morotter eller moss

efter ett par dagars tystnad kommer jag nu tillbaka.
jag mar halvcracky och har tillfalligt alkoholbreak pga. en otack handelse som utspelade sig i tisdags da nagon fick for sig att bjuda mig pa en drogad ol.
jag ar ok, forutom blamarken over hela min kropp, vilka uppstod alla ganger jag ramlade ihop fran staende innan alexandra antligen lyckats fa in mig i en taxi hem. jag ar verkligen tacksam for att hon var med mig annars kanske allt slutat annorlunda och jag legat styckad i nagon slemmig mans lagenhet i utkanten av paris.
tur att jag har kvar mitt huvud pa min kropp och att nastan alla ben sitter fast som de ska.

imorgon ar det prick tre veckor tills jag packat vaskorna och flygit hem harifran.
jag ser verkligen fram emot min hemfard, efter tisdagen har min hemlangtan blivit valdigt patrangande och just nu vill jag bara spendera min tid ihop med manniskor som vill mig val istallet for snuskiga man pa rokiga krogar.
maste erkanna att jag blivit aningens radd for alkohol och jag kommer garanterat aldrig tacka ja till en ol fran nagon framling igen.

sen har jag ocksa gatt och fatt en hook up pa sveriges nya lilla sota komiker bjorn gustafsson. alla som kanner till youtube borde youtuba han och njuta sa som jag gjort och kommer gora den narmaste halvtimmen!
mossen ar kvar i min lagenhet men vagar inte riktigt visa sig sa som innan, nu hor jag dem bara gnaga och jag far val anse det vara ok sa lange de inte springer langst fotterna pa mig

i juletider

pa sondag ar det forsta advent om jag minns ratt.
jag hade tankt att plocka fram en pase saffran och stalla till med julbak i sveriges ara. familjen har varken smakat riktiga pepparkakor eller lussebullar och vem ar ratt person att introducera dem for dessa delikatesser, om inte jag?

mossen springer frotfarande omkring pa mitt golv och imorgon tankte jag smyga dit med stora mangder rattgift som kommer fa de dar sma javlarna att springa till sin dod.
det kanske later aningens brutalt och psykopatiskt att jag faktiskt kommer njuta av vetskapen om hur de stackars varelsernas inre delar frats samman, fast nej, de plagar mig sa brutalt med sin narvaro sa jag finner det inte mer an ratt.

idag ar det aterigen dags for mig att besoka marknaden. det ar en regelbunden syssla jag har och sahar i regn och rusk kanns det extremt motbjudande att tvingas ut i blast.
paris ar aterigen i strejk och jag ar hemma med manon som inte har nagon skola att ga till.
om en vecka eller tva tankte jag skriva ihop ett summa summarum over min tid har. jag tror nagonstans man behover recencera allt man gor eller ar med om. det gor att man far en battre bild och har lattare att minnas.

nu sitter jag hos familjen och lyssnar pa last.fm radio och jag ska innan marknade njuta av en kopp kaffe och en cigarett tillsammans med en god van i telefonluren.
vem kan det bli? det vet bara du som svarar.

vintervader

kylan ar kommen och inatt var det fem minusgrader.
jag gar konstant runt och vantar och hoppas pa sno men det ser dott ut pa nederbordsfronten. jag vill aka pulka och skridskor fast utan sno och is ar det ganska omojligt.

ar iallafall uppsagt nu. men bultande hjarta och darrande rost deklarerade jag min avgang och mamman verkade ta det hela ok.
det ska bli skont att komma hem till sverige ett tag och det ska bli skont att aka till norge och styra upp min ekonomi.

funderade pa vad jag helst av allt vill gora i sommar och da kom jag pa att ny verkligen lockar. jag vill glida omkring pa manhattan och dricka kaffe i central park och bara vara pa en plats dar allt kanns nytt och inte gammeldags.
formodligen ar det allt uraldrigt som klaffar mellan mig och paris. jag alskar det antika och alla vackra hus, byggnader osv. men samtidigt far jag en deppig kansla i kroppen och tiden kanns som att den varken gar fram eller bakat.

deadlines och snusk

sa har man alltsa ohyra i sitt hem.
senast igar kom den lilla musen krypande in under min dorrspringa och jag ar pa gransen till ett nervost sammanbrott.
vet verkligen inte hur jag ska hantera att jag numera har en sambo som piper och sprider radsla omkring sig.
nar vi senast sags borjade jag skrika pa hjalp och tvingades desperat fly nar ingen sadan kom. jag vagade inte ens nudda golvet och tog hjalp av min diskbank och barstol for att komma ut.

moss och rattor ger mig kalla karar langst hela kroppen och jag kanner mig smutsigare an granden i gambetta med en liten gnagare innanfor mina dorrar.

igar var min egentliga deadline for uppsagning ocksa, men nar jag kom hem till familjen for att erkanna sa lag alla och sov. en del av mig pustade ut medan en annan besviket vecklade ut baddsoffan for att aven jag skulle fa trada in i somnens rike.

jag besvaras av att skjuta upp saker och ikvall maste jag verkligen trada fram ur morkret och sta for mig sjalv och mina kanslor jag har over ett fortsatt arbete for och med sasmayoux. det kommer visserligen aldrig handa, jag har en nodlogn om att jag blivit antagen till en svirig skola och tankte anvanda mig av den. framst for att jag inte vill sara dem genom att saga att jag inte trivs och att deras ungar ger mig psykbryt.

hur som helst, idag ar det tisdag och aterigen strejk i paris. denna gang beraknas den hallas uppe i tva veckor. tunnelbanor, postkontor, bussar och larare staller upp och vi parisare ar nastan domda till doden i och med detta.

ny tid ny strid

okej, idag är det fredag. jag mår halvkasst men har åtminstonde lyckats sova några timmars middag, eftersom natten inte bjöd på överdrivet mycket sömn.
klockan 05.00 hör jag ett hårt bankande på dörren och förstår i mitt sömndruckna tillstånd att någon vill in.
där utanför står henrik, full och glad. de hade tydligen haft en givande truskelkväll och balle ringde tidigare idag och bekräftade att hon fått ligga genom att låta glad på rösten.
jag ångrar mig inte vidare mycket att jag inte följde med och ikväll tänkte jag istället satsa på att se radio lxmbrg som spelar här.

det blir många spelningar nuförtiden. på söndag kommer jing jongarna hit från london och det ska bli ku att se dem och deras bekanta ansikten. sist var väl i finsburypark då en hippiekille gick runt och bjöd samtliga på haschbrownies eller under en av alla pubquiz-kvällar i oval. jag saknar dem lite. ovalkvällarna. oval har en kyrka som går ut med "give ya handz to god" som största budskap.
där är alla gangtaz och en gång lyckades jag och amanda få me oss en burk målarfärg som gangstersouvenir därifrån.
jag saknar london över lag.
jag tror alla som var med mig där kan hålla med om att vi hade en fin tid där hop.

oj, tiden rinner iväg. klockan är redan kvart i fyra och om en halvtimme ska mina monster plockas upp från skolan.
man blir bekväm när kusiner med datorer hälsar på och man desutom lyckas surfa for free på grannens nät.

fåtalet av fler möjligar

okej, detta är första (och förmodligen sista) gången jag fyllebloggar!
efter flertalet glas vin kan jag erkänna att jag är berusad och dessutom mer än missnöjd med nuvarande situation.
ifall mina arbetstider varit annorlunda kanske jag haft en annan åsikt, fast just nu jobbar jag på att faca sanningen så gott det går.. jag startar jobbet vid 08.00 idag/inatt/imorgon!

i vanliga fall är morgnar bland det värsta jag vet.
jag tvingas halvsova igenom en timmes skrikande alarm för att tillslut lyckas få på mig kläderna tre minuter innan jag lämnar mitt hem. med alkohol i blodet blir smärtan dubbelt så stor och jag måste nätintill spränga av mig armar och ben för att överhuvudtaget kunna stiga upp från min ljuvliga säng och det varma täcket..

