hur går man vidare?

jag vaknar av skriket som tomrummet du lämnat skriker. jag vaknar till tårar och försöker förtvivlat hitta någonting att hålla fast vid men det någonting jag letar efter är du och du är inte här. 

vi var på gröna lund igår. förstår knappt hur jag lyckades ta mig upp och ut till verkligheten där människor fortsätter sina liv som om ingenting hänt. tonia postade en video med bilder på dig igår. du såg så glad ut. så levande. att acceptera att du aldrig kommer komma tillbaka är det svåraste och det är även det som gör ont. jag åkte allt jag inte vågar där på grönan. tänkte på då vi var där tillsammans något år efter att mamma dött. 

jag tänker på stunderna vi hade tillsammans. tänker på hur jag skulle hälsa på dig i brasilien i jul. jag ska fortfarande åka dit men nu för att hämta hem dina saker och din aska. jag tänker på hur du hade garvat åt hur absurt det är ifall du vetat om det sista gången vi pratade med varandra. jag saknar dig pappa och jag vet inte hur jag ska gå vidare i livet nu.