hej bloggen. idag har pappa varit död i tre hela år. jag har inte klarat av att radera hans nummer i min telefon ännu, är rädd att råka radera minnen av honom ifall jag skulle göra det. ibland ringer jag honom, men på andra sidan är bara den där monotona telefonsvararen som säger att abonnenten inte kan nås för tillfället. blundar jag så kan jag höra hur hans röst låter. tonerna av den bleknar dock så fort jag försöker greppa rösten och spara den i mina öron och jag blir provocerad över att det inte finns någonting mer konkret att greppa i. jag saknar honom nåt enormt. i varje steg jag tar är han med mig. somliga dagar är stegen lätta, andra dagar tyngre. jag tror han brukar hälsa på mig på min gård i paris. ibland kan jag känna doften av hans cigaretter och hur mycket jag än försöker lokalisera var röklukten kommer ifrån så lyckas jag aldrig. jag fylls av ett familjärt lugn var gång en pust av rök träffar min näsa och jag tror kanske han svänger förbi för att checka läget och se att allt är okej med mig. jag önskar han visar sig vid något tillfälle framöver.
gick till kyrkogården vid haukeland och tände ljus. satt sedan där på en trappa i regnet och saknade så att jag nästan inte kunde andas. i hela två timmar satt jag där. grät och rökte cigg samtidigt som jag lyssnade på låtar han älskade och många gånger för länge sedan spelade för mig. allt jag vill är att få åtminstone en dag till tillsammans här på denna jord.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar