åh, jag älskar ju snö! promenerade hem med mr bojangles i öronen efter en halvhektisk afton på bageriet med fulla bokfolk och fjantiga rockdudes som lirade wonderwall på gitarr (vi snackar klyschan) och då kom jag fram till hur satans mysigt det är här.
ok, nu släpper vi checkan och cementen och gnubar och fulla människor. jag menar husen, gatorna, all denna förbaskade kullersten. jag lever i en sagostad! när snön dessutom fortfarande ligger fluffig och otrampad på marken så går det faktiskt inte annat än att digga livet här. hur som helst, tillbaka till min promenad hem.. jag gick alltså där med mr bojangles på hög volym (hänvisar till mitt nina simone-inlägg) och så kändes ingenting dåligt längre.
visst har jag mina val och kval att ta itu med, men hallå det löser sig! jag tror mig vara såpass förståndig och klok som jag behöver för att fatta rätt beslut i min framtidsfråga. jag lever bara ett liv och det är nu, att whina över ospilld mjölk känns inte som min kopp te så jag ska faktiskt lägga det på hyllan nu och låta tiden säga sitt. det är dags att leva lite nu och det kan jag väl fanken ta och göra om jag nu ändå sitter fast i världens minsta men mysigaste fiskarby i några månader till. hallelujah jag mår så bra just nu!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar