tisdag 11 november 2014
tid som står still
jag går igenom gamla blogginlägg för att komma ihåg saker vi gjorde tillsammans. försöker desperat hålla kvar i alla minnen; dåliga som bra. försöker få dig att komma tillbaka till livet. sedan jag kom till bergen har jag tryckt bort den molande känslan i magen. försökt vara stark; inför mig själv och mina syskon. det håller inte i längden och snart spricker jag. ibland när du var full tvingade du mig att dansa. du grabbade tag i mina armar och valsade omkring i ateljén med mig släpandes efter. jag blev arg och sa att det inte var roligt men du bara skrattade. jag hade gjort vad som helst för att få se dig igen.
Etiketter:
att gå vidare,
döden,
leonard cohen,
musik,
november,
pappa,
sorg,
youtube
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar