måndagstankar

hej bloggen! det känns som att jag kommit till ännu ett vägskäl i mitt liv och jag vet inte åt vilket håll jag borde eller ska gå. hur mycket jag än älskar montreal så känns det som att vi som enighet nått en grå zon. jag kan inte vara så kreativ som jag vill här för jag inspireras inte längre av gatorna, träden, arkitekturen, himlen, luften. min lägenhet är numera komplett och färdigbyggd. jag har redan allt jag behöver och vill ha så därför blir jag uttråkad, understimulerad, rastlös. mina ögon kan inte längre upptäcka nya saker för ingenting här är nytt längre. det finns inga gator jag inte redan gått. det finns inga stadsdelar jag inte redan utforskat. missförstå mig rätt, jag älskar mitt liv här och jag älskar mina vänner här men montreal och nordamerika är så fult i jämförelse med europa. gatorna är för breda och långa. jag saknar gränder och torg, sånt har aldrig uppfunnits här.

så, blir det bättre någon annanstans? jag drömmer ju om paris men en flytt dit innebär ännu en omstart och ett avsked. egentligen har jag redan bestämt mig för att flytta härifrån. frågan som lyder är dock; gör jag rätt eller ger jag upp? jag avskyr avsked och det känns så fruktansvärt sorgligt att jag ska lämna allt som är så fint här, dvs människorna och det livet jag lyckats skaffa mig. samtidigt så är ju gatorna för breda och långa och här finns inga gränder eller torg. vilken väg är rätt?