efter den sista inlämningen

hej bloggy! imorse när jag satt på metron till skolan så grät jag då jag läste jag läste de sista kapitlen i susanna alakoskis förskräckligt underbara bok "svinalängorna".  jag känner mig stum. vet inte hur jag ska formulera mig eller var jag ska placera mina tankar. allt jag läste där i boken var så.. verkligt. det var på riktigt. mitt liv, så som jag växte upp i senare barnsår/tidiga tonåren, var där i boken. med andra events och huvudrollsinnehavare denna gång, men ändå. det var min pappa som var den där finska gubben som svor och inte hade pengar annat än att supa för. som byggde egna möbler, som "trollade bort problem med bravur" då de egentligen bara sopades under mattan. det var jag och mina syskon som gömde oss under sängarna under fylleslagen. för att inte synas, inte vara i vägen då ilskan kickade igång mellan pappa och b. det var vi som försvann, led, förträngde vardagen. och sedan de vuxna omkring, som såg men inte handlade för barnens bästa. som gjorde sig blinda. hur kan man se ett barn lida och inte försöka hjälpa detta barn? var var alla vuxna när vi växte upp? alkoholism är en fruktansvärd sjukdom och jag har sett den förstöra personer jag älskar. precis som i boken var jag det offer som ville fly men samtidigt också ville stanna för att se att allt var okej. för att höra att pappa andades. för att veta att småsyskonen inte dog. var fanns de vuxna då? att boken är berättad ur ett barns perspektiv är så enormt viktigt och jag blir mer och mer övertygad om att jag måste skriva klart den bok jag själv skriver och snart är tio kapitel in i. jag blir skraj för att jag själv har ett "gott öga" för alkohol. är det ärvt eller en del av vår kultur idag? jag vet inte. jag vill tro att exponering för alkohol vid ung ålder har påverkan och därefter kommer jag välja att uppfostra mina egna barn i framtiden.

jag skäms inte för att säga att mina alkoholvanor brukade vara oroväckande. av och till är dem fortfarande det, men nej jag skäms inte. mitt liv är så jäkla knepigt av och till och då det är extra knepigt är allt jag vill att bli full och glömma. ibland blir jag full och glömmer, men nio gånger av tio dealar jag med verkligheten och den gråa vardagen. det är ett helvete, ja. speciellt när en istället kan välja att sjunka ner i en mjuk säng av fylla och ignorera det som finns framför en. men jag gör inte det, fastän att jag vill. alkohol är en snabb, enkel och billig flykt från ett problem så stort att det krävs mer än en vuxen involverad för att lösa det. jag är vuxen idag och mitt ansvar i det är att göra val som inte skadar någon, allra minst ett barn.

sedan skulden. som att alkoholism vore nåt att skämmas för. det är en sjukdom, precis som cancer. att erkänna det gör att jag öppet kan stå för att jag aldrig någonsin ska bli som mina föräldrar. och, istället för att förminska personer med alkoholproblem inser jag nu att det är dem jag vill hjälpa. alkoholism är en sjukdom, precis som cancer. skillnaden är att det finns ett skamligt stigma runt denna sjukdom, som om att den vore självvald. vi måste sluta döma folk för alkoholism, vi måste börja förstå och det är då vi kan förändra, hjälpa och förhindra.

tack susanna alakoski.

med kurt vonneguts apor

hej bloggen! jag ligger i soffan på storsvängen i norrköping och lyssnar på malatu astatke samtidigt som jag läser kurt vonnegut och welcome to the monkey house. vilken musik, vilken bok, vilka män!
kom tillbaka hit i lördags efter en vecka i malmö var jag fick träffa många av dem jag håller kär och dansa iväg 2016.

imorgon ska jag på någon slags dejt och veckan därpå åker jag till stockholm för att säga hejdå till sverige och min sista vecka som tjugo-nånting. jag har hög tro på 2017 måste jag säga. och, jag börjar faktiskt se fram emot att snart vara trettio. jodå, det här blir bra. innan jag tar mig i kragen för den där årskrönikan ska jag runda av för kvällen och jag ger er denna ljuvliga pärla att sova till. kram då!

i skenet av framtiden

veckorna rullar förbi medan jag behöver gråta ut mina sista tårar och nysta upp alla knutar som trasslat till sig inuti mig. ja. jo. en har kommit på att en av och till måste ge en själv det utrymmet en behöver i vissa skeden i livet. inget kan någonsin orättfärdiga min sorg men jag behöver se kontraster och någonstans igen få upp ögonen för hur lyckligt lottad jag faktiskt är.

så, den femte mars åker jag till tanzania! ojojoj. i fem veckor ska jag spendera mina dagar och nätter i dar es-salaam var jag ska uppleva någonting nytt, nysta upp och fortsätta skriva på det som förhoppningsvis blir min första roman. det kommer bli nyttigt och hemskt och underbart och nödvändigt och kanske får det mig att inse att jag bara är en prick i mängden och att mitt liv faktiskt är ganska så reko ändå. jo. hej lilla land i afrikatt, här kommer jag!

andra dagar

mitt i min gråt somnade jag igår. vaknade nu med en antydan till alienögon och tänkte att "varje dag ett nytt liv"! skoja så tänkte jag faktiskt inte. jag tänkte "kaffe!!!" och nu sitter jag här mitt i morgonstunden med kaffe och cigg och musik och min stickning (som lustigt nog börjar se lite sorglig ut, efter att jag missat några maskor och desperat försökt rädda kalaset med nödlösningar).

idag är det helg och jag ska bara vara hemifrån i lite mer än tio timmar innan jag får vara ledig i mer än två dygn. på två dygn hinner man springa maraton och resa fram och tillbaka till kreta om man vill. jag vill bara ta det piano och njuta av att jag inte ska jobba. jag var ju van vid att plugga fyrtio timmar varje vecka för att sedan knega vareviga helg så jag ska egentligen inte klaga. men, efter att jag har haft lite mer än två månaders ledighet så känns heltidssysslor omöjliga att stå upp/ut med. nu har jag förvisso jobbat i nästan en månad, men ändå, mina muskler värker!

har börjat läsa vindens skugga av carlos ruiz zafón och i detta nu sitter jag och kladdar på bokens omslag. vet inte om det är jag eller översättningen som är pretentiös men alltså det är någonting som inte klickar? har ni som läst den några vettiga råd att ge mig? blir det bättre? mitt bibliotek har ganska ont om böcker på svenska så ifall en vänlig själ vill skicka bok är det mycket uppskattat. min adress är nog fortfarande: siri zetterman. 6114 rue waverly. montreal, quebec. h2t 2y3 canada. brev går också bra. eller ballonger till det ballongrum vi ska installera där bak.

ett annat århundrade

hej och god afton! tiden springer och snart är valborg här. sedan blir det maj och i maj ska jag till spanien.

funderar på att lägga mig och läsa i jack kerouacs pärla, på väg, som 70 sidor in i boken är så enormt bra. herreminje liksom. om jag hade fått välja hade jag helst velat fly allt vad vardagen heter och bara sträckläsa tills det inte fanns någonting kvar, utom möjligtvis ett tomrum. när tomrummet tar över så kan jag sedan komma tillbaka till det som kallas måndag till söndag.

sättet herr kerouac målar upp amerika, sättet han levde, folket han umgicks med. varför är inte vissa delar av det han skrev mitt liv? jag vill också få lifta genom nordamerika och jag vill också få skriva böcker och dricka whiskey tillsammans med intellektuella konstnärssjälar. annars är det bra.

när ska vi lära oss?

god morgon blogg! jag sitter och lyssnar på en fransk gubbe som sjunger saker jag inte kan förstå. han hade kunnat sjunga hemska saker som att han mördat sin moder eller att jorden går under, han hade sjunga barnvisor eller så sjunger han om ingenting alls men det vet inte jag för jag kan ju knappt franska.

jag har ju en bok som jag tjatar om, med en cd-skiva till. franska för nybörjare heter den. en gång så satte jag på cd-skivan när jag jobbade på weekday i bergen och sedan lärde jag mig säga alla tio saker jag redan kunde säga på franska. une baguette, monsieur cadeaut, merci beuacoup, bon nuit, tres jolie, agriculteur, au revoir, beurre, un petit cheval, magnifique och bon jour typ. allt det lärde jag mig säga fast jag redan kunde säga det. i franska för nybörjare stod det också att baguette betyder bröd och det är ju till viss del sant men sedan lyckas jag veta att pain faktiskt är bröd på franska och att baguette alltså bara är en typ av bröd och inte det franska ordet för bröd så vips tappade boken sin trovärdighet. synd för mig.

silverfisken

alltså, hej blogg. när jag skulle duscha denna morgon såg jag en silverfisk. fyfan tänkte jag, är det såhär livet ser ut idag? nu har jag nästan förträngt incidenten och dricker kaffe tillsammans med morgonpop och en cigg. tisdag ja. lyckades bara plöja 45 sidor i min bok igår så när skolan är slut ska jag läsa. och plugga lite mer. kanske åka och låna manifestet på bibblan så att jag slipper översätta alla svåra ord jag inte förstår och arbetet om den där solanas underlättar en aningens.

igår spelade jag baxa för 78 poäng på wordfeud mot simon ström efter att han spelat prata för 58 poäng. hur bra är inte det? ger er en liten morgonpop här i bloggen, för er som tycker om sånt. hepp!

runt kröken väntar kröket

tjena blogg! jag dricker te och läste just klart 1984. hej vilken besvikelse! jag hade hoppats på revolution och ett lyckligt slut men icke. eftersom jag drunkar i mitt skolarbete är det bara att kasta sig på nästa bok som ska vara klar på fredag. chuck palahniuk och lullaby blir det. 75 sidor på engelska måste jag läsa var dag om jag ska bli klar i tid.

då orden inte når ut i fingrarna

tjena bloggen! sitter och försöker pussla ihop en novell som ska vara inlämnad imorgon.
det går sådär. jag är stressad och meningarna blir lika torra som vår lille kung. synd för mig.
tror minsann jag har tappat skrivglädjen jag en gång besatt. allt jag numera plitar ner känns tråkigt och opersonligt, meningarna snubblar över varandra medan orden stavas fel och styckesindelningen knappt existerar. varför blir det så och varför var det inte jag som skrev jpod? frågorna ba hopar sig.

så, berlusconi valde äntligen att hoppa, den där rapparen gick och dog, vintern är tydligen försenad men jag klagar inte och istället ska jag nu dyka in i orwells 1984 i hopp om inspiration till mitt egna skrivande. på fredag kommer allison till stan och vi ska hänga, flänga, cigga, öla och mysa hela helgen. pepp! låter alela diane avsluta er kväll, vi hörs imorgon!

så smider du planer

hej bloggen! de senaste timmarna har jag suttit och försökt knåpa ihop ett spelschema inför primavera sound som går utav stapeln nästa vecka. det är förbaskat svårt alltså, alla spelar samtidigt eller med en halvtimmes mellanrum och därför måste jag prioritera och prioritera bort. torsdag och fredag är hittills avklarade och uppstyrda. gold panda och flaming lips ryker nog för salem medan suicide dessvärre bankar ner caribou och sedan är det schönt att girl talk går på scen klögen halv fem på morgonen för då kommer jag vara pigg och fräsh och dansa satan kan jag lova er!

tänkte att jag skulle glo på top model america ikväll men eftersom jag inte är en rutinerad tv-tittare så glömdes ytligheterna bort och jag funderar därför på att bli bitter eller gå och lägga mig eller kanske borde jag läsa klart någon av alla mina tusen påbörjade böcker. okok då, båten av nam le här kommer du! sedan kan jag ba tipsa lite om mattias igen:

Latest tracks by Mattias Göransson

sällsamt

hej blogg! igår var ni tjugotre. jag hade inte tid att uppdatera för jag slavande omkring på jobb i cirkus fjorton timmar.
köpte nya glajjor gjorde jag också. nu ska jag dra ett lunchpass på aroma, och efter det väntar hey nostradamus! det blir en lugn helg denna helg också. schönt. skoja!

som de drömmer

hej blogg! igår gick jag och la mig innan klockan tolv och sist det skedde måste ha varit för säkert fem år sedan.
vaknade runt tretiden och kände mig förvirrad. trodde jag var pigg men lyckades somna om fram tills att klockan ringde för en halvtimme sedan. jag har vita veckor och spenderar min tid med massvis av musik, film och litteratur.

berättade jag att jag börjat läsa chuck palahniuks "lullaby"? den är sådär svart, rolig och spännande som jag tycker om när böcker är. sist jag läste, med intresse och koncentration, måste ha varit innan jag började arbeta på weekday. intresset för böcker försvann nog aldrig men uppenbarligen lider jag av förmågan att tappa koncentrationen då jag jobbar heltid. tror fan att jag har runt och varit konstant stressad for no reason de sista åtta månaderna för jag har knappt kunnat läsa broshyrer eller kunnat se på film. förstår ni? nu är det dock nya tider och jag läser igen.
bokcirkeln som jag, lovis, linda och amie startade under tiden jag bodde i stavanger är återfödd och jag kommer förhoppningsvis få tillbaka lite brains inom kort tid.

har gjort en januari-playlist på spotify men den låter mer juli och solnedgång i gräset. sitter tillsammans med en kopp kaffe och dagdrömmer om romantik och kanske lite kärlek. icelandair flyger för 1,7 lökar t/r till reykjavik från bergen i maj och kanske det är på tiden att då åka och bada i en vulkan?

tillbaka till annonsen

jo, jag kan berätta att jag köpte chuck palahniuks bok "lullaby" igår. hittills har jag slukat trettiotre sidor och det är precis så bra som jag förväntat mig och det är ju bra.
återupptäckte en gammal modest mouse pärla som är väldigt bra och det är ju bra så här får ni den istället för ett godnatt. hepp!

som den nattuggla

hej blogg! johannes har haffat sina första bilböter och ska gråta sig till sömns medan jag filurar på att städa hela huset.
damma bort det sista av vintern och få in lite fräsh luft, nå? det slog mig att jag faktiskt bara ska bo i detta kyffe i fyra månader till. var jag sedan tar vägen är ett dilemma (för tidigt att spåna i) men jag hoppas på en trevlig tvåa i sandviken så har du en till övers; slå mig en pling, ok?

lånade boken "att skriva börjar här" utav soffan. maria küchen är författare till detta röda paket och jag hoppas på att finna inspiration till mina egna texter genom detta stycke litteratur. har precis läst inledningen som handlar om -just bloggande!
fd. bloggare katrine kielos tycker att alla bloggar måste ha ett syfte, någonting fick mig att referera till min egen sida skitsnack. mycket av det jag skiver här är oigenomtänkt, ointelligent och helt utan syfte. bör jag inrikta mig? skulle kunna påstå att bloggens syfte är att förmedla god musik men det hade varit en lögn. yadayada, en dag då ska ni få se meningsfullt dravel istället men i den närmre framtiden låter jag mig fortsätta i sedvanlig tramsanda.

tv visar revelutionary road imorgon och jag funderar på att byta ut landmark och novelty sounds mot en kväll i soffan.
leonardo är ju som sagt lite utav en storfavorit och detta är en film jag länge velat se. att kate winslet och leffe möter varandra igen bådar också gott så mina förväntningar är stora. vi får se vad som sker. fylla vs. film och vinnaren presenteras imorgon.
nu kallar en kopp te, lite papercuts och förmodligen har jag fått ordning på oredan då det är dags att kliva på bussen som skall ta mig till ännu en skitig arbetsdag. hej.

ölens afton

god afton blogg! bergen är lugnt och jag tar en dag i taget. igår adressändrade jag, idag skrev jag ut mitt slitna cv, imorgon söker jag tre jobb och nästa vecka får vi se. jag känner mig stressad men orkar inte stressa så istället har jag börjat läsa stieg larssons män som hatar kvinnor. har tagit avstånd från både bok och film tidigare men nu var det visst på tiden. (amie och linda: bortse från detta, jag är fortfarande gamle vanliga siri)

såg att min bank numera huserar på vår allas vän facebook. what? är det meningen att jag ska bli vän med herr bank och sedan mejla lite privat med honom? ska jag titta på foton på banken eller varför nu detta? förövrigt känns mitt konto tomt och ensamt och jag måste erkänna att så känner även jag mig. jag saknar pernilla och lasse och alexandra och bageriet och benjamin och alla gamla skruttiga stamgäster och ja. ja.

ikväll ska ensamheten dock botas. jag och mina få vänner ska nämligen ut och öla bort torsdagskvällen. förhoppningsvis träffar jag både ny pojkvän och nya vänner men om inte så tackar jag för det jag har och passar på att njuta lite av min ungdom. hej.