem. min garderob börjar sakta men säkert svämma över men ändå blir den aldrig komplett. märkligt. ett bra fakta är iaf att jag och lasse får 1500 nok och tio öl på cementen för att lira i tre timmar. jag har smygreklamat hela helgen och hoppas på ett fullt dansgolv så att skivsnurrandet kan bli en stabil extrainkomst. det vore fint.

på torsdag spelar television personalities i bergen. jag skulle innerligt gärna åka och se dem. på torsdag spelar dock built to spill här i stavanger och jag väljer nog det närmre alternativet. ibland blir jag glad över att det faktiskt verkar finnas folk med smak här i denna lilla håla.

då du bör hålla hårt i hatten

stavanger stormar. vinden tjuter och regnet piskar ned.
själv sitter jag hemma i värmen tillsammans med okkervil river och kliar hårbotten av mig. det är den jobbiga tiden i månaden. hårfärgning. x antal gånger får jag frågan: "är du sådär blond på riktigt?" jamen visst brukar jag då svara, ifall jag skulle vara albino. att vara platinablond är ett extremt jobbigt uppdrag för er som inte vet det.
var tredje vecka måste man uthärda 45 minuters outhärdligt svidande och att jämföra en blekning med en "vanlig hårfärgning" är som att jämföra en mygga med en ko. helt ologiskt.

nu har jag trettio minuters lidande framför mig innan jag tänkte vila mellan jobben. okkervil river hjälper en aningens mot detta hysteriska svidande men ifall ni inte hör mer från mig har jag förmodligen hoppat från balkongen.

ömmande beslut

jag vill inte påstå mig vara lat, omotiverad, ointelligent eller allmänt passiv, ändå har jag nu beslutat att lägga mina återupptagna studier på hyllan ytterligare ett år. igen. har kommit underfund med att det verkligen inte fungerar att arbeta heltid+ och samtidigt plugga sextio procent. förmodligen prioriterar jag fel, men just nu vill jag faktiskt bara tjäna pengar.
jag vill fortsätta vara ekonomiskt oberoende ett tag till. jag vill spara ihop ett saftigt kapital och jag vill ta en intensivkurs som slutligen ska ge mig ett körkort. jag vill fortsätta köpa kläder och jag vill ut och se världen regelbundet.
jag vill ha mat i mitt kylskåp och jag vill kunna köpa öl på krogen utan att det svider i plånboken.

de senaste veckorna har jag verkligen försökt att hålla studierna uppe. jag har gett ifrån mig ett gott resultat men ständingt med tanken om att jag kunnat göra detta bättre. det finns det dock inte tid för när jag jobbar som den dåre jag är. dagen jag blir stundent på riktigt får alltså vänta för jag är inte redo att offra mina kära slantar för ett fattigt studentliv.
sorgligt men sant. ångesten och jag skedar mysigt inatt.

en släng av höst

scha! så var det alltså oktober. på fredag ska jag och lasse vidga våra kulturella vyer och gå på teater men i övrigt så jobbar jag hela tiden. fjorton timmar per dygn. sex dagar i veckan.
återigen har jag hamnat i arbetsträsket där jag inte gör annat än att slita, sova, slita, sova.
mat och hygienrutiner hamnar på efterkälken och jag måste planera in varendaste dusch, knäckemacka och toalettbesök i min kalender. om en ungefär månad kommer dock belöningen och jag strosar återigen lower eastside runt.
den tjugotredje oktober har vi dj-premiär och då bör alla jag känner komma och dansa till grym electronica på cementens dansgolv.

det lite mer södra

idag fyller min pappa sextio. jag firar med att bli full i bergen. (bergen är en stad i norge för er som inte kan geografin. jag sitter alltså inte ensam på en bergstopp och surplar rödvin med bergsgetter och vilda blommor) heja heja!

falska upplysningar

detta gäller inlägget "mera fredag" som ni kan ta del av här under. 17.21 står det tidsstämplat, vilket inte alls stämmer.
"mera fredag" är i verkligenheten skrivet runt 23.30 tiden. nu vet ni det.

när man inser vad livet faktiskt går ut på

igår såg jag filmen i (hjärta) huckabees. jason schwartzman hjälpte mig att öppna mina ihopklibbade ögon och jag är numera ganska lugn gällande min mening med livet (någonting som ibland kan rubba hela min existens när jag väl börjar grunna över det). det kan vara allt eller inget. jag ser på det hela med ro och låter tiden dömma ifall det finns en definitiv mening med mitt liv. jag tänker varken stressa, ömka eller vagga tanken mer. tiden och jason har svaret. tack jason. tack för att jag kom till insikt men även tack för dig och ditt coconut records.

efter pärlan huckabees så såg jag även shortbus, en rulle med fin kritik och en sevärdhetsstämpel på framsidan av fodralet. sådär i efterhand kan jag säga att shortbus nog är bland det mest underliga jag sett. dels pga konstig animation men även för att filmen faktiskt inleds med en deprimerad man som lyckas suga av sig själv (!?). jag är splittrad gällande min recension så istället låter jag tiden besluta mitt slutgiltiga omdöme. heja tiden, du och melanie safkas ruby tuesday är idag allt för mig! jag hänvisar:

mera fredag

vad är det för del i min hjärna som intalar mig att jag vill ut och svira ikväll?
teet bryggdes, böckerna lästes, anteckningarna antecknades och som grädde på moset tog jag en halvtimmes vilopaus efter att jag ätit mat. jag har varit gosig till tusen men istället för att uppskatta lugnet som ligger i mig så vill jag bara klunka fyra liter vin och dansa till la roux, min nya hype, på en stökig klubb. kom igen gud, ge mig ledigt imorgon och sen är det biff. ok?

ut i natten

ja, så var det fredag igen.
jag ska spendera kvällen hemma i min numera välstädade lya, tillsammans med plugg och graciösa mängder chai-te. bokhyllan kom på plats och mina skolböcker även så. utöver skolarbeten och monteringar så spenderar jag mycket tid på jobbet, drömmandes om sommaren och vin i parker. hösten har jag förvisso accepterat till 110% och numera tycker jag nästan att allt regn som faller ner är mysigt, men en fin sommarkväll är ändå någonting jag skulle mer än gärna få njuta av dagar som dessa.

ringde min syster rebecca idag. vi har nog inte pratat sedan januari och hon berättade glatt att hon har en ny bulle i ugnen. den tjugotredje januari krystar hon alltså ut ytterligare en liten knodd och jag blir moster för tredje gången. heja!
sedan spelar jag och lasse skivor på checkpoint inom snar framtid. de har planer på att ge oss två fredagar till att starta med och om låset går i bom får vi också en egen månadsklubb där. jag längtar! tänker svänga om i stavanger med gamla flådiga synthdängor och rusiga popmelodier. musiken ska få flöda så som lovis ibland låter sin tunga löpa fritt.

det som lämnar märken

i brist på annat tänkte jag nu knåpa ihop en lista över saker jag bränner mig på relativt ofta. here we go:

1. för varmt te
2. croissanterna i bakugnen på arbete ett
3. tallrikarna i luckan på arbete två
4. duschstrålen
5. glödande cigaretter när jag är full

som saker bör vara

alltså, jag vill bo i new york.
har lånat en bok på biblioteket. boken heter "back in the days" och innehåller foton från det forna new york. vi snackar sextiotal och bruna brallor. kan inte sluta glo i boken och önska mig 45 år bakåt i tiden. jag vill vara new york! varför ska man vara född i sverige, utan större chanser på permanent uppehålltillstånd in the u, s and a? livet är orättvist. plus att jag är bakis.

>

låt oss drömma tillbaka en stund

idag köpte jag en bokhylla. den är stor och vit och omöjlig för mig att montera som ensam liten flicka.
alltså det där med att inte ha mer än två vänner i stavanger har verkligen börjat plåga mig.
självklart känner jag folk här efter mina snart nio månader i staden. dessvärre klaffar inte jag och dessa människor på de privata planen. det var fint när jag bodde med loke, allison, malin, linda, pernilla, amy, emelie och sofia.
då hade jag alltid någon att leka med. nu har jag lasse och jullan, men de bor fem tusen mil från mig plus att vi antingen jobbar olika skift eller har olika prioriteter på fritiden.

jag kanske skulle sätta ut en kontaktannons i lokaltidningen?

"ensam tjej med stort musikintresse söker jämlikar. du ska tycka om ett glas rött då och då, kanske till och med vara ett fan av bakverk. vi ska kunna bli fulla ihop och göra saker så som att pyssla eller knåpa suduko. helst ska du ha snygga kläder så att jag slipper skämmas med dig vid min sida. (jag är aningens ytlig och lever ett materiellt liv). själv har jag alla goda egenskaper en bra vän ska ha och jag tror vi kan få en rolig framtid som kompisar"

...

sådant som bara kommer fram när det blivit mörkt ute

godkväll bloggen!
jag sitter hemma i min stökiga bonad och försöker få mig till att städa undan allt bråte som ligger på mitt golv.
i flera dagars tid har jag intalat mig själv att städning är sunt och bra för själen, men ingenting händer och min lägenhet börjar sakta svämma över av påsar och prövade klädesplagg.

förkylningen går äntligen åt rätt håll och imorgon har jag dragit gränsen och ska tillbaka till arbete. har nu haft två hela sjukdagar, och dessa har gjort mig knäpp. jag vill träffa folk, prata, skratta, kommunicera!
har tappat alla mina självständiga förmågor och klarar inte att vara ensam längre. kom och bo med mig?

idag lyckades jag iaf trixa åt mig en dejt med lasse och slapp mig själv som enda sällskap. jag och lasse spenderade tid på ett ensamt konditori tillsammans med våra gemensamma drömmar om ett kreativt liv. det går verkligen inte bara att sitta och drömma om bättre tider har jag kommit fram till, därmed ett medlemskap i stavangers filmklubb och kommande söndagar ska ägnas åt att diskutera och skåda filmer som har "det lilla extra". utöver det ska hösten ägnas åt gemensamma studier, musikskapande och networking. att ha mer än två kompisar i stavanger är säkert också bra för själen.

att gänga

för att fylla ut tre minuter av denna natt passar jag på att posta en bild:

bröda lögon, möda sjögon, röda ögon

alltså, jag har blivit sjuk! efter en eminent helg har nu förkylningssmittan drabbat mig.
mina ögon är återigen infekterade, näsan rinner, hostan från helvetet har kommit tillbaka och jag har dessutom fått feberyra sådär lagom in på kvällskvisten.

jag verkligen avskyr att vara sjuk. ok, det gör väl alla men jag vill ändå påstå att jag hatar det mest. jag får extrem hemlängtan och vill bara krypa ner i min svenska säng tillsammans med hunden. (detta är inte någonstans någonting sexuellt!)
ingenting smakar bra, och jag anser mig själv vara världens mest miserabla människa i skrivande stund. fy.

ska försöka fokusera på annat ett tag och fortsätter mitt skrivande genom att återigen hylla douglas coupland! jag fullkomligt älskar denna geniala författare! har börjar läsa life after god, på engelska, med honom och jag fylls av en sådan extrem ro när hans ord snurrar runt i min skalle. douglas c är verkligen världens smartaste man. om han hade varit några år yngre, eller jag aningens äldre och mottaglig för män i samma ålder hade jag varit kär i detta snille. åh.

sen har jag faktiskt också köpt en båtbiljett tur och retur mellan stavanger och bergen. jag ska ut på havet om de dryga två veckorna, och i samma veva hälsa på sofia, hanne, stina, emelie och malin som alla nu bor i det som kallas "norges hippa stad".
jag riktigt längtar efter att träffa halvpretentiösa människor med bra musiksmak och snygga kläder. sådana ska det finnas gott om där har jag, enligt rykten, hört. att jag dessutom tar havsvägen känns också bra. frisk luft och vackert landskap slår aldrig fel!

nu tillbaka till förkylningen.. när jag ändå ligger i sängen utan vett i kroppen kan jag passa på att plugga lite. nästa uppgift har deadline på onsdag och det är väl bara att dyka in i huvudet och finna inspiration till en god uppsats. med mojave 3 i bakgrunden ska jag nu skriva historier om berättandets värld. ja, så blir det.

att återvända

god afton! igår skulle jag nästan ha velat påstå att jag fått en släng av "höstdeppen".
av någon anledning hade jag krupit in i en bubbla de senaste dagarna. denna bubbla kryllade av ångest, hat och allmän nedstämdhet. såfort solen gick i moln, regnet gjorde sig manligt och vinden började vina så dök även djävulen och en ledsen känsla upp i min kropp. ni som känner mig vet att depression, enligt mig, är en myt och därför verkade denna "höstdepp" extremt fjantig (men ack så mörk) i mina ögon. vad berodde detta på? vad är "höstdeppen"?
kan någon förklara för mig? jag har aldrig tidigare i mitt liv känt mig ensam och rädd bara för att hösten tågat in i livet igen, men nu har den gångna veckan varit som ett never-ending spöktåg. hur som helst, allt är lyckligtvis som bortblåst men jag är fortfarande aningens skärrad över att ha sett färgen svart susa förbi.

till nåt annat. "mannen som elsket yngve" har äntligen släppts på dvd och jag sprang och köpte han samma dag som den stod i platekompaniets diskar. filmen utspelar sig i stavanger och har redan lyckats hamna på min topp hundra lista över bra filmer. köp den, ladda ned den, se den! även fast yngve kanske har världens lamaste karaktär är detta ingenting någon förtjänar att missa!

utöver det ska jag snart knalla ner till tou scene, gå på nu music och sedan se fram emot min och sofias ny-resa som äger rum den fjärde november! biljetter är betalade och klara och nu är det snart dags för avfärd! ojoj

tillbaka i gemet

jaha, så skickade jag in min första skoluppgift för några timmar sedan!
tanken var att skriva en medellång presentation om sig själv. när jag lastat upp mitt försök till att låta någorlunda normal bläddrade jag igenom de andras presentationer, vilka framställer mig själv som extremt pretentiös och stroppig.
jag vill inte påstå att jag skrev någonting olämpligt men då jag bluddrade på om framtidsambitioner och mål i livet delade mina klasskamrater med sig av kattnamn och favoritmusik. är jag den enda med stora livsmål? hejja mig!

septembersuckar

det är lustigt det där med väder. igår promenerade jag, lisanja och julia längst stavagers vatten samtidigt som solen sken och träden kändes gröna. idag är allt grått, regnigt, tyst och kallt. en liten stund försökte jag intala mig själv att hösten är en myt och att september fortfarande är sommar. det är motbevisat. förmodligen slog vädret om i samma stund som klockorna slog ny månad och nu känns livet bara deppigt.

på torsdag drar iaf "nu music festival" igång här i stavanger. det blir tre dagars electronica och tom. sofia som lämnat stavve för bergen kommer hit och svänger fossingarna. jag ska nog stanna inne fram tills dess. titta på wes andersons alla verk och försöka liva upp vardagen med små detaljer och fina färger. förmodligen ska jag komma igång med skrivandet på riktigt också, då min skola faktiskt startade idag. det finns inte tid att få deppa ner sig över bruna löv och fuktiga ytterkläder. livet går vidare och jag har hundra höstar till att se fram emot, så varför ska denna tynga mig?

på tal om wes anderson.. detta är en kort film vid namn hotel chevalier. han skapade den inför the darjeeling limited, som förövrigt är en utav mina absoluta favoritfilmer. båda att rekommendera för er som fortfarande inte sett dem!

sommarens sista suck

idag har mamma varit död i tio år. det är helt sinnessjukt. tio år. det är hälften av mitt liv.
jag minns hur hon brukade sitta där på stolen i köket, med en cigarett och en kopp te.
jag minns hennes kramar, hennes lukt, sättet hon pratade på och hennes fina leende. den sista augusti är nog årets värsta dag.
det är höst nu. till hundra procent. september betyder höst och sista augusti har sedan tio år tillbaka stått för att allt fint i livet har ett slut. deppigt eller vad?

slå dig fri

stavanger känns ibland lite som en småstad full av incest och lösa hundar. jag har varit på jakt efter cigarettfilter en längre tid nu, utan resultat! röker folk alltid utan filter här? kanske är nonfilter-smoking det nya? kommer hela världen röka utan filter år 2009? är stavanger efter i tiden, eller ligger de helt enkelt först? besviken är jag iaf. jag vill inte få munnen full av tobak var gång jag får för mig att tända en pinne. fan.

har föresten ändrat mig lite om det där med mobilt bredband. igårkväll sa telenor kollaps och jag fick spendera min lediga förmiddag med att jaga rätt på lösningar. aningen är det jag som är helt oteknisk eller så är det dagens teknik som är övertekninsk. när jag tillslut gett mig av för att fråga experterna fick jag bara i svar att installera om det mobila och vips, jag är tillbaka i cyberspace. kunde inte felsökningsguiden på min dator säga det på en gång istället för att tvinga iväg mig till en riktig människa? nu sitter jag iaf och myspacear loss för första gången på kanske ett år.

idag vill jag bara lyssna på "ce jeu" med yelle. det är så bra att jag inte kan låta bli att dansa.

att jämföras med en pensionär

okej, det kanske är dags att återuppta skrivandet här efter ett lite kortare break. främsta anledningen till att jag inte varit bloggeraktiv är väl främst för att jag inte haft internet i min nya lägenhet. det kom nertrillandes två veckor senare än vad jag förväntat och hoppats på. nu är det dock installerat och fungerar utmärkt. mobilt bredband är verkligen någonting fascinerande!

den sista tiden då jag inte funnits på nätet har jag varit hundra procent upptagen med jobb och inköpande av six feet under-boxarna. jag spatserar raskt trettio minuter fram och tillbaka mellan stavanger centrum och mitt hem fyra gånger om dagen och santogold är väl den som får mig att stå ut med detta rännande. jag har fortfarande inte hittat cykeln i mina illusioner och fram tills den dagen kommer får jag fortsätta gå i blandat regn och solsken. santogold sköter dock sitt jobb som hon ska, och jag klagar inte överdrivet mycket. någonting tynger mig dock, och det är new york. allt jag tänker på, drömmer om och längtar efter är new york. försöker desperat att hitta en reskompis, men folk i min omgivning är för panka eller helt enkelt ointresserde i staden, vilket är synd. i november har jag dock tagit tio dagar ledigt för säkerhets skull och fram tills dess ska jag ha hittat en kompanjon att hålla i handen under den läskiga flygresan.

det är "oljevecka" i stavanger. detta innebär att staden är full av sura, rika herrar i flådiga kläder. igår fick dock jag och trond tillsammans 3000 kronor i dricks efter en hektisk kväll i reformen och det är väl en av de få positiva saker med dessa oljemän. utanför det så springer de mest i vägen och gör mina arbetsdagar extremt mycket stressigare än vad de borde vara.
nu ska jag lägga mig i min säng i tio minuter, andas in lite blonde redhead och bara drömma vidare om new york.

-

kanske också föresten ska nämna något om titeln på detta inlägg. idag när jag tog upp min novembersemester med min chef tyckte han att jag var som en gammal tant. på en lapp skrev han sedan: det är bara pensionärer som har sex veckors semester.
jo, sa jag och fortsatte mitt brödsmöreri. lite som en tant är man nog många gånger.

den bittra fortsättningen på dagen

regnet hade så lagom uppehåll när jag slutligen fick för mig att utföra mina ärenden.
på en mountainbike modell dam seglade jag ner för pedersgata som en fladdrande idiot. jag förstår inte vilket snille det var som kom på att placera ett styre lägre än en sadel?

man ser inte bara ut som ett rickspucko utan det smärtar i alla delar av ryggen när man böjer sig ända fram till fötterna för att kunna ens styra. plus att det faktiskt är svårt att cykla mountainbike. x antal gånger höll jag på att vingla av detta rullande fordon under min lilla tripp.
ne alltså, jag är föga besviken på att denna mountainbike faktiskt är det enda jag har att transportera mig runt med, bortsett från mina egna fötter (och snordyr lokaltrafik). visionen om att slippa gå de numera 35 minuterna till jobbet raserade drastiskt efter min helvetesfärd. men.. fram kom jag iaf! med galgar och en scartsladd i ryggsäcken (ja, jag har ryggsäck, jag erkänner!).
min boning är nu nästan levande efter att jag spenderat kvällen med att fixa och trixa i den. till råga på allt tog jag en tur förbi telenor för att fixa trådlöst bredband som tack vare det trillar ner hos mig måndag förmiddag. vilken lyx!

utöver detta vill jag tillägga att jag har börjat läsa alex james självbiografi. han berättar om sitt galna rockstjärneliv med sådan inlevelse att jag ibland får för mig att jag är han och att jag är rockstjärna. eller så får jag för mig att jag åtmindstonde kan få vara hans brud eller nåt, då på nittiotalet. det hade varit flott va!

att återupptäcka saker, rent generellt

så är jag alltså tillbaka i vardagen. steg upp kvart över fem imorse, hängde tvätten och knatade till jobbet. det är okej, verkligen. om dryga två veckor börjar mina tre kurser jag signat upp för och jag måste säga att ett tryggt och lugnt hem är allt jag behöver just nu, efter fem veckors konstant festande. har börjat flytta över pryttlar till min nya lägenhet och medan jag försöker göra stället något passande min personlighet regnar stavanger, så som det alltid gör.
har tankat ner conor obersts nya platta och lyssnar nu försiktigt igenom den i hopp om att finna det där extra som jag, för några år sedan, tyckte att bright eyes hade. spår nummer sex skriker nu ut genom datorns högtalare och jag börjar tråkigt nog förstå att jag tappat känslan för conor oberst. eller så är det han som tappade känslan för mig och gick vidare. ok, så hårt ska jag inte döma. det finns nog några "fina" låtar på denna platta, jag har bara inte insett det ännu.

hur som helst. stavanger ja! det känns nästan lite pirrigt att vara tillbaka. folk här verkar ha saknat mig medan jag levt i något slags lyckorus och inte ägnat dem speciellt många tankar. att vi ska till checkan i helgen är nästan ännu bättre och en gång för alla tänker jag haffa pappan, som jag kallar honom. aningens bitter och gaggig har jag varit över han och hans exgravida flickvän, men nu ska det ändras på. pappan ska bli min! (pappan har inga barn, men en flickvän som trodde hon var gravid en gång i tiden)

först ska jag dock kila förbi fretex och köpa 40 nya galgar och en skohylla. jag har ingenstans att förvara mina nya personlighetsframhävande grejer så jag ger mig inga alternativ trots att det verkligen öser ner utanför. packa paraplyen och på med regnjackan och sen är det iväg.

nej men fy

okej, fan.
hade just skrivit varldens kanske langsta blogginlagg angaende min semester och allt som sker under den. jag ar i london, har upplevt rom och emmaboda, traffat massa haftiga manniskor och spenderat 50000 svenska kronor under dessa fem veckor jag varit fri.

new york sker igen i oktober och livet leker mer an det nagonsin gjort! jag ar totalt nojd med allt. jag kanner nagra av varldens basta manniskor och har faktiskt borjat acceptera ett liv som konstant singel. vill nog inte byta ut nagonting och jag kan till och med erkanna att jag ser fram emot att komma tillbaka till arbete och slit, allt for att fa spendera 50000 til i december. ojojoj.

ne ni, jag har precis givit er en full en. jag dricker ol i en tradgard of brick lane, ska snart till fabric och dansa in i gryningen. allt ar fint! livet ar fint.

då det var dags igen

klockan är dryga kvart över fyra och jag är redo för avfärd. har sovit cirka två timmar i natt och dessutom lyckats skaffa mig en vagel i ögat. nåväl, detta blir nog grymt bra och jag ser fram emot ett 45 grader varmt rom!
eh, märk väl att jag faktiskt inte är ironisk. detta blir cool stuff! hejdå om en kvart går bilden.

-

det skulle så klart stå bilen!

den vardagliga verkligheten

jaha. så var man alltså hemma igen efter två helt underbara veckor i de förenta staterna.
new york var så extremt bra, coolt, häftigt och grymt! jag har sett så många coola saker, träffat grymma människor och utöver det glidit omkring som på ett bananskal. återbesök innan året är slut kan räknas med!

till nuet. jag surfar loss på min sprillans macbook och laddar inför rom och italien som istället blir verklighet imorgon.
jag ska se leonard cohen liksom. är inte det helt sjukt? jo! sen kan jag tipsa om douglas couplands bok jpod! du kommer dö bitter ifall du inte läser den! nu till tvätthängning och därefter krubb. jag har ätit en sked fil från norrland och en knäckis på hela dagen och är i skrivande stund lika svag som jag är snygg (eh as!) hej

coney island

kimya dawson i onsdags var lika bra som det ar varmt har just nu! och det ar helt sjukt. man svettas 24/7 och vi som bleka europeer, vana vid minusgrader, ar formodligen de mest utsatta i denna galna hetta!

utover det har vi sett the fiery furnaces som ocksa var sjukt bra. igar blev en lugn afton da vi beslutade att ladda batterierna infor denna stundade dag. siren music festival halls ute pa coney island och det ar full rulle hela dagen. har precis kakat frulle och ska snart knalla ner mot tunnelbanan som lyckligtvis ar air conditioned!

om mindre an en vecka ar vi tillbaka i sverige och det ska bli trist.

saker som sker

fortfarande stark i nevvan. kareoke i mandags och igar var vi och sag tva band lira i brooklyn (mattea baim och jana hunter, look it up!). anthony and the johnson var dar och blickade! da jag vet att anthony ar alexandras mammas storsta idol var jag snall och bad honom skriva en liten halsning till henne, vilket han gjorde med gladje. jag kanner mig som en bra manniska.

sen vidare till klubb i vara kvarter och nu ar jag alltsa bakis igen. idag ska vi mest glida omkring och softa dagen for att senare palla med kvallen och dess bravader. har en kopt biljett till ani difranco och kimya dawson som lirar har och jag tror det blir grymt. kimya dawson ar en sadan dar manniska som fascinerar mig nagot enormt och denna afton blir nog manga ganger minnesvard. utover det har jag ett gang amerikanska beundrare som mailar mig och erbjuder sig att visa stadens guldkorn. har noll koll pa vilka dessa herrar ar men ja, varfor inte?

sedan kan jag beratta att jag redan hunnit kopa atta par skor och en massa klanningar osv och jag haller fast vid att lycka sitter i saker. aja, vet inte om jag kan skriva sa mycket mer. new york ar alla tiders stad och man maste se detta med egna ogon for att kunna forsta det!

new york

hej alla dar hemma!
jag lever och frodas i varldens mest imponerande stad. igar stack vi ut till coney islands och boardwalkade lite och efter det drog vi och sag elf power spela i en sunkig kallarlokal. klubb klubb och ol och dans och mer ol. nu ar jag bakis och jaklig men det ar soft for har glider man anda mest omkring och leker cool.

nar jag tanker pa att jag ska tillbaka till sverige, norge, jobb och vardag kryper kalla karar langts hela min rygg och jag vill seriost aldrig aka harifran.
det blir en lang trakig host och var. jag ska arbeta hundra timmar om dagen och sedan ar det jag och new york hela nasta sommar. nan som vill vara med?

äppelaffären på fifth avenue

ok, vi är i new york nu. har redan hunnit se hon som spelar mamman i gilmore girls och dessutom fått tag i den svåråtkomliga hm-klänningen. om man skulle flytta hit permanent?

rådslös

tanken med gårdagen var att ta en "after work" för att tillsammans med mina arbetskamrater kunna få njuta lite av friheten. en öl blev tre och en nykter siri blev full. efter att ha vinglat hela pedersgata hem ställer jag alla alarmen på 05.30 men stannar ändå i sängen fram till 07.15, då jag inser att jag ligger och försover mig. bra start på dagen! nu är jag bakfull och jävlig (på tre öl, vart tar världen vägen?!!) har jobbat fram till halv två, börjar nästa pass halv sju och nu är tanken att jag ska städa ut hela mitt rum och sedan är det adjöss till detta skitkollektiv för alltid!

några gånger tidigare har jag nämnt hur otrevligt och äckligt det är i mitt nuvarande hem, men jag tror inte riktigt att det går att föreställa sig om man inte upplevt denna madness med egna ögon. igår hittade jag tex. ett köttben på köksgolvet. ett köttben, hallå! köttet var avgnagt och benet bara låg där mitt på golvet. är inte detta lite för mycket? på senare dagar jag insett hur äckligt kött är och att vincent var dag plockar fram blodiga rådjur ur frysen är anledning nog till att vantrivas här. men nu flyttar jag alltså. vilken grej.

städning var det ju först och medan jag ligger på knäna och skurar konvereras ett gäng filmer till mp4 format och sen ska jag glutta rulle i min ipod. ja.

nedtaggad

igår serverade jag de mest otrevliga och elaka människor jag mött på mycket länge. de förolämpade mig på alla möjliga sätt och gjorde öppet narr av mig och min nationalitet utan att ens skämmas ett litet uns. att dessa sex medelålders herrar dessutom är viktiga klienter till phileas fogg gör saken ännu mer galen. vem går på restaurang för att förnedra en servitris som varken missköter sin goda attityd eller service? tillslut gick de så långt i sina trakasserier att jag, med tårar i ögonen, sa att jag inte vill ha dem som gäster längre och att en annan servitris skulle ta över för mig. idioter alltså! 300 kronor i dricks fick jag av dem för två timmars terror, men nästa gång de är gäster vid mitt bord existerar inte.

