sverige-london-paris

om en exakt vecka ligger jag hemma i min sang i rummet med vartbitaren och sover.
vartbitaren ar forhoppningsvis dod vid detta skede, men man kan aldrig vara for saker och darfor forbereder jag mig med att titta pa vartbitsbilder pa googles bildsok samtidigt som jag hoppas min skrack for de grona djuren kommer bli mindre.
jag tror dock inte jag kommer nagonvart i min terapi da jag nu istallet kanner konstiga rysningar i benen. naval.

nu ar det bestamt till punkt och pricka.
efter min sverietripp far jag tillbaka hit och avslutar mitt tillfalliga jobb och i mitten av augusti har jag packat vaskorna sapass noggrant att jag sedan flyttar till paris.
dar kommer jag ha min egna nyrenoverade lagenhet och plugga franska varvat med femton timmars jobb i veckan, hos en trevlig familj.
det blev paris anda.
jag ar alexandra evigt tacksam for att hon foljer med mig.
som jag namnt tidigare sa orkar jag inte ga igenom stadiet dar jag ensam maste lagga till min yttersta charm for att skaffa nya vanner.
jag aker dit med den basta och vi gor det istallet tillsammans, sa som det ska vara.

dorrbruttan ar utbytt och vi slopade grazian, men trots detta ska jag peppa en sista white heat imorgon. jing jang jongarna spelar ett hypat gig och jag, klas och dexter tankte ga dit och supporta dem.
nagonstans kommer jag anda sakna white heat. pa samma satt som jag kommer sakna trailer trash. vi har haft vara fina och mindra fina stunder.
de mindre fina stunderna kanns narmare men trots detta maste jag anda pasta att dessa tva klubbar har varit till stor hjalp nar jag sedan formade min londonkaraktar.
(jag har en svensk, osterrikist och rumansk karraktar ocksa)
hur som helst. sluttjotat for denna gang.
om en vecka ar jag hemma och om nio dagar ar jag full i de smalandska skogarna.
fina tider byts ut mot nya fina tider.