måndag 12 februari 2018

vad som händer sen vet jag inte än

hej bloggen. upptäckte två oroväckande knölar på min käke/hals igår kväll och pallrade mig till doktorn igen. blev på en gång vidareslussad till ekografi som konstaterade att jag har två cystor i storlekarna 12,5 mm x 5,5 mm och 11,5 x 4,5 mm runt mitt högra öra/på min hals. cystorna ska tydligen vara framkallade av min ögonåkomma och just nu är det oklart vad som hända skall. enligt läkaren är de godartade men hallå, det är väl fan inte normalt att som trettioettåring få två cystor av ett eksem? nä va? har ny läkartid nästa vecka och får förhoppningsvis mer info då. jag tror min kropp fortfarande är utmattad efter att sälen var här och bröt ner mig. att mitt immunförsvar slagit bakut. det var ju så det hela började med ögat, av att jag grät för mycket. blir arg för att jag ens släppte in honom i mitt liv igen. blir arg för att han trampade sönder mig med sina lögner. blir arg för att han kommer undan med att göra så. för att han var den som fick stänga av sedan, när allt var sönder. för att han fortsätter bryta ner och förstöra mig, nu nästan tre månader efter han åkte härifrån. jag blir arg för att jag har två cystor i mig, när jag inte borde ha några alls.

har sedan en tid tillbaka kuttat ut mjölkprodukter, pasta, bröd, ägg och alkohol ur mitt liv och just nu försöker jag mitt yttersta att bygga upp mig själv igen, inte bara själsligt och mentalt men även fysiskt. kan ju inte gå och trilla av pinnen ännu, det är han inte värd. ska bygga set och spela in film imorgon, när det är klart ska jag springa det snabbaste jag kan längst med floden. så länge och så snabbt att jag får blodsmak i munnen och det känns som att mitt hjärta ska hoppa ut ur bröstet på mig. jag ska springa för all min ilska och för alla bra saker jag vill vara med om i framtiden. här får ni en bild på de små liven som ju nästan ser ut som små alienbebisar. håll tummarna för att detta inte är början på slutet för mig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar