baka, tala eller både och?

en gång i tiden ville jag provocera och jag kunde då ta till alla medel för att folk skulle fånga min uppmärksamhet.
nu istället går jag mest runt och tycker att jag är aningens för bra för världen och att det är synd om alla som inte ser det.
visserligen är nöjd med allt som florerar runt omkring mig förtillfället, fast ibland kan jag känna att det faktiskt är lite tråkigt att jag inte landade någonstans i mitten mellan att vara provocerande och ha storhetsvansinne.