god afton! igår var en dag i många nyanser; jag vaknade i ottan och inledde onsdagen med att, i fosterställning, gråta i fyra timmar. jag grät över att pappa är död, över att jag saknar sälen, över alla andra jag saknar och för att julia lämnat bergen bara timmar tidigare. efter alla tårar kände jag mig som pånyttfödd och blev glad över livet och framtiden trots att den i stunden är så oviss. åkte hem till sofia på kvällen och vi gick igenom gamla brev och notiser vår farmor skrivit till oss under tiden hon levde vilket gjorde mig nostalgisk och lite lycklig över att jag kommer från så fina föräldrar och farföräldrar. och wow, vår farmor var verkligen en kvinna av både bild och ord! utan att överdriva vill jag påstå att vi bläddrade runt i säkert 600 små ark adresserade till mig, simon, sofia, mamma eller pappa. hon berättade om hur farfar en gång i tiden varit lika rotlös som jag är idag. hon berättade om hur hon, papi och jerry drömde drömmar som visade sig vara sanna (vilket jag också gör relativt ofta) och hon berättade om hur vi var då hon träffade oss, vilket stämmer ganska så gott med dagens version av mig och mina syskon. att jag har blivit den jag är känns logiskt efter att jag läst hennes värmande ord och dagen jag blir farmor (eller mormor) hoppas jag kunna ge samma sak till mina barnbarn. jo. ja.
här är en låt jag lyssnat på många gånger den senaste tiden. den är min bästa neil young-låt vill jag tro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar