rostiga cykelturer och snabbstäd

återigen har jag börjat vänja mig vid landslivet jag inte varit van vid på några år.
vatten till hästarna, promenera hunden, elda i pannan, dra ur sladdarna till elektriciteten när åskan kommer osv.

igår for mina föräldrar till frankrike så jag och simon leker gårdsägare i en dryg vecka.
upptäckte att äggen var slut och vad gör man då?
vi gick till grannens höna och bad henne värpa några ägg. när äggen var producerade gick vi vidare till kossan rosa och klämde ut en skvätt mjälk och voila så var pannkakssmeten fixad.

nej. riktigt så illa är det inte.
istället sadlade vi cyklarna med mer än en punka och tog oss sakta men säkert ner till det lokala samhället som till och med har systembolag. jag handlade vin åt simon, aningens olaglig som jag är och sen vidare till ica där vi handlade ägg och vatten. (vattnet i vår brunn är brunt och säkerligen förgiftat av någon gammal död grävlig, så vi dricker bara mineralvatten här i denna familj. lantlyx kallas det!)

nej. det är mysigt. jag tycker om landet och de olikheter landsbygden har att erbjuda jämfört med staden.
här måste alla nödvändigheter vara köpta innan sex. på mitt normala bostadsställe kan jag köpa engångsgrillar dygnet runt. vad gör man då ifall man får lust för en shoppingspree mitt i natten? lider är svaret och hoppas på att dygnet ska gå snabbt som attans så att affarerna ska öppna klockan 09.00 igen.
jag blir frustrerad över tomheten samtidigt som landet har lugnet som inte finns någon annanstans än på just landet. jag älskar lugn och ro, trots att jag till mesta dels vill befinna mig bland tutande bilar och rullande människor.

ikväll efter att ha röjt upp i huset (vi panikstädar, simons flickvän kommer hit) ska vi tillsammans se la vie en rose och jag ska bara njuta av min sista dag innan jag återigen blir stadschick!