då mitt pysselföråd inte var världens största passade jag på att investera i ytterligare prylar till min nya hobby.
poff så rök två hundra spänn till. jag känner på mig att detta intresse kommer bli dyrt, tidskrävande och ge ett väldigt lyckat resultat. introduktionen valde jag att skapa på detta sätt:
jag är föga stolt över vad jag hittills åstadkommit. något som inte framgår i bilden är att stjärnorna är i silver. hoho.
en helt annan sak bekymrar mig föresten.
bekymret är förhoppnings och troligtvis ett upprepande missförstånd men jag måste ändå få ventillera detta med dig kära blogg.
den sista tiden har jag och lasse haft, vad man kan kalla, en fnurra på tråden. ingenting supadupaseriöst, men vi båda beter oss till och från som femtonåriga småflickor och tjafsar som att vi vore syskon. vad beror detta på?
ska vi hedan efter vara tjafsarkompisar som i slutändan lyckas lösa våra problem tack vare vår mognad och våra försök till fred?borde man inte gå i relationsterapi för sådant isådant fall? jag menar, det är ju självfallet ett trevligare alternativ att hela tiden vara sams och istället lyckas lösa tjafsen innan de blir till riktiga tjafs.
hur som helst, jag hoppas på en ljusare framtid och ikväll kommer den lilla lusen hit så att vi gemensamt kan komma underfund med vad som omedvetet irriterar och varar ner våra annars gyllende sammanstrålningar. jag undrar när vi blev så vuxna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar