vanner

det kanns verkligen hart att sofia har lamnat landet. jag saknar henne oerhort mycket, och det enda jag vill och behover just nu ar en syster. saknad ar en utav de jobbigaste kanslorna man kan ga runt med. jag saknar sa extremt manga.

igar samtalade jag med julia. lilla gulliga julia. hon kommer forhoppningsvis till london i host. "trott pa stockholmslivet" och "maste bort" var uttryck hon anvande sig av.
det kanns bra. julia ar nagon jag alltid kan lita pa, genom ur och skur. det kan ga manader mellan mina och julias samtal. men nar dom val utspelar sig sa marker man att vi fortfarande ar lika bra vanner som nar vi sprang runt som sma sexariga paltar.

jag har markt att folk jag tror mig ha kant, utmarkt sig till att vara nagot helt annat an mina vanner.
och jag har markt att folk jag trodde inte var mina vanner langre verkligen finns dar, i ur och skur, som julia.
de ar dom som ar vardefulla. det ar dom jag saknar har och nu.