då alla goda ting når sitt slut

då var jag hemma igen. tillsammans med min allt för tunga väska klev jag ganska så precis innanför dörren.
mitt huvud och mina tankar är i en sorgligt stor röra och jag vet inte ifall jag ska skratta, gråta, sova, äta något eller ta en dusch.
sov två timmar i tisdagsnatt efter att ha druckit mixade drycker på lower east sides alla barer. efter det en helvetes flygresa som varken gav harmoni eller vila och nu dessutom jetlagen. jag ska nog gråta.

nu känns mitt liv sådär mysigt miserabelt igen. som att jag delats av på mitten med ett stort svärd och att min ena halva stannade kvar på den sidan atlanten jag vill spendera resten av livet på. den andra halvan är nu alltså ensam i norge.
förmodligen ger en blandad kombination av ovan nämnda ting mig lite mer rätsida och jag kan istället se tillbaka på den goda tiden jag haft med ett leende på läpparna, istället för med tårar i ögonen. för oj, ja den har varit god.

att alla människor i new york är extremt snygga har redan konstaterats men jag måste dock nämna det igen. fan vad alla människor i new york är snygga! jag tror jag är kär i hälften av stadens befolkning. nu är nästa mål att vira en utav dessa snyggingar runt mitt ena lillfinger (förmodligen det fingret som är kvar i usa) och sedan tänkte jag försöka mig på nåt tvångsäktenskap och få permanent uppehållstillstånd. hallelujah!

ne. nu ska jag faktikt styra upp det här med mitt liv i norge. kanske packa upp och sedan kan jag förhoppningsvis ge er en bättre redovisning om vad vi pysslade med i landet därborta. hejrå