fredag 1 september 2017

med fanan i handen

jazz så var det äntligen september och detta är månaden då jag får ny kraft. imorgon åker jag till norge och bergen för att spendera tolv dagar ihop med sofia och bebis, vänner och gamla ligg. jag tänkte vandra över stadens alla fjäll och insupa havet så mycket jag kan när jag inte socialiserar och catchar upp med gamla bekantskaper. åh vad jag har längtat efter havet!

augusti var månaden då jag mest arbetade och reflekterade mer än någonsin. jag läste böcker, nyheter, förstod sammanhang jag inte tidigare förstått. jag sprang längst med tågspåret och jag åt potatis och purjolöks-soppa som aldrig tidigare. sedan har jag såklart gråtit mycket och känt mig ensam och obehövd. jag har saknat människor som är långt borta och jag har saknat att ha föräldrar som kunnat ge mig råd då jag inte vetat vad jag ska ta mig till. samtidigt som jag verkligen har uppskattat min ensamhet och vad jag kommit fram till efter att ha idisslat mina tankar och känslor. måste säga att jag nog blivit både klokare och mer galen sedan jag lämnade montreal, men det känns bra. när jag är som mest galen är jag som mest kreativ även fast jag känner mig både ynklig och odödlig på samma gång. min bok börjar verkligen ta form nu och det är en fantastisk känsla att kunna skrolla igenom alla sidor av ord som jag hittills lyckats plita ner.

sedan har jag lyssnat på enormt mycket musik också. resten är mest oväsen.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar