låt oss drömma tillbaka en stund

idag köpte jag en bokhylla. den är stor och vit och omöjlig för mig att montera som ensam liten flicka.
alltså det där med att inte ha mer än två vänner i stavanger har verkligen börjat plåga mig.
självklart känner jag folk här efter mina snart nio månader i staden. dessvärre klaffar inte jag och dessa människor på de privata planen. det var fint när jag bodde med loke, allison, malin, linda, pernilla, amy, emelie och sofia.
då hade jag alltid någon att leka med. nu har jag lasse och jullan, men de bor fem tusen mil från mig plus att vi antingen jobbar olika skift eller har olika prioriteter på fritiden.

jag kanske skulle sätta ut en kontaktannons i lokaltidningen?

"ensam tjej med stort musikintresse söker jämlikar. du ska tycka om ett glas rött då och då, kanske till och med vara ett fan av bakverk. vi ska kunna bli fulla ihop och göra saker så som att pyssla eller knåpa suduko. helst ska du ha snygga kläder så att jag slipper skämmas med dig vid min sida. (jag är aningens ytlig och lever ett materiellt liv). själv har jag alla goda egenskaper en bra vän ska ha och jag tror vi kan få en rolig framtid som kompisar"

...