jag vill inte jobba och skulle hellre föredra att få hänga med min kusin som faktiskt är i staden och landet, men nu är detta inte ett alternativ. som tur är har jag vällvilliga vänner som istälet visar honom runt och jag borde kanske vara mer tacksam över att jag åmindstonde får fem timmars sömn inatt.. ja, jag är och ska vara tacksam så nu slipper ni fylesiri för denna gång!
tjipp och godnatt!

lat dem aka ponny sa blir allt bra

ater tillbaka till vardagen dar jag brakar med trilskiga ungar.
spenderade halva morgonen i soffan med en filt uppdragen till oronen samtidigt som barnen tjafsade over vems tur det var att spela barbiespelet pa datorn.
manon vann. det gor hon alltid, men jag ar helt ointresserad av vem som egentligen borde fa spela och vem som egentligen slog vem forst. om de nu ska braka sa haller jag mig pa langt avstand och trostar ingen med tarar i ogonen.
hjartlost kan tyckas fast det bryr jag mig inte om. ifall dessa barn i normala fall varit helt harmlosa sa kanske jag tagit parti for den svagare parten fast i det har fallet finns ingen svagare part, alla tre ar djavulskids sa de far faktiskt skylla sig sjalva!
lovade att ta med dem pa ponnyridning idag.
allt for att slippa tjafs och duster for om jag hor mer brak idag sa ramlar nog mina oron av.

sen sa borjar julen narma sig med raska steg. man kan kopa tomtar och tomtedrakter i varje stor allroundbutik och jag langtar tills dagen jag hoppar pa planet som tar mig hem till mitt alskade hemland dar jag ska fira jul.
visserligen firas julen inte sa ordentligt i min familj vilket jag bara anser vara skont. jag ar anda forstor for paket och julgran och det jag egentligen ser fram emot ar att traffa min familj och alla vanner darhemma!

det ar lustigt att man kan vara sa langt borta men samtidigt sa nara hem. en annan lustig grej ar att jag bara varit i sverige tva kortare perioder pa snart ett och ett halvt ar.
en tredje lustig grej ar att boy omega spelar gratis pa fleche d'or pa mandag och den fjarde lustiga grejen ar nog att jag redan har lyckats uppdatera denna blogg tre ganger under november manad. heja mig!

eftersnack

det ar till och med farligt!

kraksjuka och banderoller

efter att var allas van kraksjukan har varit och halsat pa mig sa mar jag nu lite battre.
aven fast energin har annu inte kommit tillbaka helt och aptiten fortfarande ligger pa noll sa maste jag anda saga att jag kanner mig piggare an pa mycket lange.
jag har fatt tillbaka en sinnesstamning som ligger hand i hand med harmoni och om ett tag tankte jag ta mig ett bad tillsammans med levande ljus och lisa ekdahl spelandes pa hog volym.

varje host har sitt egna stadium av nagot som inte ar valmaende och jag tror mig ha passerat arets stadie. livet ar varken kasst, vardelost eller speciellt roligt men jag ar helt fine med det och lever som om min sista dag vore kommen.
det finns ingen mening med att ligga och deppa over nagonting som aldrig hant, aldrig kommer handa eller det som dessvarre hant och satt sina spar.
allt handlar om hjarnan och vara olika tankesatt. ifall man tanker att man mar daligt sa gor man det och ifall man tanker att man mar bra sa gor man aven det. (med undantag for riktig sjukdom, tex. kraksjukan dar man verkligen mar lika illa som en dod gravling gor)

familjen ar bortrest och de senaste dygnet har jag spenderat ihop med deras katt och mina alskade vanner i sex and the city. gud vad jag alskar den serien! nu ar det dock slut pa all lazyness och jag ska som sagt ta ett bad och aven fa tillbaka min normalt frascha hygien. sen tankte jag folja med sofia till en brud som heter karin och vi ska alla dricka mattliga mangder vin. livet ar ok, verkligen.