fastän att jag inte borde så saknar jag sälen så enormt vissa dagar. sådär så att magen knyter sig och jag nästan får lite svårt att andas. jag hade velat prata med honom, diskutera saker så som vi brukade göra. jag hade velat få lite kloka ord från honom ibland. ja, vad gör en? ingenting antar jag. det är som det är och jag lyssnar på the exciters och trallar vidare i livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar