ett kärt bemötande

äntligen befinner jag mig återigen på svensk mark.
en del av välkomnandet bestod utav ett doktorsbesök och tre olika sorters antibiotika.
jag är sjuk. hals/öronvärken visade sig vara streptokocker, svalginflammation och öroninflammation.
vilken bra start!

planen och tanken är väl att jag ska resa ner till emmaboda imorgon men eftersom jag infinner mig i så pass dålig kondition så tvekar jag.
jag vill verkligen inte missa rassles sista festival, fast om denna otrevliga värk fortsätter så har jag inga andra valmöjligheter.
jag tänker till viss del skylla detta tillstånd på elise.
hon som försökte lura i mig att jag med mitt nya "super immunförsvar" klarar allt.
man ska inte tala om sådant man inte vet något om, säger lisanja en gång i en film. det är även mina ord till elise.

sen har jag kommit fram till att jag har en släng av hopokondria (?)
varje gång jag skadar mig eller en del av min kropp värker föreställer jag mig det värsta tänkbara.
jag har trott mig haft hjärnblödningar och tumörer i olika färger och former, och slängen drabbade mig även denna gång.

hjärntumör. jag blir blind. måste amputera armen. åderbråck. jag är blind.
när läkaren bad om mitt ett blodprov kom slängar av aids och leukemi in i tankarna. varför skulle hon annars be om blodprov? kommer jag att dö?
men nje, några vanliga åkommor var allt de bjöd på denna gång och jag fortsätter hoppas mig bli tillräckligt kurant, innan de andra hunnit dra sig neråt i landet, så att även jag kan åka på festival.