hur som helst, gårdagen är nästan glömd. jag har lyssnat på the streets hela dagen i samband med smörande etc. och jag tänkte nu göra malin sällskap vid badedammen där picnicfilten är uppbunkrad och solen strålande. på söndag åker jag från norge och med mike skinner vill jag få hundra barn.

att erkänna sina brister

ok, i have a confession!
satt och ögnade igenom tidigare inägg som postats, då mina ögon fastnar på inlägget om de "nakotikasiktade" brudarna i bolivia. det var själfallet 22 kg kokain och inte heroin dessa brudar försökte smuggla ut ur det sydamerikanska landet.
anledningen till mitt drastiska felskrivandet är norges naiva nyhetssystem. eller så är det jag som bara är dum. ne, det sista tror jag inte på. hela grejen gick in genom örat och ut genom fingrarna samtidigt som jag fick nys om nyheten. norges press skrev faktiskt heroin och inte kokain. om jag fått chansen att tänka efter hade jag nog hajjat men just då var jag förmodligen för skärrad eller nåt. (eh)

hur som helst. ena tjejen håller på att friges medan de andra två kommer spendera kommande 30 år bakom lås och galler. jag är inte avundssjuk. nu är det dags för mig att fortsätta småsmuttandet på mitt hundrakronorsvins. malin är som sagt här, vi bjuder upp til förfest i vår boning och hanne har åkt hela vägen med tåg (kolme timmar) för att kunna avnjuta denna sommarafton med mig och några av de bästa människorna jag känner. wixx eller vad?

då pengar styr hela humöret

ojoj här händer det grejer! min pappa halkar in på sjätte årtiondet i år och jag tänkte det var dags att unna han och mig någonting fint för att fira. tänkandet resulterade i konsertbiljetter och en flygresa för två den tjugosjunde juli. destination rom och sevärdhet leonard cohen. jag säger bara ojoj alltså.

det enda

jag fortsätter simma i havet av jobb. 78 timmars arbetsveckor och ifall inte valerie hade funnits i mitt liv hade jag nog drunknat i tisdags då, i princip, allt gick åt skogen! kylen kollapsade på caféet och jag började dagen klockan 06.15 med att förflytta 60 kg räkor, rostbiff, skinka, smör. tusen griniga konsumenter, för lite personal och en huvudvärk att jämföra med tusen skott i huvudet. jag älskar att bära räkor i burk! speciellt när plasthandtagen skär in i mina små händer och lämnar repor och fler sår/blåa fläckar.

arbetspass två hälsas välkommen av en grinig hovmästare och för lite personal. jag sprang konstant i sex timmar och resterande dagar denna vecka har varit att jämföra med tisdagen. ikväll har jag min första fria kväll på 10 dagar och jag tänkte lägga mig tidigt för att orka med morgondagen och ännu fler smörbröd (som att 37,5 timmars smörande inte är nog liksom!) utöver för mycket jobb är jag nog en lycklig människa.

på söndag flyttar emelie tråkigt nog hem. jag hinner inte sörja för malin har kommit hit med friskare fläktar och på tisdag kommer kevin äntligen hem efter en månad i kina. sedan är det min tur att ge mig ut i världen. i bagaget ska jag bära valerie och mina nya röda tygskor jag reade åt mig från lindex idag.

när man inte vill

juste ja, det är ju sommar! varje år bjuder någon till med en sommarhit som snurras långt in på jullovet och här i norge har karpe diem levererat detta år! låten spelas konstant överallt och jag funderar på att leja en torped ifall jag hör denna eh, sköning en gång till. heja heja, vad haru i bagaget?

duggregn och belgiska våfflor

jaha, så är ännu en arbetsvecka avklarad! kan inte riktigt komma underfund med hur jag orkar utsätta mig för detta hetsiga arbetsliv jag förtillfället har. 60-70 timmar var vecka, minimal nattsömn och konstant stress.
just nu vill jag bara spy på alla kunder, alla tebröd och all syltetöj som säljs samman med den hypade belgiska våfflan. tallrikarna på resturangen vill jag tjoffa på någon tjock affärsmans flotta kostym och utöver det vill jag riva sönder alla mina tusenlappar jag nu lyckats spara ihop.

min personliga spådam (även emelies personliga spådam) har lovat mig lycka och kärlek och en drömkarriär och husvagn och hund. när kommer dessa saker?
tre veckor tror jag. då har jag semester, flyr detta land som nu täcks av konstant regn och sen ba ohlala belöningstimme!

ikväll ska jag koppla av med rödvin i mitt rum med lite ella fitzgerald och hundra cigaretter. jag vill vara full, fri, fnittrig och bara få slänga i soffan. tre timmar till, sen har jag gett mig själv lov!

glimrande

hola! vilken bra dag! jag steg upp i ottan (05.15), jobbade 8 timmar, köpte ett par högtalare (50W?) och vaknar ur min powernap av att malin, allison och pernilla ringer! jag har inte sett dem på evigheter och blev så extremt glad av att höra deras skånska stämmor! att ölen är uppbunkrad, musiken på maxvolym och mina ben nyrakade (sist jag rakade dem var typ 89 eller nåt) gör dagen ännu bättre och nu ser jag fram emot att få skrida ner till badedammen med en kapsylöppnare och lite inglasad bira! införskaffade mig två nya bikinis igår och ifall jag är modig nog så bjuder jag mig själv på årets första dopp när ruset börjat sprida sig! woo!

sommar sommar sommar! jag älskar sommaren, jag älskar mina kompisar, jag älskar mitt jobb och jag älskar fan i mig hela livet idag! lassie ska dessutom fytta till stavanger i höst och ja vad mer kan man begära? det är glassigt!

specificera

oj vilken värmebölja som dragit sig in här i stavve!
luftkonditionerinen på skagen slutade fungera 1898 och var dag på jobbet är som i en bastu. jag går dit ren och fräsh men lämnar stället som en svettig, smutsig hund. sommaren är kommen på riktigt och jag försöker umgås med mina nära så mycket som möjligt istället för att dränka mig i jobb. på torsdag har jag tagit ledigt (!) och ska tillsammans med emelie och maja gå och spana in looptroop som spelar på den lokala ungdomsgården för stavangers sextonåringar. jag är inte vidare stort fan av looptroop men har enligt rykten förstått att de ska vara en bra liveakt som man någon gång borde ha fått ta del av och nu är det tydligen min tur.

de sista veckorna i mitt liv har varit så extrem bra och jag börjar känna att jag verkligen trivs i stavanger på riktigt. att norrmännen är ett folkslag för sig har jag tidigare nämnt. detta innebär dock inte att det nödvändigtvist är någonting negativt. norrmän är extremt generösa, opretantiösa och allmänt trevliga och det är ytterst sällan man möter någon som behandlar en dåligt. (en gång kastade iofs två fulla russbrudar pommes frites på mig, men det har norge redan fått sota för så allt är glömt och förlåtet)
nu ska jag tillbaka till arbete men det jag försöker komma fram till är att jag nog älskar norge och att mina dagar här är som i en guldgruva och på fredag åker jag till denna norska landsbygden tillsammans med denna sofia, maria och denna cocorosiepärla:

magsår

en snabb uppdatering:
jag har varit full nästan hela helgen, köpt sex (stycken marimekko plastglas för 300 kronor), tackat ja till en nybyggd etta med havsutsikt (inflytt augusti ett), jobbat fredag, lördag och söndag, legat i min säng, tagit vara på livet och redan hunnit börja sakna loke. tiden går så ruskigt snabbt! jag vet inte vart dagarna tar vägen, hey nästa vecka är det juni!?

imorgon börjar jag klockan 06.00 och jag borde försöka återhämta mig efter denna hektiska helg.

crackhuvud

jaha, så har tre norska brudar åkt i finkan i bolivia efter att ha blivit påkomna med 22 KG (?!) heroin i bagaget. samtidigt som jag tycker dessa stackars tjejer är så extremt korkade kan jag inte låta bli att tycka hela situationen är så sorglig. förmodligen blev de insyltade i nåt de inte förstod sig på och nu ska de spendera resten av livet i ett sydamerikansk fängelse. aj alltså.

dödsdömda dagar

meningen med denna dag är att jag, i skrivande stund, egentligen ska spela fotbollsmatch tillsammans med mina arbetskamrater mot en konkurerande restaurang vid namn paparazzi. så som jag sett fram emot detta! mina lagkamrater tror nämligen att jag är värdelös på fotboll, vilket inte stämmer. jag är en riktig fena och trots min korta längd så är jag faktiskt bättre än medelmåttan skulle jag nästan vilja påstå.
men nej, det blev ingen fotboll för mig. var uppe klockan fem imorse för att sedan börja arbeta klockan 06.00 så jag är vägar för trött. pass nummer två denna dag startar klockan sju och jag tänkte ta och nappa några timmar innan jag gör mig redo för att pinna iväg.

helgen som varit bjöd på gratis öl, gratis öl och lite hångel, för en gångs skull. om man skulle stadga sig? russperioden har nått sitt slut, nationaldagen är förbi och nu är det heller inte långt kvar tills sommaren är här påriktigt. lovis och malin är utflugna om en vecka och jag tackar alla högre makter för att jag jobbar stört mycket och för att emelie kommit hit! sen hänger jag även på sofias hype och bjuder på "destrokk" med "MGMT". ojoj vilka killar alltså! om man skulle stadga sig?

sjuttonde maj

ja, så är det alltså norges nationaldag imorgon! folk shoppar maniskt landets flagga och diverse blåsinstrument för att kunna vara med i firandet så som man ska. landsdressen hänger struken i garderoben sedan en månad tillbaka och nu har alla förhoppningsvis övat in de där stegen som de får nytta av imorgon, då hela norge marcherar i takt till de inköpta trumpeterna.
samma hysteri som i påskas, och jag förstår inte hur de orkar göra detta år efter år. norrmännen är ett sjukt folkslag, det är allt jag har att säga.

nu ska jag sova middag innan jag arbetar pass två för dagen. här finns det ingen tid för nöjen eller nationaldressar inte. hejhej!