män

det finns någonting jag behöver ventilera här. detta någonting berör ämnet manlighet. vad är egentligen manlighet? vad är manligt? att inte gråta? att kunna lyfta tunga saker? att tillrättavisa kvinnor när vi "svävar iväg" i våra passionerade känslostormar? att vara rationell? men isåfall - hur kan en vara rationell om en inte tar hänsyn till hur en känner? och, hur kan en känna utan att tänka en gång extra? speciellt då vi lever i ett samhälle där män en gång bestämt vad som är rätt och fel och hur och vad en får känna? när ska vi komma ifrån detta löjliga påhitt att känslor tillhör kvinnor, vilket i sin tur symboliserar svaghet, samtidigt som icke-känslor symboliserar styrka och manlighet? jag är så fruktansvärt trött på detta påfund. jag är så fruktansvärt trött på att se han jag älskar gå sönder inombords samtidigt som han så frekvent måste visa sig osårbar till sitt yttre just för att inte förlora sin manlighet. det är inte hälsosamt någonstans. för jag ser ju hur han går sönder, men istället för att ventilera - bli starkare och kunna läka - så blir han istället bara kallare, hårdare, mer "manlig". jag vågar inte ens tänka på hur visan slutar. för maskuliniteten blir ju bara mer och mer giftig i takt med hur feminismen och vi kvinnor faktiskt äntligen får ta plats. eller får vi ens utrymme? har vi fått det eller har vi krävt det? ju mer känslor som får tillträde i vår sociala sfär, desto mer "manliga" blir "männen" som inte vågar visa "känslor". och sen finns ju förresten alla fuckboys också, som gråter över hur de tvingats bli fasliga och sårande män bara för att de är offer för toxic masulinity. dom har jag älskat också men dom orkar jag inte älska längre. vad gör en när en inte vet vad en ska göra mer?

så tittar våren fram

hej bloggy! tillbaka i skolan efter två veckors lov, där jag mest spelat in film istället för att vara ledig. har hoppat på en aesthetics of sound workshop som rullar hela veckan och första dagen sprang förbi snabbare än blixten medan jag satt och drömde mig bort i protools. jag älskar att göra ljuddesign för film, det är som att gå in i någon magisk värld där jag förlorar tid och verklighetsuppfattning. sedan kom han jag tycker om hit och hade med sig massa sushi som vi åt tillsammans. jag blir glad av att umgås med denna man, har är så omtänksam och fin och har med sig små söta presenter till mig nästan jämt. vi kan också prata öppet om döden och rädslor och våra brustna hjärtan efter ex som har trasat sönder oss eller föräldrar med cancer. han förstår och är så jäkla vettig och får mig lugn när jag är ledsen eller saknar sälen. jag är verkligen inte van vid att män jag dejtar är så fina som denne person och det är så extremt skönt att ha en hälsosam relation med någon som varken ljuger eller går bakom ryggen på mig. jag känner mig glad och nästan lite bubblig i magen idag och nu är det nästan vår för solen ska skina hela veckan och om en månad slutar alla lektioner och vi går in i produktion helt fram till slutet på juli då jag får sommarlov och ska cykla nästan hela frankrike runt och därefter ner till barcelona. innan dess kommer suuns och fever ray hit och sedan ses jag och mina bästisar på primavera. hihi. fram tills dess ska jag ta hand om mig själv och bli frisk i öga och hals. jag tror allt blir bra ändå.

en ny månad och ny måne

hej bloggen! jag kan inte sova och sitter uppe tillsammans med townes van zandt och tänker tillbaka på den sista månaden (årskrönikan för 2017 kommer snart by the way) och januari. jag älskar townes van zandt. hans musik får mig att inse att jag känner mig ledsen och glad på samma gång. typ samma känsla som när man lärt sig nåt nytt genom ett heartbreaking failure. det har varit en tung månad samtidigt som så många bra saker hänt i mitt liv.

jag har någon jäkla ögonsjukdom som inte går över och som hittills varit väldigt plågsam. efter tre antibiotikakurer vet läkarna ännu inte vad det är. de sa blefarit men har tagit tillbaka det efter att mitt öga mer och mer ändrat form. jag har ont och är rädd för att bli blind. så rädd att jag knappt kunnat sova. mitt högra öga är alltså under ständig transformation och ser av och till ut som någonting jag bara sett i sci-fi-film förut. ska till sjukan igen på måndag eftersom det blivit värre bara nu under veckan. tänker att jag nog har en hjärntumör eftersom det är det enda logiska här och nu. har inte vågat se folk i ögonen, fått dåligt självförtroende, gråtit, tänkt att livet varit meningslöst. sedan har jag varit present trots att jag känt mig som världens nolla, slutat bry mig om hur jag sett ut och att jag kanske snart kommer dö i cancer, och jag har istället varit ful ikapp med min goda personlighet (hehe), jag har presterat när jag varit low och jag har blivit bekräftad för mina insatser, jag har gått på dejter trots att jag känt mig på botten, på dessa dejter har jag sedan blivit bekräftad och mer uppskattad än vad jag känt mig på länge. min ögonsjukdom är fan bland det värsta som hänt mig då det kommer till självförtroende-dipp, men oj vad jag känner mig starkare som person sedan mitt öga blev sjukt. kanske är det inte hjärntumör men om det är får jag deala med det då min diagnos väl är ställd och just nu känner jag mig fan rätt redo för livet ändå. och jag tror på kärleken ikväll. och jag saknar sälen. och man får vara glad och ledsen på samma gång. och ja, jo jag är nog både glad och ledsen på samma gång. i den ordningen och inte tvärtom. det är rätt bra ändå.

en stormig sista sekund vinter

hej bloggen. mitt liv har i det senaste känts som en film och jag vet varken ut eller in i skrivande stund. samma kväll jag sist skrev här klev han in i mitt liv som en blommande blomma. vi dansade den där tryckaren till francis bebey och vi dansade till grace slick och darkly smiling. vi säger att vi känt varandra för alltid, träffats i tidigare liv. vi pussas, skrattar, har sex, går promenader. han hjälper mig att sätta på mig strumpor när jag har målat naglarna och jag stoppar den glödande cigaretten i mungipan på honom då han har händerna fulla av gitarr eller min kropp. vi pussas, skrattar, har sex, går promenader. han betalar för kaffe och jag knyter hans skor i tunnelbanan. vi lyssnar på musik, sjunger ihop, han säger att jag är fantastisk och vacker och underbar. jag säger att han är fantastisk och vacker och underbar. och vi spenderar all vaken och sovande tid ihop under hela två veckor. och vi pussas, skrattar, har sex, går promenader. sedan kommer osäkerheten. för att jag inte vågar älska, för att jag älskar sälen, för att han har en flickvän han inte kan göra slut med. och vi pussas, skrattar, har sex och går promenader. sedan bråkar vi och kallar varandra saker vi inte menar. han berättar att han är deprimerad och inte har nåt att leva för. jag känner att vi borde leva för varandra men ingen vet hur vi ska nå fram så vi bråkar och kallar varandra saker vi inte menar och sedan pussas vi, vi skrattar, vi slutar ha sex men vi går fler promenader. vi besöker orientaliska butiker, jag lagar mat, kastar sten i kanalen. vissa dagar skiner solen och då känns allt fantastiskt. sedan inser vi att vi inte vågar älska varandra och då hugger vi båda. och blir ledsna och då minns man att kärleken är som en blomma jag inte vet hur man ska sköta och jag skriver en låt och ingen av oss vet någonting och vi blir blinda för att vi inte kan se och då säger han att han ska gå och jag säger att jag inte tolererar hot och ber honom att bara gå framför att säga nåt mer. så han går. och nu vet jag inte om han kommer tillbaka igen.


varför är kärleken så svår? här är låten!

"kärlek är som bingolotto"

ja, så kan en tycka om en heter amelia hilton. jag är i barcelona och har det fruktansvärt bra, som alltid. jag har fått mysa med mina bästa vänner, världens bästa barn och ännu har denna saga bara börjat för primavera sound ligger fortfarande framför oss och jag har hela tio dagar kvar i denna magiska stad. har lyckats fixa mig en tinder-dejt med en mogen fransman kvällen till ära och nu sitter jag alltså hemma hos amy och lyssnar på beyoncé och försöker tagga. ha, tinder-dejter är så himla.. random? jag hatar egentligen tinder-dejter men vafan, han är snygg och jag är snygg och ung och kanske visar det sig att han kanske kommer bli far till mina barn en dag. ja, jag ångrar ju hellre det jag gjorde framför att ångra det jag aldrig gjorde.

imorgon kommer karolina till stan och jag har faktiskt inte träffat henne på två hela år. på onsdag rullar ida in och på fredag kommer världens bästa mirjam. åh som jag saknat alla här och alla som ska komma. så mycket att jag inte vill tillbaka till montan trots att jag lyckats landa ett jobb som brunch-kock och trivs bättre än vad jag någonsin tidigare gjort.

anyhowz, nu ska jag traska iväg till amys jobb och efter det ska natten få fånga mig. mm.

hjärtslag du inte kan kontrollera

hej blogg! påväg hem från jobbet pinnade jag förbi platekompaniet och köpte med mig "les amours imaginaires".
filmen, för er som inte vet, handlar om ett gäng snygga hipsters i montreal och efter att hittills ha sett tjugo minuter har jag blivit kär i xavier dolan, som både regisserat och agerat i filmen. ajajaj ojojoj. vilken kille!
och montreal alltså! kanske är det dit man borde flytta tillsammans med boken "franska för nybörjare"?

igår sken solen i bergen och jag och anna drack en öl i en park. efter det träffade vi maia och line på ujevnt och jag blev nog nästan aningens full. kul för mig. synd för min bakfylla.

funderar på att tappa ett bad, därefter krypa ner i min säng med en kopp te och min fina film. så får det bli!
om en precis vecka är jag i stockholm och firar påsk med kaisa och kristin. ossa!

cooper kom tillbaka

hej bloggie! här var det liv i luckan!
igår gick jag och anna hem till emelie och tittade på hennes nya katt. den var liten och ullig och gullig och slutade aldrig leka.
jag skulle verkligen vilja ha en liten kattunge. "jaha" kanske ni tänker? "varför inte skaffa en?"
jo, prpblematiken ligger i att kattungar slutar vara kattungar och blir vuxna katter och då är de helt enkelt inte kul längre.
synd för katten. synd för mig.

tittade på lite twin peaks och stekte köttbullar när jag kom hem från jobbet idag. agent cooper är fortfarande mitt livs största kärlek och sen var det inte mer med det.

det nya tjugofem?

hej blogg! så är man hemma efter en helkväll på stan. vi gick till landmark och jag köpte en fanta att sippa på. såg "pappan".
han var fortfarande lång och snygg och mystisk och såg ut som vilken tjugosjuåring som helst. dock är han trettiosex år, har kids och är separerad. jahapp.

innan jag snackade med "pappan" första gången visste jag dock varken om barn eller ålder så jag svängde med håret och blinkade med ögonen. och jag fick hångla och gå på romantisk månskenspromenad. det var fint men i slutändan resulterade allt i att jag kände mig ung och naiv och han nog kände sig gammal och gubbig. så jag tänkte inte mer på han. tills idag. kanske jag borde tänka om? följa ylvas fotspår och sikta in mig på äldre män? han är ju trots allt lång och snygg och mystisk. och trettiosex. och har barn. två. det kanske kan bli nåt? heh.

anyway. landmark var crowded så vi gick vidare till legal innan jag hunnit närma mig mannen och som avslut på kvällen så köpte jag en eplemust jag svepte som en starköl. nu är jag hög på socker och ska ta mig en cigarett innan jag går på den där dejten med palahniuk som jag lovat. vit vecka ett av tre avklarad. hepp!

som blues skulle ha sagt

tjena blogg! på lördag är det nytt år och det börjar alltså bli dags för de där nyårslöftena. i normala fall brukar jag inte sätta upp några regler, jag är ju herre över min egen kropp och tycker mig vara berättigad det jag vill, när jag vill det. dock har min arma lever börjat skrumpna så regel nummer ett får lyda följande: alkohol max sex gånger i månaden! förutsatt att jag inte är på semester. det låter väl rimligt?
jag får typ skaffa ett "fyra i rad-spel" och lägga i en liten plupp för var gång jag krökar så att jag inte glömmer av mig.

regel nummer två har på sätt och vis med regel nummer ett att göra. vad ska jag sysselsätta mig med när jag inte dricker öl? jo; en pojkvän! regel nummer två lyder såhär: skaffa en man som vill göra allt knasigt man kan göra i världen (förutom att "parta loss" då). jo. ja, så får det bli.

hur hittar man en pojkvän som inte vill "parta loss"? det känns ju som att var och varannan snubbe jag vet om i den här staden lider av samma "skrumpleverproblem" som mig så det mest förnuftiga alternativet vore att hitta en dude som typ är lite sådär frikyrklig eller någon som tänker i samma radikala banor som mig. alla tips är hjärtligt välkomna. är du själv intresserad så skicka en ansökan med namn, nummer, ålder och favoritband till siri.zetterman@gmail.com! märk mailet med "ansökan till att bli din rekorderliga man år 2011"
för er som vill veta mer om mig så kan jag berätta att mina huvudintressen involverar resor, kaffe, matlagning, musik, kläder, film, litteratur, att cykla och att plonka på udda instrument. kom igen, jag vill ha mail!

tillbaka till nyårslöftena.. regel nummer tre går ut på att jag ska sluta vara bakklok. jag ska tänka före jag handlar, visa större respekt för mina nuvarande och blivande medmänniskor, sluta göra dumma saker och ifall det skulle inträffa en dumdristighet skall jag isåfall be om ursäkt och samtidigt mena det. regel nummer tre följer jag väl till 98% redan nu, men det är aldrig fel att påminna sig själv.

yup, that's about it. kanske slutar jag röka också men det är ingenting jag vill lova. aja. dags att slafa, imorgon väntar en ny spännande dag. ehe.

vardagsmat för en människa med hundra känslor

hej blogg! jag har föresten blivit kär igen. japp, var vecka en ny kärlek! kanske jag berättar mer om det håller i sig.
lite glatt upprymd och sorgset väljer jag därför att lyssna på kate nashs "the nicest thing". ehe.
ba jag önskar att du visste att jag vill ha tre bitar socker i mitt te istället för två. närå, jag ba skoja. jag hänger ingen läpp här inte, men ojoj vad fin låten är. sist jag lyssnade på den sådär intensivt var när jag bodde i paris och började hänga läpp över en kille som skickade blad man har i korvvatten med post. så det kan gå!

här får alla ni som är lite kära låten iaf. vi hörs sen för vintagen har kommit och jag skall försöka fynda!

och vilken saga!

hej blogg! scott pilgrim vs. the world alltså, vilken film! ifall jag inte var kär i micheal cera tidigare så är jag nog det nu. hihi.

fulla clowner som du

god afton blogg! sträckade femton timmar på arbetena idag och nu är jag lika trött som en påse välanvändna skridskor.
min vita vecka har gått som smort och nu när jag ändå är inne i nyktergemet så funtar jag på att låta min lever få vila månaden ut. imorgon väntas mer arbete men så länge bergen regnar så har jag inget emot att slita ut mig själv och avvara alkoholen.

ett av mina nya span kom föresten in på weekday idag igen och jag blev helt darrig i knäna och pirrig i magen. kul för mig.
jag har föresten kanske femton nya span sedan butiken öppnade. kul för mig!

förändringar i vardagen

hej blogg! med lösögonfransar, fleecepäls och höga skor pinnade jag och stina igår bort till landmark.
dial m for murder! bjöd på spelning och jag fick hångla. läste mitt horoskop som påstod att mitt kärleksliv kommer få sig ett lyft och att alla vårkänslor kommer komma på samma gång. schönt! ge mig en mun då och då sen håller jag mig nöjd!

drog en indier med sofia och arild innan aroma slutligen hostade personalmöte. nu är jag trött i kropp och själ efter att ha jobbat och dansat och levt rövare halva helgen så jag avslutar detta inlägg med ett kort och gott: på återseende!

kärlekstrams och thåström

hej blogg! trodde jag kommit över män efter att ha läst solanas magiska manifest, men nej. en viss ung herre får mig nämligen att känna ungefär såhär just nu:

ormigt som fan

hej blogg! idag fick jag skåda det äckligaste jag någonsin sett, nämligen en död orm av slem!
detta låter förmodligen aningens märkligt men jo, en död orm av slem var precis vad jag såg! tre minuter innan stängning ringlade en två meter lång orange genomskinlig död ormsate sig ut ur huvuddiskmaskinens plaströr! trodde jag skulle spy rätt där och då men lyckligtvis har jag lärt mig att kontrollera mina kräkreflexer. var kommer ormen ifrån? adam sa att ormar lever i rör, speciellt rör där mat ibland kan fastna. alltså, jag önskar att detta aldrig passerar mina ögon igen. det är okej för mig att ormarna lever där i rören omkring mig så länge de aldrig mer låter mig få se dem, deal? fy fanken alltså. om någon har lust att adoptera detta äckel så sparade vi den i en plastpåse. gå till aroma vid elva och ormen är din!

anyway. på söndag spelar föresten the antlers på landmark. jag som älskar både antlers och landmark är i halv extas.
hade nog velat ha en man som kunde hålla om mig under spelningen och vagga mig lite halvmesigt fram och tillbaka men nu ska vi inte vara way to optimistic. kanske kan jag skaffa en god kramrelation med åsmund och tvinga honom att vara min kramdejt på söndag fast det är dock någonting jag väljer att inte spåna för mycket i sådär på förhand. den som lever får se!

nu ska jag borsta tänderna och därefter köra upp min bettskena i käften. det gör så ont att jag skriker av smärta var gång jag trycker upp den där satans plastgrejen i min gom men vill man vara fin så får man lida pin, bettskena du är min bästa vän!
ger er slutscenen från spung 2.0 som avslut på denna afton. spung är fortfarande den bästa serien jag sett (tillsammans med twin peaks) och detta är fortfarande bland de sorgligaste men finaste klippen i hela världen. ifall du har hela serien på din datta så feel free att bränna ut den och posta den till mig, då skulle jag bli glad. fram tills dess nöjer vi oss med detta:

på tal om ingenting

hej blogg! är just hemkommen från en afton tillsammans med emelie. nuförtiden umgås vi konstant och idag drog förbi indiern, käkade lite tikka masala, vidare till elefanten för kaffe, kvarteret fick stå för öl ett och legal fick bidra till öl två. har snackat musikkarriärer och forna band. fick mail från polyvinyl records om att de tagit casiokids under sina vingar och man kan ju inte annat än att gratulera till framgången. när ska det bli någonting av mig kan man ju då fråga? förmodligen dagen då jag köper en midisynth (?) och börjar mitt skapande på riktigt. way to go, huh!

när funderingarna ändå florerar kan man ju också passa på att undra när jag ska få mig en pojkvän.
eller, pojkvän och pojkvän. jag vill bara ha någon att sova brevid och krama då livet känns svårt! ska det verkligen vara ett sådant projekt? jag menar, jag är söt, trevlig, snäll, har fina kläder, bra musiksmak, luktar gott och dansar inte jättefult. kom igen, någon? jag är öppen för alla män som är något sånär likasinnade!

yadayada, vi ses imorgon blogg. jag ska jobba och efter det göra mitt rum kliniskt rent. plocka fram vårskor och vårjackor för ute har de visst plogat nu!

ett glas vin och en vän

holy blogg! tjugoåtta unika besökare på en och samma dag och fortfarande inga kommentarer. vad händer med världen?

när min arbetsdag var slut gick jag hem och åt ostmacka. har aldrig varit en ostfantast men har med åren insett att en hederlig gammal limpbit med lite ost verkligen aldrig slår fel! ostmackan ska bli min nya favoriträtt, jag älskar ostmackor!
anyway, när mackan var slut och magen var mätt mötte jag stina och sofia för en promenad till en sjö. bergen är så fint! jag får små rysningar i nacken och tänker att i sommar tänkte jag manipulera första snygga kille jag ser och därefter lura med honom till någon utav alla romantiska platser som finns här. eh.

efter promenaden så somnade jag vid halv nio. fejjan låg i kudden och min tunga hängde säkert utanför min mun. det sa poff men jag vaknade igen vid elva av emelie satt i min lur och kuttrade. så, jag halkade upp till henne och har spenderat kväll och natt i gott sällskap. nu tänkte jag panikröka fem cigaretter, lyssna på panda bear och därefter återigen inta min säng.
bon nuit ni tjugoåtta unika, här har ni mina sista vakna minuter för denna gång. hela låten finns tillgänglig på spotify men tacka och ta emot:

en snabb uppdatering utav dagen

eftersom jag lider utav insomnia kan jag lika gärna passa på att beskriva min dag för er trogna läsare.

vaknade klockan 14.03 av att beirut hade konsert i min telefon. adam i andra änden undrar vart jag har tagit vägen och nyvaket tvingas jag stappla upp ur sängen, slänga på mig kläder och därefter rusa ut i kylan. fem minuter senare möts vi upp utanför brilleland, stadens ledande glasögonbutik för lite shopping. brillelandet hade slagit till med pangpris på samtliga av deras bågar och planen var väl att införskaffa nya glajjor. eftersom synd alla glasögon i norge är så fula så blev det dock inga nya ögon för min del någonting som jag accepterade utan större sorg. vågar nästan påstå att majoriteten utav brillorna här antingen är fyrkantiga och har tunn metallram eller avlånga med massa glitterstrass på sig. skolfröken vs. whitetrash?

efter brillefloppen traskade jag vidare till biblioteket och heja, mitt manifest hade kommit! köpte en asdyr ekologisk zuccini på meny och gick hem och lagade mat innan jag mötte upp christina och ingrid för en öl på kvarteret. ölen tog slut och jag gick hem till mig och min dator.

snicksnackade efter min hemkomst med han den där snygga snubben på fejjanchatten och kom fram till att ingenting gör mig klokare i dagar som dessa. mänmänmän, jag ger verkligen upp!

råkade föresten fylleringa duden jag talar om för en tid sedan. attans, tänker ni nu va? och attans tänker jag!
egentligen har jag ingen direkt ångest (längre) över det faktum att telefonen fick spel och ringde hundrafemtio gånger klockan fem på morgonen. det är nog mer sättet jag framställt mig själv som är plågan. dryg och divig, självgod och arg tror jag nog nyckelorden i min personbeskrivning från han lyder. varför tänker ni nu va? och det tänker jag också.

jag vet faktiskt inte. nervositet? kan konstatera att jag blir konstig när jag möter män som får mitt hjärta att bulta aningens hårdare. var tog all min charm vägen? how ever, jag orkar inte bolla mina tankar mera för oavsett hur mycket jag än grubblar så är jag nog ganska så körd i denna snubbes ögon och därför mina vänner, därför kommer valerie solanas istället in i mitt liv!
scum manifesto väntar i min säng och imorgon jobbar jag tidigt. vi säger god natt nu! hej!

under vanliga förhållanden och omständigheter

hej blogg! idag har jag arbetat och det har varit lika stilla som i en grav. ett bord och sju kaffegäster har jag servat. no more, no less! bergen fortsätter att snöa och tidningarna skriver att vi har snörekord, vinterrekord, köldrekord, you name it, men de enda rekorden jag själv slår är ledighetsrekordet eller sovrekordet. nu vet jag inte när jag ska jobba nästa gång så det känns som att jag lika gärna kan sova fram tills det är april. sitter och plonkar lite xiu xiu på gitarren och livet känns sådär miserabelt igen.

tänker att jag borde försöka ta mig ut och köra en runda jobbsök imorgon men hur snygg är man egentligen med sminket utkletat efter en blåsig snöflingsdusch? ingen vill anställa frankenstein! borde jag ta norgeuppehåll, sticka till san fransisco och jobba svart på en bar fram tills vintern är över? i san fransisco skiner solen dygnet runt och männen är mörka, mystiska och med mustash. åh!

kom på att jag föresten inte bör åka till san fransisco för där är ju alla snubbar snygga. jag ska sluta med män helt. istället ska jag engagera mig i nån värdelös och radikal feministgrupp som läser valerie solanas manifest och snackar kvinnoförtryck 24/7!

jag orkar liksom inte bli kär i alla jag ser längre. lika bra att stänga av och istället hata männen och förtrycket samtliga med snopp står för. eh. skoja bara men jag tänker iaf. gå till biblioteket imorgon och försöka få tag i scum manifesto för det kan nog säkert bjuda på en liten gnutta intressant läsning i denna oändliga snöstorm. la sista stieg larsson på hyllan efter tio sidor ekonomitjafs och jag behöver nytt material att drömma mig iväg med. efter manifestjakten ska jag sminka mig som att jag vunnit nobelpriset och gå ut för att hitta en pojkvän eller åtminstonde ett jobb. vi ses imorgon då! här har ni låten jag lär mig, ciao:

i den unga natten

hej blogg! fastnade framför serien "stockholmsnatt" utav pelle forshed och stefan thungren.
oh my! varför har ingen informerat mig om detta tidigare? jag är skuffad! (klicka klicka)
har suttit och fnissat tillsammans med mitt snorpapper och glömde helt bort dårfinkarna och dönickarna som voddler vill ge mig. upptäckte att rännstensungar faktiskt också ligger uppe och någon dag då jag behöver hjälp till att gråta och inte vill hacka lök så ska jag slänga på den gamla dängan och därefter låta tårarna rinna för mina kinder.

natten knallar på och det blir som sagt inga tårar ikväll. ska istället lägga mig i sängen och drömma om kärlek och varmare dagar. har blivit förälskad i säkert fem nya män denna vecka och jag undrar därför vem som först blir kär i mig tillbaka. har du svar så lassa! som avslut ger jag er en liten favorit med björk. vem blir det nu då?