med fler timmar kvar att vänta

hej blogg! igår kom vi in gratis på klubben och jag fick hångla lite. kul för mig.
har glott på twin peaks med rebecka och anna ikväll och hejochhå vad jag tycker om agent cooper alltså. han är så originell och rolig, snygg och snäll. varför är inte alla snubbar som coopie?
lyssnar på houses och funderar på att sova. mina ögonlock hänger och min skalle är lika tung som matkassarna då du storhandlat. måndag imorgon och sedan klirrar det i oss stackars fattiga svenskars kassa.
helgen gick snabbt och jag borde pluggat mer än jag gjort.

cooper kom tillbaka

hej bloggie! här var det liv i luckan!
igår gick jag och anna hem till emelie och tittade på hennes nya katt. den var liten och ullig och gullig och slutade aldrig leka.
jag skulle verkligen vilja ha en liten kattunge. "jaha" kanske ni tänker? "varför inte skaffa en?"
jo, prpblematiken ligger i att kattungar slutar vara kattungar och blir vuxna katter och då är de helt enkelt inte kul längre.
synd för katten. synd för mig.

tittade på lite twin peaks och stekte köttbullar när jag kom hem från jobbet idag. agent cooper är fortfarande mitt livs största kärlek och sen var det inte mer med det.

ormigt som fan

hej blogg! idag fick jag skåda det äckligaste jag någonsin sett, nämligen en död orm av slem!
detta låter förmodligen aningens märkligt men jo, en död orm av slem var precis vad jag såg! tre minuter innan stängning ringlade en två meter lång orange genomskinlig död ormsate sig ut ur huvuddiskmaskinens plaströr! trodde jag skulle spy rätt där och då men lyckligtvis har jag lärt mig att kontrollera mina kräkreflexer. var kommer ormen ifrån? adam sa att ormar lever i rör, speciellt rör där mat ibland kan fastna. alltså, jag önskar att detta aldrig passerar mina ögon igen. det är okej för mig att ormarna lever där i rören omkring mig så länge de aldrig mer låter mig få se dem, deal? fy fanken alltså. om någon har lust att adoptera detta äckel så sparade vi den i en plastpåse. gå till aroma vid elva och ormen är din!

anyway. på söndag spelar föresten the antlers på landmark. jag som älskar både antlers och landmark är i halv extas.
hade nog velat ha en man som kunde hålla om mig under spelningen och vagga mig lite halvmesigt fram och tillbaka men nu ska vi inte vara way to optimistic. kanske kan jag skaffa en god kramrelation med åsmund och tvinga honom att vara min kramdejt på söndag fast det är dock någonting jag väljer att inte spåna för mycket i sådär på förhand. den som lever får se!

nu ska jag borsta tänderna och därefter köra upp min bettskena i käften. det gör så ont att jag skriker av smärta var gång jag trycker upp den där satans plastgrejen i min gom men vill man vara fin så får man lida pin, bettskena du är min bästa vän!
ger er slutscenen från spung 2.0 som avslut på denna afton. spung är fortfarande den bästa serien jag sett (tillsammans med twin peaks) och detta är fortfarande bland de sorgligaste men finaste klippen i hela världen. ifall du har hela serien på din datta så feel free att bränna ut den och posta den till mig, då skulle jag bli glad. fram tills dess nöjer vi oss med detta:

sju och en halv timme kvar

när frågorna gällande twin peaks blev för många så valde jag att stänga av min hjärna och istället träffa min käre vän björn.
en corona och backgammon var planen. planen spårade redan när vi klev in på ett tomt cementen där pålägg stod i baren (pålägg heter egentligen någonting annat, vad vet jag inte därav smeknamnet pålägg). en corona blev tre corona och björn blev björn, sveini, arni, irina, julia och dariusz. björn, sveini, arni, irina, julia och dariusz blev i sinom tid sju conona och ett snuskigt checkpoint där ölen helt plötsligt verkade flöda. jag befann mig i mitt essé, minglade, dansade, rökte cigaretter och kacklade omkring utan tankar på morgondagen.

sedan kom dem. simon och min gamle papp befann sig i en lånad bil rätt i vågen. så jag sprang! sprang ifrån alla ytliga konversationer och fulla kids. åkte hem och försov mig till jobbet, eftersom jag faktiskt blev halvt karate igår. och vilken dag jag haft idag. jobbat har jag gjort tolv timmar i sträck och nu tänkte jag sova eftersom det återigen är dags om knappa sju timmar. imorgon när jag är färdig med alla bestyr så åker vi till bergen och dricker öl med emelie, stina, sofia och arild.
jag har semester om femton timmar! om jag hade kunnat länka till ctftpa's "optimist vs. the silent alarm" så hade jag fan gjort det, ni får klura ut resten själva. tjipp.

-

note till den anonyma norska kommentatorn: vem är du, med alla dina kloka råd?

jag vill ha all min garmonbozia!

twin peaks, som så länge haft en stor del i mitt hjärta, är här med ett avslutat kapitel och jag mår dåligt.
jag förstår inte. jag förstår ingenting alls. här har jag placerats, med en bunt dilemman jag inte kan förstå. varför? varför har david lynch skapat denna serie som jag inte kan förstå? vem ÄR bob? vad ville han från första början? och windom earl? han tog sig in i den svarta stugan, fick med sig cooper in i fällan men till vilken nytta? satan! satan satan satan! ge mig 29 avsnitt till att klura på, jag kan inte hantera detta slut!

fånga stunden!

sitter i ett halvsläckt vardagsrum och lyssnar på marissa nadler. imorgon kommer min far och min bror på besök och jag har städat i ordning det som behöver vara i ordning.

funderar på att hoppa på random kurs i new york i januari. en sådan där halvårskurs som mest av allt är kul, men samtidigt aningens lärorik. typ ett halvårs författarverkstad eller litteratur eller något sådant. jag vill verkligen studera och utveckla mig i livet, på den mån studier utvecklar en, samtidigt som jag behöver få vara lite ung, fri och levande en stund.
malmö känns fortfarande som en relativt stabil punkt jag har att se fram emot, jag planerar fortfarande att investera i bostad och hela köret, men nu i vår så behöver jag nog få njuta lite av min ungdom innan jag sätter mig bakom skolbänken på allvar, en plats jag förmodligen kommer sitta på de resterande år talet "tjugo" kan erbjuda mitt liv.

new york känns som en god plan. sex måndader i amerikatt! efter det malmö där det väntas efterhalkade gymnasiestudier och engelska på en nivå dit bara högre makter tar sig till. när jag väl ansöker om universitersplats i nyc tror jag bestämt att "cultural reporting and criticism" skulle passa mig utmärkt men det dröjer väl två år innan jag väl är redo för ovan nämnda. aja, drömmar och visioner finns det gott om, kanske jag skulle ta och fokusera på nuet och det sista avsnittet av twin peaks. farväl agent cooper!

med sommar i bagaget

juni, var hälsad! satan vad tiden rullar förbi alltså, var det inte mars igår? har dragit igång mitt musikprojekt och hittills har det faktiskt gått bra! jag har två halva låtar som grund och fler kommer med tiden! självförtroendet står på topp gällande vad jag känner mig kapabel till att åstadkomma och det enda som egentligen saknas är tid att genomföra det jag drömmer om. en dag kommer jag inte arbeta tusen timmar i månaden..

ska försöka styra upp hem och hus och hotell och hela köret imorgon då jag firar ledig förmiddag! menysmakning på philles men jag vet inte om jag är i stånd till att pallra mig ner till staden redan vid tolv och utöver den tidiga tidpunken så är jag faktiskt inte vidare intresserad i maten på phille då vi ändå har några värdelösa kockar som pajjar koncepten however. så, jag skippar nog den va!

har tittat på twin peaks ikväll igen. agent cooper kilar stadigt med heather graham som ser ut att vara max femton i serien och nu är det nog dags för sömn om jag ska orka vara produktiv och flink hela dagen imorgon. god natt.

-

kom på att jag faktiskt måste slänga in en rad gällande den obehagliga flygolyckan som skedde för några dagar sedan. herreminjeh! hur ska jag våga flyga ensam över atlanten i tider då plan försvinner? jag är minst sagt rädd och skärrad.

för att jag ju älskar mr foxyy

lördagslyster

solen skiner utomhus och jag grunnar på varför det alltid känns aningens genant att äta en banan in public.
är det bara jag som får en olustig känsla i kroppen var gång den gula frukten plockas fram och stoppas i munnen? bara tanken får mig att rodna.

idag har jag jobbat och nu ska jag sova och sedan ska jag jobba och efter det tänkte jag styra upp en fylla och hitta nån att hångla lite med. nu har jag jobbat var dag i tretton dagar och morgondagen ska därför endast ägnas twin peaks och god mat.
asan brasan tjarå!

med polacker och sol utanför fönstret

godmorgon!
eftersom jag faktiskt aldrig vaknat i prick samma stund som klockan ringer på morgonen så förmodade jag att ett smart drag var att ligga före tiden. sagt och gjort, mina alla klockor går sjutton minuter före orginaltid men till trots detta så ringer klockan den tid jag borde gå upp borträknat de sjutton minuterna. imorse ringde klockan alltså kvart i åtta (medan jag sömndrucket trodde att den var två minuter över åtta, vilket klockan så även visade) men istället för att ligga kvar så klev jag upp tillsammans med solskenet när jag egentligen planerat att ligga och snooza fram till tio över åtta (08.27 i mitt hem).
nu har jag duschat, druckit saft och dessutom fått mig en tur genom bloggen. morgonlyx man ba tja!

inatt tittade vi på twin peaks, vilket ni kanske förstod ifall ni läste det tidigare inlägget jag skrivit. satan vad jag älskar twin peaks! jag älskar twin peaks ungefär lika mycket som jag älskar six feet under men då är inte tp hälften så deprimerande som sfu. bra där!

idag jobbar jag dubbelt igen men det är ganska okej för det känns som att energin har kommit tillbaka. (tro inte att jag är helt healad, mitt hjärta rycker fortfarande till med jämna mellanrum) nu är jag redo för sommaren och sedan får det väl gå som det går, tänker jag.

ugglor i mossen

ossa! jag dör. twin peaks är så sjukt spännande. bob är påväg in i min vän coop eller i majoren. vem vet jag inte, men en säker känsla säger mig att det nästan blir coop. ah!

billigt och bra

jag har känt mig förvirrad hela dagen. onda, elaka fjärilar har fladdrat omkring i min mage och det enda som kunde tänkas bota dem var en melodica. nu har jag blåst och plonkat hela kvällen och melodican är fin och blå, men fjärilarna sitter dessvärre fortfarande kvar. fick hem mitt paket från cdon men all musik jag köpt känns tråkig och allt jag vill är att lyssna på john olav nilsen & gjengens "diamanter och kirsebaer". fruktligt fin visa, som man skulle sagt på norska.

väntar som mest på att lasse ska komma hem så att vi kan fortsätta vårat twin peaks-maraton. twin peaks är fruktligt bra, som man skulle sagt på norska. special agent cooper är nog min största idol nuförtiden. eller leland, den där leland toppar också ganska så bra.

ute regnar det och jag hänger i fönstret och hoppas någon snygg kanske går förbi. chanserna ligger på noll.
fönstret är dock min favoritplats i hela hemmet. från fönstret ser man allt.
nåväl, här får ni pärlan då: