lördag 28 juni 2008

att erkänna sina brister

ok, i have a confession!
satt och ögnade igenom tidigare inägg som postats, då mina ögon fastnar på inlägget om de "nakotikasiktade" brudarna i bolivia. det var själfallet 22 kg kokain och inte heroin dessa brudar försökte smuggla ut ur det sydamerikanska landet.
anledningen till mitt drastiska felskrivandet är norges naiva nyhetssystem. eller så är det jag som bara är dum. ne, det sista tror jag inte på. hela grejen gick in genom örat och ut genom fingrarna samtidigt som jag fick nys om nyheten. norges press skrev faktiskt heroin och inte kokain. om jag fått chansen att tänka efter hade jag nog hajjat men just då var jag förmodligen för skärrad eller nåt. (eh)

hur som helst. ena tjejen håller på att friges medan de andra två kommer spendera kommande 30 år bakom lås och galler. jag är inte avundssjuk. nu är det dags för mig att fortsätta småsmuttandet på mitt hundrakronorsvins. malin är som sagt här, vi bjuder upp til förfest i vår boning och hanne har åkt hela vägen med tåg (kolme timmar) för att kunna avnjuta denna sommarafton med mig och några av de bästa människorna jag känner. wixx eller vad?

då pengar styr hela humöret

ojoj här händer det grejer! min pappa halkar in på sjätte årtiondet i år och jag tänkte det var dags att unna han och mig någonting fint för att fira. tänkandet resulterade i konsertbiljetter och en flygresa för två den tjugosjunde juli. destination rom och sevärdhet leonard cohen. jag säger bara ojoj alltså.

fredag 27 juni 2008

det enda

jag fortsätter simma i havet av jobb. 78 timmars arbetsveckor och ifall inte valerie hade funnits i mitt liv hade jag nog drunknat i tisdags då, i princip, allt gick åt skogen! kylen kollapsade på caféet och jag började dagen klockan 06.15 med att förflytta 60 kg räkor, rostbiff, skinka, smör. tusen griniga konsumenter, för lite personal och en huvudvärk att jämföra med tusen skott i huvudet. jag älskar att bära räkor i burk! speciellt när plasthandtagen skär in i mina små händer och lämnar repor och fler sår/blåa fläckar.

arbetspass två hälsas välkommen av en grinig hovmästare och för lite personal. jag sprang konstant i sex timmar och resterande dagar denna vecka har varit att jämföra med tisdagen. ikväll har jag min första fria kväll på 10 dagar och jag tänkte lägga mig tidigt för att orka med morgondagen och ännu fler smörbröd (som att 37,5 timmars smörande inte är nog liksom!) utöver för mycket jobb är jag nog en lycklig människa.

på söndag flyttar emelie tråkigt nog hem. jag hinner inte sörja för malin har kommit hit med friskare fläktar och på tisdag kommer kevin äntligen hem efter en månad i kina. sedan är det min tur att ge mig ut i världen. i bagaget ska jag bära valerie och mina nya röda tygskor jag reade åt mig från lindex idag.

onsdag 18 juni 2008

när man inte vill

juste ja, det är ju sommar! varje år bjuder någon till med en sommarhit som snurras långt in på jullovet och här i norge har karpe diem levererat detta år! låten spelas konstant överallt och jag funderar på att leja en torped ifall jag hör denna eh, sköning en gång till. heja heja, vad haru i bagaget?

lördag 14 juni 2008

duggregn och belgiska våfflor

jaha, så är ännu en arbetsvecka avklarad! kan inte riktigt komma underfund med hur jag orkar utsätta mig för detta hetsiga arbetsliv jag förtillfället har. 60-70 timmar var vecka, minimal nattsömn och konstant stress.
just nu vill jag bara spy på alla kunder, alla tebröd och all syltetöj som säljs samman med den hypade belgiska våfflan. tallrikarna på resturangen vill jag tjoffa på någon tjock affärsmans flotta kostym och utöver det vill jag riva sönder alla mina tusenlappar jag nu lyckats spara ihop.

min personliga spådam (även emelies personliga spådam) har lovat mig lycka och kärlek och en drömkarriär och husvagn och hund. när kommer dessa saker?
tre veckor tror jag. då har jag semester, flyr detta land som nu täcks av konstant regn och sen ba ohlala belöningstimme!

ikväll ska jag koppla av med rödvin i mitt rum med lite ella fitzgerald och hundra cigaretter. jag vill vara full, fri, fnittrig och bara få slänga i soffan. tre timmar till, sen har jag gett mig själv lov!

torsdag 5 juni 2008

glimrande

hola! vilken bra dag! jag steg upp i ottan (05.15), jobbade 8 timmar, köpte ett par högtalare (50W?) och vaknar ur min powernap av att malin, allison och pernilla ringer! jag har inte sett dem på evigheter och blev så extremt glad av att höra deras skånska stämmor! att ölen är uppbunkrad, musiken på maxvolym och mina ben nyrakade (sist jag rakade dem var typ 89 eller nåt) gör dagen ännu bättre och nu ser jag fram emot att få skrida ner till badedammen med en kapsylöppnare och lite inglasad bira! införskaffade mig två nya bikinis igår och ifall jag är modig nog så bjuder jag mig själv på årets första dopp när ruset börjat sprida sig! woo!

sommar sommar sommar! jag älskar sommaren, jag älskar mina kompisar, jag älskar mitt jobb och jag älskar fan i mig hela livet idag! lassie ska dessutom fytta till stavanger i höst och ja vad mer kan man begära? det är glassigt!

tisdag 3 juni 2008

specificera

oj vilken värmebölja som dragit sig in här i stavve!
luftkonditionerinen på skagen slutade fungera 1898 och var dag på jobbet är som i en bastu. jag går dit ren och fräsh men lämnar stället som en svettig, smutsig hund. sommaren är kommen på riktigt och jag försöker umgås med mina nära så mycket som möjligt istället för att dränka mig i jobb. på torsdag har jag tagit ledigt (!) och ska tillsammans med emelie och maja gå och spana in looptroop som spelar på den lokala ungdomsgården för stavangers sextonåringar. jag är inte vidare stort fan av looptroop men har enligt rykten förstått att de ska vara en bra liveakt som man någon gång borde ha fått ta del av och nu är det tydligen min tur.

de sista veckorna i mitt liv har varit så extrem bra och jag börjar känna att jag verkligen trivs i stavanger på riktigt. att norrmännen är ett folkslag för sig har jag tidigare nämnt. detta innebär dock inte att det nödvändigtvist är någonting negativt. norrmän är extremt generösa, opretantiösa och allmänt trevliga och det är ytterst sällan man möter någon som behandlar en dåligt. (en gång kastade iofs två fulla russbrudar pommes frites på mig, men det har norge redan fått sota för så allt är glömt och förlåtet)
nu ska jag tillbaka till arbete men det jag försöker komma fram till är att jag nog älskar norge och att mina dagar här är som i en guldgruva och på fredag åker jag till denna norska landsbygden tillsammans med denna sofia, maria och denna cocorosiepärla: