resa, rosa, rastafläta

hej blogg! idag bokade jag lite biljetter till london i januari. tanken var ju att jag och thomas skulle åka och se twin shadow men eventet är slutsålt och nu måste jag sälja min själ till djävulen för att vi ska få komma in.
med eller utan själar ska vi hur som helst ska vi chilla omkring och kanske gå på white heat och såhär käka typ london-mat och shoppa skön vintage. london ftw man ba hepp!

eftersom jag tänkte köpa en fräsh nyårs-peruk imorgon kanske det är på tiden för mig att slafa. har glott på första avsnittet av "my so-called life" och är redo att skaffa nåt nittotalsbarr alá rayanne. det kan bli hett och jag är taggad.

med polacker och sol utanför fönstret

godmorgon!
eftersom jag faktiskt aldrig vaknat i prick samma stund som klockan ringer på morgonen så förmodade jag att ett smart drag var att ligga före tiden. sagt och gjort, mina alla klockor går sjutton minuter före orginaltid men till trots detta så ringer klockan den tid jag borde gå upp borträknat de sjutton minuterna. imorse ringde klockan alltså kvart i åtta (medan jag sömndrucket trodde att den var två minuter över åtta, vilket klockan så även visade) men istället för att ligga kvar så klev jag upp tillsammans med solskenet när jag egentligen planerat att ligga och snooza fram till tio över åtta (08.27 i mitt hem).
nu har jag duschat, druckit saft och dessutom fått mig en tur genom bloggen. morgonlyx man ba tja!

inatt tittade vi på twin peaks, vilket ni kanske förstod ifall ni läste det tidigare inlägget jag skrivit. satan vad jag älskar twin peaks! jag älskar twin peaks ungefär lika mycket som jag älskar six feet under men då är inte tp hälften så deprimerande som sfu. bra där!

idag jobbar jag dubbelt igen men det är ganska okej för det känns som att energin har kommit tillbaka. (tro inte att jag är helt healad, mitt hjärta rycker fortfarande till med jämna mellanrum) nu är jag redo för sommaren och sedan får det väl gå som det går, tänker jag.

billigt och bra

jag har känt mig förvirrad hela dagen. onda, elaka fjärilar har fladdrat omkring i min mage och det enda som kunde tänkas bota dem var en melodica. nu har jag blåst och plonkat hela kvällen och melodican är fin och blå, men fjärilarna sitter dessvärre fortfarande kvar. fick hem mitt paket från cdon men all musik jag köpt känns tråkig och allt jag vill är att lyssna på john olav nilsen & gjengens "diamanter och kirsebaer". fruktligt fin visa, som man skulle sagt på norska.

väntar som mest på att lasse ska komma hem så att vi kan fortsätta vårat twin peaks-maraton. twin peaks är fruktligt bra, som man skulle sagt på norska. special agent cooper är nog min största idol nuförtiden. eller leland, den där leland toppar också ganska så bra.

ute regnar det och jag hänger i fönstret och hoppas någon snygg kanske går förbi. chanserna ligger på noll.
fönstret är dock min favoritplats i hela hemmet. från fönstret ser man allt.
nåväl, här får ni pärlan då:

i amerikatt

tjalom! dagen har jag spenderat under täcket, i min hårda soffa, tillsammans med bra television och två filmer. första titeln i mitt maraton är "the squid and the whale". varken underhållande, bra eller speciellt gripande i mitt tycke, trots ett räcke fin kritik.
antar att halvdeppiga filmer inte är min kopp te en söndag som denna. nummer två på listan är the edukator, den tyska rullen jag tänkt se många gånger men alltid dragit mig för. mycket bra, jag är en god filmupplevelse rikare! sist ut är den eminenta serien califournication. jag har sträcktittat på fem avsnitt och ser redan fram till morgondagen då jag ska unna mig resterande.

gårdagen blossade jobb och därefter en helafton på checkan för att till sist bjuda på efterfest där jag fick en hjärtformad klubba av en äldre herre. alla hjärtans dag gick som smort även detta år och jag tackar högre makter för att jag är en självgående och oberoende kvinna.

när det närmat sig

okej. nu har alla mina tre vänner här lämnat stavanger för deras hem och familjer.
jag är ensam kvar med min hosta och min huvudvärk. ett tag tyckte jag mig ana en bättring, men nej. huvudvärken sitter där den ska och min näsa fortsätt fyllas med snor. efter att jag sträcktittat på flight of the conchords säsong ett (hallelujah, säsong två du är välkommen in i mitt hem, jag ska införskaffa tv för din skull) kom jag fram till att jag nog borde hyra en film eftersom ensamheten inte roar vidare mycket.

sagt och gjort. jag burrade på mig kläder för ett helt århundrade och begav mig till videovärden, där synne lyckligtvis jobbade. sex and the cityfilmen blev ett gratislån och jag har nyss spenderat en evighet med att titta på uppföljaren till en av mina favorita serier. fan vilken fjantig film. klyscha på klyscha och hejhopp vad hysteriska alla huvudrollskaraktärer blivit. jag vill inte påstå att jag inte blev underhållen av detta verk, men ack, man hade kunnat hoppas på bättre.. jag vill nog påstå mig vara besviken ändå.