sådär innan hela jippot

hej blogg! jag är lite salongsberusad, sitter i mitt hem tillsammans med emelie och lurar på om jag verkligen kommer ha råd med magnetic fields i oslo nästa vecka. drog till lagunen idag och blev inskuffad i jobb på samma sekund. ska jobba igen imorgon och därefter heltid= jag borde ha råd. john olav... spelar på hulen ikväll och min never ending love thomas ska dit. hej thomas!
jag borde kila men ville väl mest säga att jag njuter och lever min ungdoms ljuva glansdagar!

vi drar en hefner till innan kläderna åker på

tjalom! råkade av misstag snubbla in på "blondinbellas" blogg. det händer inte ofta men nu har det hänt och jag undrar därför vad som skett med blondinbellas frippa. hon är ju brunhårad!?
om jag hade varit hon hade jag döpt namn på min blogg till typ "blondinbella goes brown" eller nåt annat fjantigt bara för att.
tänk att jag gifter mig med en "jakobsson", tar sedan denne "jakobssons" namn och efter det låter jag fortsatt min blogg heta "på gränsen för zetterman"! det går ju inte!! det blir väl isåfall zetterman drog gränsen och blev jakobsson. eller? jag vet inte, men jag är aningens besviken iallafall.

har någon (läs tre) öl i mitt blod, lyssnar på gamle goda hefner och mitt hår är sönderblekt och fint igen, det kunde inte bli bättre, vi ses blogg. vi ses!

i ruset och bruset

hej blogg! nu sitter jag här hemma, lite halvfull sådär en lördag.
lyssnar på of montreals mer dansanta låtar och tänker att jag kanske ska gå ut och skaffa pojkvän ikväll.
livet ensam i det gröna huset förtär mig. det äter upp mig inifrån, sakta men säkert håller jag på att bli galen!
går ju med ständiga mellanrum och förälskar mig i diverse karlar jag väljer att inte nämna men när händer det? när träffar jag den stora kärleken? får för mig att han sitter och ugglar med sin fagra flickvän x antal mil här ifrån men eftersom mannen ifråga har flickvän så får jag aldrig veta. synd för mig.

har haft obehagliga tankar på den senaste tiden där jag ser i min inre glob hur jag dör ung och ensam. inte ensam sådär ensam ensam utan en kotte vid min dödsbädd, mer att jag dör utan att ha träffat the "real big love" typ. min ensamhet utan "the real big love" är egentligen inte problemet. jag har en magisk familj och tre häftifsa vänner. det tragiska är snarare att jag tror att jag kommer dö ung. har fått för mig att jag sjunger på sista refrängen av nån korkad anledning. samtidigt som jag intalar mig själv att jag kommer leva ett långt och berikat liv så finns det en gnista i mig som tror att min tid snart är inne och jag vet verkligen inte varför. kanske sjukdomspsykosar jag men hallå hur förklarar vi mitt bultande hjärta?
javäl, jag går nu. tillsammans med of montreal traskar jag nu ut ur huset jag kallar mitt hem. vi ses imorgon. kanske har jag stadgat mig då, vem vet?

totalt misslyckandel

tja fan! gjorde fred med killen från helt rått samtidigt som halva stavangers brudliga annonserade sitt hat för mig.
försöker rannsaka mina fel men just för stunden räknas bara casiotone for the painfully alone och deras nashville parthenon.

allvarligt talat, vadrför felar brudar med mig? jag är inte otrevlig någonstans (det är snarare tvärtom, hey jag raggar ju polare liksom). är det för att jag är blond, trevlig, intressant eller bara dum i huvudet? satan, detta är verkligen ett besvär, jag fredar och propagerar inte för krig någonstans..