katter och andra djur

ohlala. såg nyss att miss kitten spelar i paris när jag och lastus är där. en känsla säger mig att det kommer bli en helvetes resa som sällan går att glömma! unz unz unz. idag fyller lasse två och tyve och vi ska fira med att dra och dansa till electro på tou scene. unz unz unz. här har ni, rätt i fejjan:

med en sol som skiner satan

om exakta två veckor sitter jag i ett flygplan, flygandes mot frankfurt.
funderar på att besöka någon liten läkare och be om något slags lugnande medel alternativt supa mig skitfull inför min tur.

på senare dagar har jag blivit så extremt flygrädd och plan störtar ju stup i kvarten tycks det se ut som, så det med all rätt! vad hände med att flyg skulle vara ett säkert transportmedel? nio döda igår, femtioåtta skadade, planet ba tjoff ner i backen och det sprutade blod! äh seriöst, jag ballar ut om jag inte får vara lite full eller så.

om vi bortser från flygturen är jag extremt taggad på att åka tillbaka till paris. vi hann inte bli färdiga med varandra den tiden jag faktiskt bodde där. har också alltid haft i åtanke att träffa en fransk mystisk man, med mustash, vid namn olivier, kanske turen är kommen nu? olivier eller ej, det blir nice med semester! vi ska äta gott, klä oss gott och njuta våren till fullo. att "the konki duet" spelar live är också någonting att jubla för.

nu ska jag ta ett varv runt mosvannet innan jag återigen knatar bort till mitt efterlängtade arbete. jag bjuder er "cindy" som avslut på detta inlägg, tjipp:

glädjande nyhet!

jazz! så fick jag nyss veta att amna kommer hit nästa vecka! lilla söta amna från manchester. jag ska lära henne allt jag kan om muschevakten, checkan, gnubar och att häva öl! gang, som stian skulle sagt!

då vi ändå talar besök.. den här veckan har jag haft 29 unika besökare på denna blogg. 29! inte en endaste kommentar heller. det är en grym värld vi lever i.

i ett knappt existerande samhälle

trots en grå himmel prackade jag och lasse på oss våra fräschaste joggingkläder och beslutade oss att ta turen till hundvåg, som enligt rykten skulle ha blivit belönad med en bootsbutik. boots är ju kanske det bästa jag vet och lite regn är garanterat värt att genomgå för att nå himmelen av skönhetsprodukter. så vi gick, och solen kom fram. det är vår får schåre!

efter en timmes promenad (väl i hundvåg) upptäckte vi, till vår besvikelse, att boots-butiken var 1x1 meter stor och att den dessutom enbart innehöll tandkräm. varför öppna en boots om man bara har i åtanke att sälja tandkräm? lustigt. så vi promenerade hem igen. jag har stekt pannkakor och tittat på "upp till kamp". upp till kamp är verkligen en gyllene pärla! nu är jag trött och längtar fram tills det är dags att krypa ner och göra dagen till natt. synd att klockan bara är sju och att jag redan har duschat en gång idag.

reflekterade lite över hur sorgligt det egentligen är att alla inte får chans eller möjlighet att upptäcka hur vår spännande värld ser ut. somliga nöjer sig med det de redan har och stannar på samma plats hela livet. jag är glad att jag aldrig blev sådan.

att återförenas, rent generellt

eftersom jenny wilsons "love and youth" har spelats flitigt av mig de senaste åren så sprang jag och köpte hennes nya skiva så fort den stod redo i platekompaniets hyllor. jag vet verkligen inte vad jag tycker.
sådär spontant kan jag inte säga att "hardships!" överväldigar mig. refrängen i "the path" har en god klang, men texterna känns vid första lyssning inte vidare imponerande. "like a fading rainbow" bjuder också på en lättomtyckt melodi men kanske blir det svårt för jenny att bräcka sig själv efter en sådan grym debut som hon lyckades åstadkomma. jag ska ge skivan en god chans, hey, jag vill ju verkligen tycka om detta! men som sagt, det är inte överväldigande so far..

denna vecka har jag bara två servitörpass. det känns som att jag slösar bort min tid och blir fattig som en kloakråtta pga. detta.
femtio timmars uppbokat schema har jag fått till men ångesten trycker ändå på som en jäkla sten i skon.
att ha lite fritid är ingenting jag kan uppskatta längre. har hysteriskt sprungit omkring hemma och försökt sysselsätta mig med goda böcker och grönt te, men det tycks inte hjälpa. har nog blivit arbetsnarkoman det senaste året för allt jag vill är att få jobba! jobba jobba jobba! låt mig få jobba! dygnet runt. plz?

en annan sak som stressar mig är att jag blir bostadslös i augusti. sex månader har jag förvisso på mig att finna det perfekta stället i mina visioner, men sex månader tycks gå så snabbt.
kan inte någon handa över ett förstahandskontrakt till mig också, så skulle jag kunna få glömma denna fråga? ok, jag hetsar för att jag är förväntansfull och nyfiken, men seriöst, ska det vara sjukt svårt att få tag i ett hem? satt och klickade mig igenom en bunt intresseanmälningar så jag antar att jag förtillfället gjort vad jag kan. det löser sig. jag har en god fölelse av att det löser sig så som jag planerat. jippikajej och sen var det bara att räkna ner sekunderna tills våren bryter sig lös. jag börjar nu.

attans bananer

okej, igår skulle jag piffa upp min blogg med en ny presentationsbild. den nya bilden resulterade i att jag tog bort hela bildfunktionen och nu har jag inte den blekaste aning om hur jag trixar tillbaka den. synd för mig. synd för er som inte vet hur jag ser ut.

har jobbat halva dagen och shoppat resterande tid. jag älskar att spendera pengar. låt mig alltid få vara ekonomiskt oberoende snälla gud! utöver det har haffade jag animal collectives senaste album. ohlala, animal collective har trätt in i ljuset alltså, detta är garanterat det bästa de åstadkommit hittills! alla rekommendationer! heja heja!
imorgon är jag och min huskamrat lediga och det firas med en triumferande utgång. vi ska klä oss vackert, sminka oss vackert och enbart nyttja vackra rörelser ikväll. en värld där ytlighet är a och o passar mig verkligen perfekt i tider då saker varken går upp eller ner. kanske trallar vi förbi martinique och drar en flådig drink, annars bjuder ju ole upp till vals.

aja, ska sova en stund nu och efter det ska min skönhet få spira med hjälp av sminkets små finesser.
herrå lördah!

förbihalkandes

äh men fy fanken för kvällen.
jag ångrar alla mina fina gester jag stått för idag men går och lägger mig nu med tanken om att livet går vidare imorgon.
någonting annat som också går vidare imorgon är rättegången mot pitate bays hjärnor. ibland känns det som att folk över lag kastar sten i glashus, men det får bli ett annat kapitel.

torsdag och trassel

imorse vaknade jag klockan 05.15 och trodde att det var krig. flaxade omkring i tre sekunder innan jag förstod att min nya väckarklocka verkligen är skrämmande. effektiv, men skrämmande. jag fruktar alla mina kommande uppvakningar men antar att klockan är en god framtidsinvestering.

någonting som länge stört mig är kylan i mitt hem och när inte värmen kommer till mig får jag komma till värmen. köpte ett par asfula tofflor idag. dom är verkligen asfula. fast, vill man vara varm får man vara ful. deal. lasse fick föresten också ett par av de asfula tofflorna. vi kan vara fula ihop.

nu sitter jag hemma och räknar ner timmarna tills jag börjar jobba igen. lurar på om min och lars helkväll jag fick i födelsedagspresent är alternativ ett på lördag eller ifall vi kanske borde packa kapsäcken och åka hem till ole som bjuder på chili-fest i fastans ära. känner mig lika splittrad som ett sönderhugget träd. hey, mitt mål har ju varit att få lite vänner här, men samtidigt så är jag mer än nöjd med att ha lasse vid min sida 24/7. ole dole doff!

-

justja. den senaste veckan har vi fått besök av ett ungt par på bageriet. de köper varsin varm choklad och sätter sig sedan i en hörna och grovhånglar i tre timmar. alla tanter och gubbar blir stumma av chock och jag har undvikit att passera hörnan där de sitter eftersom jag på sistone blivit en blyg människa som inte vågar säga till folk att sluta grovhångla.
jag har alltså bara gått där och sett deras tungor rulla som bowlingklot på en bowlingbana. hemska syn.

som tur är tyckte även frode likadant. idag tog han till på skarpen och bad dem skaffa ett rum istället för att blotta deras kärlek inför hela vida världen. bra chef.

aja. hejrå.

en sak till..

joja, jag köpte även förutom beiruts nya även denna lilla pärla idag:



59 nok, pangpris! me like!

som en hand i handlare

äh men det var ju som hittat! jag efterlyser ny musik och som svar släpper herr condon nytt.
för er som inte vet vad jag talar om: beirut! sitter nu och lyssnar igenom "march of the zapotec" och blir återigen kär i lilla söta condon och hans mystiska stämma. som om det inte vore nog med beirut så bjussas vi även på realpeople (enligt last.fm ett tonåringsprojekt mr c halvt återupptagit). hallelujah, detta är bra! realpeople är min nya hype!

kom hem och upptäckte att min mjölk var uppdrucken men orkar verkligen inte irritera mig på det eftersom jag och lasse praktiskt taget alltid nallar "ingredienser" av varandra. synd bara att min kopp te står redo för en liten skvätt och att jag måste låta teet få hoppa i vasken istället för i min mun. det hade varit uppiggande med en liten skvätt åtminstonde. aja. jag lämnar det.

imorse försov jag mig igen. jag sov rätt igenom mobilalarmen, tusen telefonsamtal och min väckarklocka.
ångesten låg som ett svart moln över min stackars halsbränna då jag vaknade fyra timmar senare än planerat och insåg vad som hänt. igen.

den senaste tiden har min hjärna börjat ignorera mina alarm. (och det är minst tio stycken, serri!) jag hör dem inte. inte ens lite. jag bara sover och sover. minns att jag hade samma problem under gymnasiet och att det bla. var därför jag kom så jäkla mycket efter i skolan. nu kan jag liksom inte ignorera mina förpliktelser för då får jag sparken från jobbet och det är inte något alternativ. därför har jag köpt en väckarklocka som jag garanterat kommer vakna utav! nu är det slut på dåliga ovanor (som jag förvisso inte kan styra det minsta lilla) och jag ska härmed alltid komma i tid!

blablabla. ute är det 40 cm hög snö och arbete nummer två kallar. vi ses hörrni!

förfrågningar

jag behöver lite god ny musik att lägga vantarna på, har du tips så leverera!

i amerikatt

tjalom! dagen har jag spenderat under täcket, i min hårda soffa, tillsammans med bra television och två filmer. första titeln i mitt maraton är "the squid and the whale". varken underhållande, bra eller speciellt gripande i mitt tycke, trots ett räcke fin kritik.
antar att halvdeppiga filmer inte är min kopp te en söndag som denna. nummer två på listan är the edukator, den tyska rullen jag tänkt se många gånger men alltid dragit mig för. mycket bra, jag är en god filmupplevelse rikare! sist ut är den eminenta serien califournication. jag har sträcktittat på fem avsnitt och ser redan fram till morgondagen då jag ska unna mig resterande.

gårdagen blossade jobb och därefter en helafton på checkan för att till sist bjuda på efterfest där jag fick en hjärtformad klubba av en äldre herre. alla hjärtans dag gick som smort även detta år och jag tackar högre makter för att jag är en självgående och oberoende kvinna.

fylleslag

hola blogg! idag är jag varken bakis eller trött. jag har varit på jobbet, färgat håret, lyssnat på tilly and the wall och dessutom rakat mina stackars föredetta överbehårade ben. nu har jag suttit och plinkat på guran en stund och tänker att jag snart fan får till det! ikväll är det jobb som vanligt men efter det så är jag nog till och med upp för en superfylla. det var inte igår. höhö.

det mest roliga jag vet är när jag för över x antal norska kronor till mitt svenska konto och att sedan se dessa kronor nästan duplicera sig. jag blir rik, you know it!

idag läste jag en artikel i dagbladet om erlend öye. den där erlend tänkte jag då, vem är egentligen han att jubla över?
minnena drar tillbaka till emmaboda (var det 2005?) då jag, lisanja och random snubbe satt i frukostcampet och surplade rödvin ur självaste påsen. erlend hade frukostspelning och brevid oss satt halva sveriges prettoelit och tindrade med ögonen över denna norska goding. varken mina, lasses eller herr randoms ögon tindrade. vi skrattade och stojade som några andra fyllekajor och tyckte denna erlend mest var en tråkig glasögonorm. när erlend senare frågade den pretantiösa publiken ifall någon hade ett önskemål om låt han skulle spela så bräkte jag och min skara ut att vi ville höra akons "mr lonely".
eftersom erlend förmodligen bara lyssnar på okommersiell musik så hade han ingen aning om vilken pärla vi stackar fulla satar önskade oss och efter den dagen har jag alltid haft ett vemodigt intryck av denne öye. just för att han inte spelade akons mr lonely. så det kan gå.

hur som helst, erlend och hans whitest boy alive spelar iallafall på "bylarm" i oslo denna helg. jag hade ruggit gärna åkt dit och dansat till den eminenta lineupen man lyckats få till men det får helt enkelt bli en annan gång. nu är jag ju här och här sitter man fast.

du berusade stackars själ

alltså, jag är inne i en livskris. jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till. än så länge håller jag mig cool (som jag sa att jag skulle) men verkligheten börjar hinna ikapp. frida hyvönen senaste har växt men så även mina kval.
jag vet inte vad jag vill med mitt tillfälliga liv. jag har inte den blekaste. ska jag stanna här och spara pengar så att min bank sedan täcker två år av studielån eller ska jag flytta till malmö nu på direkten? ska jag stanna tills i sommar och ha ett års levebröd eller ska jag stanna hela fram till november och spendera årets sista månad i new york? jag vet inte! jag vet verkligen inte vad jag vill och ingen kan heller vägleda mig i denna fråga.

nocie sjunger i en gammal låt att jag faktiskt bara lever en gång och det är nu, det finns bara en som vet hur jag ska leva och det är jag. sanningens ord, men hallå, jag vill att någon ska komma och direktera mig. jag vill ha en vägledare, kanske rent ut sagt en mentor. jag vill ha någon som kommer med invinklar om vad som skulle passa mig bäst. någon, hålla jag behöver hjälp?!
detta är svårt. livet är svårt.

gick med på att ta en öl efter jobbet (någonting jag säkerligen kommer ångra imorgon då min bakfylla känns för intim)
och var g¨ng en öl har nått min kropp så blir jag sorglig och kärlekskrank efter en viss herr x. herr x är egentligen en myt som jag skapat själv i mitt stackars huvud, men trots detta så finns denne herr x i mina tankar och jag tänker så även att alla tidigare beslut jag tagit i livet är rätt fel. varför ska det vara så? någon dag ska jag döda herr x, jag tror kanske på lördag då alla hjärtans dag spökar för oss stackars singlar. hejdå herr x och hejdå blogg, nu är det satanimig dags för sömn.

slående likt

det slog mig just att okkervil rivers "another radio song" och "for the captain" i princip är samma låt.
jag hejjar på den senare. go captain!

musikaliska instickor

jo, föresten. någonting händer faktiskt i mitt liv och det är frida hyvönen. jag var och inhandlade hennes senaste platta för några dagar sedan då jag faktiskt bjöds på trettio minuters paus. kan inte avgöra ifall jag tycker om skivan ännu, men jag ska ge den en ärlig chans. en annan ny skiva jag köpt är "the debut album from telepathe". trevlig elektronika som funkar till vardags och fest. jag langar ett smakprov så får ni bedöma själva, jag diggar det iaf!

vardagstrassel

jag har i princip ingenting att dela med mig utav. mitt liv är innehållslöst eftersom jag jobbar dygnet runt och inte har tid för vardagsnöjen. det mest exotiska som hänt mig idag är nog att trond trodde mitt hår var en servett. mer än så är det liksom inte i februari.

inflikat

måste bara komma med en liten upplysning gällande mitt humör.
satt och ögnade igenom föregående inlägg jag författat och kom fram till att jag framställer mitt välmående som aningens manodepressivt. så är det inte. jag har mina "ups and downs", sjävlfallet men sanningen är att jag faktiskt är glad och mår bra 98 procent av tiden jag vandrar på denna jord. mina "deppigare" inlägg skapar jag mest för att få ventilera dessa tankar som fladdrar omkring i min tjocka skalle och allt som oftast är de såpass tillfälliga att jag faktiskt bara kan stå för dem vid samma tillfälle de skrivs. är ni med? ja, då kör vi!

i ett vintervackert land

åh, jag älskar ju snö! promenerade hem med mr bojangles i öronen efter en halvhektisk afton på bageriet med fulla bokfolk och fjantiga rockdudes som lirade wonderwall på gitarr (vi snackar klyschan) och då kom jag fram till hur satans mysigt det är här.
ok, nu släpper vi checkan och cementen och gnubar och fulla människor. jag menar husen, gatorna, all denna förbaskade kullersten. jag lever i en sagostad! när snön dessutom fortfarande ligger fluffig och otrampad på marken så går det faktiskt inte annat än att digga livet här. hur som helst, tillbaka till min promenad hem.. jag gick alltså där med mr bojangles på hög volym (hänvisar till mitt nina simone-inlägg) och så kändes ingenting dåligt längre.
visst har jag mina val och kval att ta itu med, men hallå det löser sig! jag tror mig vara såpass förståndig och klok som jag behöver för att fatta rätt beslut i min framtidsfråga. jag lever bara ett liv och det är nu, att whina över ospilld mjölk känns inte som min kopp te så jag ska faktiskt lägga det på hyllan nu och låta tiden säga sitt. det är dags att leva lite nu och det kan jag väl fanken ta och göra om jag nu ändå sitter fast i världens minsta men mysigaste fiskarby i några månader till. hallelujah jag mår så bra just nu!

med tobak rätt i strupen

i morse vaknade jag med en djup och rosslig hosta i halsen. det är alltid mysigt att hosta upp lungorna så jag tackar gud för denna gåva. tack! jobbar dubbelt var dag denna vecka så jag har inte tid att duscha längre. mitt hår har blivit en stor dreadlock och jag funderar på att matcha frippan med en ståtlig rastafarimössa och därefter helhjärtat enbart lyssna på vår vän bob marley. vilken hit det skulle bli.

vill göra klart för er läsare att jag inte gått och blivit deprimerad på senare dagar. det är bara en lite mörkare tid som klivit in i mitt liv för stunden och kombinerat med snö så förstorar jag mina vardagsbekymmer här för er. jag ska sluta och hedanefter vara en helt ärlig bloggare! ingenting överdramatiserat, ironiskt eller ens lite påhittat ska få plats här. inga lögner och heller inga önskedrömmar är välkomna. jag är härmed REN!

äh jag vet inte, om nu sanningen ska fram så lider jag helt enkelt av lite vanlig beslutsångest. jag har min framtid planerad in i minsta detalj, frågan är bara när jag ska lämna nutid och ägna mig åt den planerade framtiden. i höst? i vår? nästa höst? imorgon? jag siktar fortfarande på malmö i augusti men kan ändå inte låta bli att bläddra igenom de alternativ som finns framför näsan på mig. jag har ju hela världen i mina händer och kan ju fanken göra vad jag vill med mitt kapital och lite planering. bergsklättring på nya zeeland kanske vore nåt att hänga i granen? voluntärarbete i sydamerika är säkert nyttigt? jordgubbsplockning i finland kanske får mig att utveckla nya talanger? aja. jag avvaktar februari ut och sedan måste nog dessvärre ett beslut fattas angående min framtida vistelse här norge iallafall, sedan får vi se.

påtal om beslut så har jag och lasse beslutat oss för att åka till paris i mitten av mars. närmare bestämt den tolfte. resan är bokad och betald och jag ser verkligen fram emot att återigen få strosa runt i en av mina favorita städer.
ohlala.

att inte tappa kontrollen

livet känns lite deppigt nu..
jag vet varken var jag hör hemma eller var jag vill höra hemma.
stavanger är ju, som jag sagt tidigare, inte så överdrivet spännande och den enkla anledningen till att jag fortfarande lever här beror nästan enbart på mina två arbeten. jag vill ju stanna, tjäna mina stålar, bli rik..
samtidigt som denna arbetssituation jag satt mig i är ohållbar i längden. jag har ju slitit ut mitt stackars immunförsvar och tampas titt som tätt med ett förmodat magsår, vilket inte är hälsosamt någonstans. jag kanske borde packa väskan och ge mig av igen helt enkelt för nu börjar jag tröttna igen.

svartvitt

då jackan är guldet i kylan

idag var jag tvungen att unna mig någonting nytt igen. det är svårt att inte låta sig frestas då man har en tjock plonka, full av dricks var dag. det jag unnade mig var två nya vinterjackor, en trevlig skjorta och en trevlig kofta. trots att jag har säkert tjugo jackor sedan innan så kan en fin jacka aldrig slå fel. nu fick jag två. vardagslyx.

tänkte passa på att säga, till er som inte känner mig, att jag verkligen inte är någon bortskämd liten snorunge som piffar upp vardagen med pappas kreditkort. så är det inte! jag har under hela mitt liv fått ärva kläder och aldrig levt i överflöd, fram tills nu.
förmodligen är dessa år i norge de enda åren i mitt liv då jag faktiskt kommer ha råd att köpa vad jag vill, när jag vill. anledningen till att jag också har det är för att jag jobbar hela tiden. sextio timmar i veckan, var vecka. jag är ledig EN dag i månaden och det är i princip allt. de pengar jag kastar i sjön är alltså pengar jag sliter för var dag och då är det verkligen mer än ok att få handla det jag vill utan att någon drar på läppen.
nu var det sagt.

hur som helst. sitter och försöker bränna "the wackness" på dvd från julias dator. det går verkligen inte som planerat.
jag som verkligt gärna skulle se the wackness idag alltså.

freezin' februari

igår såg jag och bullan håkan hellström på folken. det var så sjukt bra och lockade fram alla min stackars tonårsångest.
nu känner jag mig kär och olycklig. lyckades snylta åt mig en tryckare med främmande kille när håkan spelade den gamla dängan om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt. ifall jag stått ensam den stunden hade jag nog börjat gråta som ett spädbarn.
hursomhelst, håkan rockar helt enkelt fortfarande men jag måste säga att de senare skivorna inte är någonting jag vill eller har lyssnat på och det tänker jag nog heller aldrig göra. håkan står och får fortsatt stå för de svurna åren innan tjugo.

nu ska jag sova men först bjuder jag på denna, för er som inte redan diggat ok go fler än en gång.
tjipp!