lördag 29 november 2008

tre simpla tecken

idag har jag serverat sjukt otrevliga bord på restaurangen. tjugosex personer ville alla slita mig i stycken för att jag inte kunde passa på just dem just då. det slutade i att jag började gråta och fick spendera resten av kvällen med att bretta servetter och stapla glas. jag tror jag har arbetat för mycket denna vecka.

tre tecken på att det förmodligen stämmer är:
1. jag är rädd för att somna då jag fasar för att försova mig.
2. jag försover mig.
3. jag börjar gråta när folk är "dumma" mot mig.

nu ska jag sova fem timmar innan jag imorgon ska upp och avsluta denna hektiska arbetsvecka. jag ska samla de sista krafterna och hålla livsgnistan uppe och sedan när morgondagen blivit kväll och jag har kört ett tretton timmars arbetsdag ska jag supa mig redlös, gå till eh typ checkan och efter det sova/se pulp fiction hela söndagen. vinden vänder.

fredag 28 november 2008

som jag raggar

alltså, jag funderar på om jag inte ska köpa en öppen resa stavanger-miami, new york-stockholm i sommar.
köpa nån billig skrotbil och sedan bila genom hela norra amerikatt. (för att ja, jag har ju körkort, eh inte)
jag vill hur som helst se allt och en liten röst viskar i mitt öra att allt just nu är hela usa. någon som är på? jag är trevig, kör asanbrasan efter i mars och har en bra musiksmak och massa pengar. vi kan få det kul så komigeen!

torsdag 27 november 2008

rusaren rustar upp

idag när jag ögnade igenom rogalands avis så fastnade min blick på en liten annons.
annonsen löd följande: "komode gis bordt!" min första tanke var: ko-mode? efter en halv sekund då jag även upptäckt den medinklistrade bilden förstod jag att vi alltså snackade skåp. girig och med ett "ha behov" ringde jag och vips; nu har jag alltså en fin femtiotalsmöbel att hämta upp. värt.

tror föresten jag börjar få bukt med både stalkern och förkylningen. det går iaf åt rätt håll nu även om jag fortfarande känner mig ganska halvkass och mottar några sms om dagen. det gäller att hålla ut och trotsa den som sätter sig i vägen!

nu ska jag ta och sova innan jag knallar tillbaka in till stan för att hoppa på arbetspass åtta för denna vecka. slutet är nu nära och jag kan nästan känna den ljuva doften av söndag.

onsdag 26 november 2008

bakom tomtarna på skagen arton

mitt illamående har gått över i förkylningsfrossa och feber. jag snorar, hostar, snyter mig, torkar tårarna och sedan börjar jag om igen med snorandet och så rullar det på.
siv och frode är i samma kassa skick som jag och därför bröstar jag upp mig och tänker inte ge vika genom att sjukanmäla mig från jobbet, som idag dessvärre var i klass med ett mildare koncentrationsläger, pga mina åkommor. synd bara att jag jobbar dubbelt sex dagar denna vecka. hallelujah, nu är förvisso fem av tolv arbetspass redan avklarade så min plan är att kämpa på.

jag har föresten lyckats axla på mig en stalker. tusen sms och mail sveper in i mina inkorgar och jag undviker att svara.
hur blir man av med en stalker? är det bästa sättet att otrevligt fräsa av personen i fråga, eller ska jag kanske bara fortsätta låtsas att jag gått under jorden? jag vill inte verka som en tölp men ibland kanske det är enda sättet.
nåja.

dagar som dessa, då jag alltså tycker synd om mig själv, så piggar magnetic fields upp. magnetic fields halkade för några år sedan in på min topp tio-lista över bra band. jag tror inte de någonsin har gjort en dålig låt, men denna böna är iaf extra bra. speciellt i början av låten då första slingan kommer igång. wow alltså. (ps. spare yourself och titta inte på bildspelet)

måndag 24 november 2008

mamma har alltid rätt

min käre mor sa en gång, i ett radioprogram, då hon var som sjukast, att illamående är det värsta som finns just för att man inte kan bota det på något sätt. det enda man kan göra är att invänta kräkset och det är vad jag gör just nu.

en frisk fläkt galnakosjukan?

hej bloggen. idag mår jag äckligt illa. jag har gått runt med en stor klump i halsen som väntar på att få förlösas och istället bli en flod av spyor. en flod av spyor är ingenting jag vill ge med mig så därför går jag nu här och trycker ner klumpen och tycker synd om mig själv.

jag hatar när jag drabbas av åkommor så som huvudvärk, illamående, kramp eller helt vanliga trötthetsfenomen. främst för att jag blir så otroligt rädd att jag är sjuk på riktigt. detta illamående har i min hjärna kunnat vara aids, oönskad graviditet, blodförgiftning eller ännu en oönskad graviditet.
läste om en kvinna som fick blodförgiftning i new york. hon fick amputera båda armar och ben för att prognosen olyckligtvis ställdes för sent. tänk om jag måste amputera bort någonting? eller om jag har aids?

jag befinner mig i verklig knipa med andra ord,
dessutom är det någonting fuffens med min blodcirkulation dagar som dessa. var gång jag låter mina händer vila från jobb eller tangenttryckningar så domnar min tumme. den bara svalnar av och börjar pirra och jag kan bita hur hårt som helst i den utan att jag känner ett minsta knyst. för att få liv i den igen måste jag spola den under kokhett vatten i tio minuter och då börjar den sakta få tillbaka känsel och rörlighet. har jag kanske fått en blodpropp? kommer jag dö och är det därför jag mår illa nu för att jag har dålig blodtillförsel till mitt huvud?

satan.
har försökt ligga ner och vila tillsammans med lugnande musik, men musiken blir istället läskig och hotfull och texterna konfirmerar att jag nog säkert kommer tyna bort eller dö en snabb och ensam död.
jag tror jag ska boka in ett läkarbesök innan veckan är slut, annars blir jag nog galen.

torsdag 20 november 2008

projektets början

idag har jag besökt en mycket nätt och gullig scrapbooks-butik som ligger belägen här i stavve.
då mitt pysselföråd inte var världens största passade jag på att investera i ytterligare prylar till min nya hobby.
poff så rök två hundra spänn till. jag känner på mig att detta intresse kommer bli dyrt, tidskrävande och ge ett väldigt lyckat resultat. introduktionen valde jag att skapa på detta sätt:



jag är föga stolt över vad jag hittills åstadkommit. något som inte framgår i bilden är att stjärnorna är i silver. hoho.

en helt annan sak bekymrar mig föresten.
bekymret är förhoppnings och troligtvis ett upprepande missförstånd men jag måste ändå få ventillera detta med dig kära blogg.
den sista tiden har jag och lasse haft, vad man kan kalla, en fnurra på tråden. ingenting supadupaseriöst, men vi båda beter oss till och från som femtonåriga småflickor och tjafsar som att vi vore syskon. vad beror detta på?
ska vi hedan efter vara tjafsarkompisar som i slutändan lyckas lösa våra problem tack vare vår mognad och våra försök till fred?borde man inte gå i relationsterapi för sådant isådant fall? jag menar, det är ju självfallet ett trevligare alternativ att hela tiden vara sams och istället lyckas lösa tjafsen innan de blir till riktiga tjafs.

hur som helst, jag hoppas på en ljusare framtid och ikväll kommer den lilla lusen hit så att vi gemensamt kan komma underfund med vad som omedvetet irriterar och varar ner våra annars gyllende sammanstrålningar. jag undrar när vi blev så vuxna.

onsdag 19 november 2008

tredje gången smäller det

ang inlägget som nu skrivs: detta mest för att jag faktiskt inte postat musik på väldigt länge, sedan tycker jag denna dänga förmedlar både glädje och aningens julkänsla nu när det väl börjar lida mot julhysteri och dylikt.
vidare angående inlägget som nu skrivs: jag inhandlat "scrapbooking pryttlar" till ett värde av femhundra norska riksdaler idag. här ska scrapbookas med glitter och dubbelhäftande tejp!
ytterligare angående inlägget som nu skrivs: gisela är pepp på nevvan i sommar!! jag får en eventuell medföljare!
idag har jag nog en bra dag. jo. garanterat!

här kommer låten då:

systrarna pz

att leva vidare

ja, så har jag nästan varit hemma i en hel vecka! det blir bättre, men titt som tätt dyker ångesten upp som en skavande pinne i rötan och då kan jag inte annat än gråta och önska mig bort. har börjat känna mig så extremt ensam här i stavanger och jag vet verkligen inte vad detta beror på. med jämna mellanrum försöker jag intala mig själv att ensamheten skulle existera lika mycket i ny som den gör här, men samtidigt tror en annan del av mig att detta "peptalk" bara är en enkel och billig lögn. skulle jag vara mindre ensam i new york? kanske. förhoppningsvis.

hur som helst, helt ensam här är jag ju faktiskt inte i detta land. jag har nämligen en julia som nästintill flyttat hem till mig. det känns bra. hon sitter här på siriskjeret och ler var gång jag kommer hem från jobbet och sedan har jag ju lasse och alla på jobbet.
ensamheten är en enkel och billig lögn! plus att jag dessutom ska på "vänskapsdejt" på torsdag. en trevlig ung man i sina bästa dagar siktar jag på att befrienda. vet inte om vi båda delar samma uppfattning gällande vår vänskap men jag tänkte iaf skaffa mig en ny manlig vän. saker är alltså egentligen på plats. jag har vänner, god ekonomi, ett bra hem och en längtan efter nåt bättre.

på tal om manliga vänner så kom föresten johan hit i lördags. det var faktiskt lite sjukt. i fyllan och villan köpte han sig en tågbiljett till stavanger och sedan bara var han på stationen dådär huxflux. vi firade med rom och cola och jag var nog fullare än vad jag varit på mycket länge. hela veckan ska jag nu jobba så förmodligen var all den galna mängden captain morgan gott för själen men i söndags skedade återigen ångesten min arma kropp.

råkade föresten trycka in två cdskivor i min stackars dator i lördags. ingen ville komma ut och jag fick lämna in krabaten på service igår. heja mig!

torsdag 13 november 2008

då alla goda ting når sitt slut

då var jag hemma igen. tillsammans med min allt för tunga väska klev jag ganska så precis innanför dörren.
mitt huvud och mina tankar är i en sorgligt stor röra och jag vet inte ifall jag ska skratta, gråta, sova, äta något eller ta en dusch.
sov två timmar i tisdagsnatt efter att ha druckit mixade drycker på lower east sides alla barer. efter det en helvetes flygresa som varken gav harmoni eller vila och nu dessutom jetlagen. jag ska nog gråta.

nu känns mitt liv sådär mysigt miserabelt igen. som att jag delats av på mitten med ett stort svärd och att min ena halva stannade kvar på den sidan atlanten jag vill spendera resten av livet på. den andra halvan är nu alltså ensam i norge.
förmodligen ger en blandad kombination av ovan nämnda ting mig lite mer rätsida och jag kan istället se tillbaka på den goda tiden jag haft med ett leende på läpparna, istället för med tårar i ögonen. för oj, ja den har varit god.

att alla människor i new york är extremt snygga har redan konstaterats men jag måste dock nämna det igen. fan vad alla människor i new york är snygga! jag tror jag är kär i hälften av stadens befolkning. nu är nästa mål att vira en utav dessa snyggingar runt mitt ena lillfinger (förmodligen det fingret som är kvar i usa) och sedan tänkte jag försöka mig på nåt tvångsäktenskap och få permanent uppehållstillstånd. hallelujah!

ne. nu ska jag faktikt styra upp det här med mitt liv i norge. kanske packa upp och sedan kan jag förhoppningsvis ge er en bättre redovisning om vad vi pysslade med i landet därborta. hejrå

måndag 3 november 2008

checklista

pass
pengar
kamera
mobil
kläder
glasögon
en god bok
papper och penna
skor
jacka
ipod
solglajjer
snus

(det sistnämnda enbart medpackat för att förhindra abstinens och därmed inte provocera min enorma flygrädsla ytterligare) hejrå nu drar jag till amerikatt!

bankmän

idag var jag på banken och växlade in pengar. i kassan satt en ung man som jag nog är kär i nu.
antingen för att han var söt eller så var det för att han vad bankman. började klura på det och kom fram till att alternativ ett dominerar, men att vara bankman är heller inte helt fel. jag kanske borde lägga in en stöt?

i helgen har jobb dominerat. slog mitt personliga rekord och började/avslutade lördagen med 17,75 timmars sträckarbetning.
som belöning på rekordet drack jag sedan öl med lasse och haffade tillslut en zorro men mustash, svart hatt, ögonbindel och hela köret. jag är stolt över mig själv. igår bjöd jag lasse och johannes på sedvanlig söndagsmiddag och vi skrattade sedan gott ihop till kvarteret skatan. nu ska jag packa och hitta mitt pass, efter det printa flygbiljetter på biblioteket och kanske tom. slå till med en kaffe på bökker och börst. imorgon åker vi till ett sjutton grader varmt och soligt new york. hallelujah!