bistert och

hej blogg! ikväll fick jag en fråga och frågan löd: "har du alkoholproblem?"
vad svarar man på sånt? ifall jag skulle få lägga ribban så vill jag påstå att alla som dricker sig "fulla" minst en gång i veckan har något slags "alkoholproblem" samtidigt som jag ju inser att dagens ungdom umgås genom alkohol, så är det något vi bör tolka som ett problem?

en ung herre har tydligen läst min blogg och tycker att jag framställer mig själv som en halvhysterisk, alkoliserad idiot. hej? det känns lamt att påstå att jag förtär alkohol som en fena då jag ju är ung och tycker om fest till helg och vardag och ibland dessutom blir full som ett ägg. men problem? ja, nej? ja?

till mitt försvar vill jag påstå att mitt problem inte ligger i att jag dricker för ofta. nuförtiden hinner jag (som mest) med max två fyllor i veckan och detta anser inte jag vara direkt onormalt. gångerna jag dock krökar gör jag det "helhjärtat" och fyra/fem öl tenderar till att bli, som nämnt, hundra. ok, problem!
kanske är bakfylleångesten en varningssignal till att jag bör förtära mindre sprit och mer vatten? att vara full som ett ägg är kul för mig men förmodligen inte för min omgivning så antagligen bör jag tänka lite på hur mycket jag dricker. fine. men alkoholproblem? jag känner mig nog aningens förolämpad.
jag vill verkligen inte ha ett problem med min vän, spriten. jag är ju faktiskt skiträdd för "riktiga alkoholproblem" och passar på mig själv för att inte hamna i träsket!

ögnade igenom den sista tidens inlägg och såg (till min fasa) att de flesta inläggen faktiskt handlar om alkohol.
en öl hit och dit, ångest i hög och sedan ett stycke musik. jag är ju mer än så! alla fem dagar i veckan jag inte dricker öl så läser jag, spelar gitarr, ritar, diskuterar nyheter eller boostar musik. det känns högfärdigt att credda mig själv här i bloggen och därför gör jag sällan det, men ifall sanningen ska fram så är jag nog tom. mer "streetsmart" och allmänbildad än många andra. allison förvånades över mina oanade kunskaper inom vulkanutbrottet på island och stupandet av polens regering och kanske bör det tolkas som att jag nog är mer än vad jag många gånger utger mig för att vara?

yadayada, jobbigt blev det och att jag tvingas förklara och försvara mig här i bloggen känns ju direkt fel. i denna blogg vill jag ju kunna skriva det som faller mig in utan att få frågorna: "är du deprimerad" eller "har du alkoholproblem?"
tydligen kan jag inte det (även fast jag verkligen uppskattar er läsare, fördomsfulla som neutrala) så i framtiden ska jag nog bara skriva om när jag dricker saft eller bakar bullar här. hipphipp! här får ni nåt fint att somna till, kanske handlar låten om mig och lite om en man jag är hemligt kär i eller så är detta bara en liten instikare. bedöm själva!
jag bjuder er radiohead och creep. sov gott!