hej blogg! nu kommer krisen. jag tuggar snus som världens sotare och har typ sju nicorettes under läppen samtidigt som jag käkar ren nikotin, jag framställt i mitt laboratorium, och dricker tjära. det funkar inte!! allt jag vill är att få röka en hederlig liten gullig gosig cigarett. varför är livet så orättvist? jag ska ju klara det här men varför är det så svårt? var och tjatade på gubben i affären med elcigg och vi kom fram att han ska bygga (?) en liten elis till mig på måndag. på måndag har jag kanske hoppat om det vill sig illa.
skoja. men just nu känns det som att jag är utelämnad till att dö ensam och miserabel. trots att jag har slängt på sunset rubdown ASHÖGT och städar och springer och hoppar upp och ner så vill min kropp och själ och hjärna bara få röka lite och jag måste gråta för att det är så jäkla lätt att bara tillåta sig den där förbjudna ciggen och så jäkla svårt att stå emot. jag står emot, men det är så svårt och jobbigt och om ingenting hjälper så finns nog bara alternativet att googla "sönderrökt lunga" kvar och när man sett en sådan är man nog ärrad för livet. äh nu höjer jag volymen, ba carry on carry on carry on, baram baram!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar