kärleken

igår hade mamma varit död i tjugo år, idag är det första september.

paris är fint och jag ville mest säga att jag är så otroligt glad över att lisanja kommer hit om knappa två veckor för att sedan bli efterföljd av allison och ida och mirjam och james och simon och ari och kanske richard och kanske jeanne (som nog kommer komma sista minuten pga fomo hehe). mjao, jag orkar inte vänta. jag känner mig lycklig och på måndag startar skolan skolan. tihi, det är nu det börjar!

mot 2018 i en buss

god morgon bloggen! om en dryg timme sitter jag på en buss påväg mot london var jag ska fira in det nya året tillsammans med några av mina allra bästa vänner. eftersom jeanne och richard åker till sydafrika på självaste nyårsafton så har vi beslutat för att redan ikväll skåla in det nya året ihop på white heat som nostalgiskt nog enbart tänkte spela låtar från dagarna då jag ju bodde i stan. vilken hit! amy, ida, allison och james är redan på plats och imorgon trillar pillan in tidigt i ottan. oj oj så jag är peppad på att först få stirra ut genom ett bussfönster och därefter bara få skratta och kramas med dem jag gillar bäst. här en låt som beskriver hur livet känns just denna morgon:

ibland när jag får tänka lite

hej bloggen. det är fredag och min vistelse här i sverige är snart över. jag är otålig och vill spola fram tiden helt tills jag landat i paris, samtidigt som jag vet att dessa två dagar jag har kvar här är enormt viktiga för mig. jag vill och behöver vara melankolisk. jag vill och behöver få tänka på det som varit och det som kanske komma skall. att dagdrömma är lätt men att faktiskt gå igenom minnena som är viktiga för mig är svårare och just därför behöver jag detta nu. jag har lyssnat på buffy sainte-marie non stop sedan igår och hon hjälper mig att sortera bra och dåliga minnen. egentligen tror jag att alla minnen är bra minnen, men ja, vissa av dem är såklart mer tragiska än andra och det är väl kanske de tragiska minnena som behöver bearbetas mest.

jag tror jag är okej. jag känner mig okej men sen så vet man aldrig, kanske jag är mer ledsen än vad magkänslan talar om för mig. jag skriver på boken. den hjälper mig att må bra och dåligt på samma gång. jag drömde om sälen för någon dag sedan. ja, vad säger man? ännu spökar den gamla räven.

johannes och iris kom förbi här idag och åt pannkakor med mig. det var gott.

"kärlek är som bingolotto"

ja, så kan en tycka om en heter amelia hilton. jag är i barcelona och har det fruktansvärt bra, som alltid. jag har fått mysa med mina bästa vänner, världens bästa barn och ännu har denna saga bara börjat för primavera sound ligger fortfarande framför oss och jag har hela tio dagar kvar i denna magiska stad. har lyckats fixa mig en tinder-dejt med en mogen fransman kvällen till ära och nu sitter jag alltså hemma hos amy och lyssnar på beyoncé och försöker tagga. ha, tinder-dejter är så himla.. random? jag hatar egentligen tinder-dejter men vafan, han är snygg och jag är snygg och ung och kanske visar det sig att han kanske kommer bli far till mina barn en dag. ja, jag ångrar ju hellre det jag gjorde framför att ångra det jag aldrig gjorde.

imorgon kommer karolina till stan och jag har faktiskt inte träffat henne på två hela år. på onsdag rullar ida in och på fredag kommer världens bästa mirjam. åh som jag saknat alla här och alla som ska komma. så mycket att jag inte vill tillbaka till montan trots att jag lyckats landa ett jobb som brunch-kock och trivs bättre än vad jag någonsin tidigare gjort.

anyhowz, nu ska jag traska iväg till amys jobb och efter det ska natten få fånga mig. mm.

som på en tisdag

hej bloggy! jag sitter hemma och väntar på att cara ska komma hit. tisdagshäng och prat om livet och svåra saker ligger på tapeten och det ska bli skönt att se någon som inte heter kurslitteratur i förnamn. dagen har spenderats i skolan var jag sett mehboob khan's moder india och därefter vittorio de sica's umberto d. ojojoj vilka filmer alltså! sedan jag väl bestämde mig för att försöka bli överflyttad till en filmskola i paris har jag fått någon slags ny skolenergi och det rullar alltså igen. skolan är bra så länge slutet finns i sikte. jag pluggar och gör inte så mycket annat, med undantag för ikväll. 

här kommer en elvis depressedly, bara för att jag kan!

ett andra kapitel historia

god morgon bloggy! jag sitter hemma och sörplar kaffe och ska strax göra mig redo för att åka downtown och till min andra filmhistorieklass. hemläxan är sedan länge gjord och jag är så redo för att få vältra mig i nästa kapitel. sälen har jag inte pratat med sedan jag kom tillbaka till montan, men egentligen har vi inte pratat alls sedan juli så jag antar att det inte gör så mycket. en kan inte tvinga fram relationer så jag låter det vara och traskar vidare i livet utan honom.

om en dryg månad kommer erika till montreal och det ska bli så himla fint. jag ser verkligen verkligen fram emot att få en skandinavisk vapendragare vid min sida.

tills nästa gång vi hörs;

så flyger vi mot spanien

tisdag är äntligen här och jag har precis packat ner det sista jag behöver inför min resa till barcelona. (vilken konstig mening, som att jag skulle packa ner det sista jag behöver när jag hade kunnat packa ner det första eller det nödvändiga?) sitter i mitt rum och spanar på folk genom fönstret och tänker att om knappa sex timmar så strosar jag omkring i ett soligt spanien tillsammans med allison och pillan och amy och ida. yippi.

så, vad är jag mest taggad på att se då? jo det ska jag tala om; hans-joachim roedelius, caribou, spiritualized, the soft moon och diiv. egentligen är jag sugen på väldigt mycket mer men tänkte att kanske får en bara nämna fem band/artister om en inte ska verka allt för nördig. förvisso har jag ju blivit nördig på senare år men ja, det kan vi diskutera här en annan gång.

igår lyssnade jag på roger rodier mest hela kvällen och eftersom han var en riktig fena och dessutom från montreal så passar det väl fint att slänga in en låt här också. pling!

i lejonkungens land

hakuna matata! efter två dygn på resande fot lyckades jag äntligen landa här i tanzania var jag snart hunnit spendera två dagar. vilken resa! istanbul city levde upp till alla mina förväntningar och ojojoj, jag hade kunnat tänka mig att leva där under en smärre period i livet. dar es salaam är varmt, smutsigt och tiggare/taxichaufförer förföljer en längst med gatorna där vi, vita västerlänningar, försiktigt spatserar fram samtidigt som vi krampaktigt tvingas hålla i våra ägodelar.

jag och julia delar på ett fint men primitivt litet rum med tillhörande balkong som vätter mot en parkering där hemlösa män arbetar med att reparera bilar under dagarna och sover på nätterna. dem är vänliga och hjälpsamma och ger oss råd om ditten och datten då vi går till och från vår boning. igår åt vi middag på en etiopisk restaurang och maten här är både billig och underbart god. 

imorgon landar mirjam och vi ska ta färjan till zanzibar runt lunch, efter att jag och leo spanat in kvarterets lokala musikbutik. den har varit stängd under helgen men bakom stängda galler kan vi skymta gitarrer, lp-skivor, afrikanska instrument och sportartiklar för dem lite mer vältränade. jag har det bra, verkligen. ännu har ingen hemlängtan drabbat mig och så heller ej magsjuka. håll tummarna för att det förblir så. här kommer en leonard cohen som spelas i mina öron just för stunden. kram!

tillsammans är vi odödliga

hej blogge! midsommarafton är kommen och nu nalkas ett firade av bästa kaliber. agnes är i stan och emelie är på ingång. vi ska dricka fördrinkar hos frida, käka middag hos johanna och seydis och slutligen bjuds det upp till dessert och dans hos klara och malin. vilka planer! förhoppningsvis kommer jag ihåg att klättra över sju staket på vägen hem och förhoppningsvis drömmer jag om min drömman inatt också. ger er ceo och den blomstertid nu kommer för jovisst är det sommar!

sådär som december kan tendera till att bli

god morgon blogg! skoja, vilken dålig morgon. jag har blivit så väldans förkyld och mår som den där påsen skridskor som nån liten rackare kastade i diket. trots att jag knappt orkar sitta upp så kan jag inte ligga ner då min så kallade rygg härjar som vanligt. numera är smärtan ganska centrerad och lite punktformig om nu smärta kan vara punktformig och centrerad? numera är smärtan också lite stickig och det känns som att ryggen faktiskt kommer brytas i femtio delar om inte allt för länge. schönt. tur att jag har tid hos kiropraktorn idag. hoppas han knäcker och bänder lite och att jag senare kommer få en frisk och ung och glad och icke-ond rygg!

trots att jag är sådär ynklig och febrig och snorig och röd i nyllet och trots att jag inte ens kan ligga i fosterställning så håller jag dock humöret uppe. jag firade en minimalistisk men så himla grym jul i norrköping och den förgyller min arma stackars sönderbrända hjärna. skoja om att hjärnan är sönderbränd men jorå, den känns lite halvtaskig och tung efter att jag blev sjuk. drömde någonting asnice gjorde jag också men vad det kan ha varit minns jag tyvärr inte. kanske räddade jag världen en gång för alla eller nåt sånt nobelt?

nu sitter både frasse och lovis på ett tåg på väg ner till skåne och om jag inte hunnit gå och kolavippen runt halv ett skall jag gå och möta dem innan jag ska tvinga med dem till lille kiropraktorn va. sedan ska vi ligga i min säng och bara titta på dåliga drew barrymore-komedier och tycka synd om mig. hehe.

eftersom julen är slut och klockan är tidigt ska jag nog dra en runda julkalender nu. vi hörs senare! puss!

saker jag annars inte tänker på

hej blogg! jani, det där med att vara butikschef är både kul och klurigt. om en stund ska jag kila in tidigare till jobbet och knåpa ihop allas löner. jag har aldrig knåpat ihop en lön tidigare. hoppas för min egen och alla andras skull att jag inte räknar fel och gör så att hela bunten endast får en krona var för det hade ju varit trist.

allison kommer och hälsar på mig på söndag och vi ska göra mysiga saker i tre dagar. promenera och klättra i berg, glo på film och laga mat. synd att det är så ruggigt kallt och regnigt i bergen hela tiden. vi kommer bli tvungna att köra på oss overaller och vinterboots ifall vi vill vara ute men eftersom overall är kanske det snyggaste klädesplagget så kan jag inte klaga.
nu ska jag borsta håret, dricka upp kaffen och sedan är det väl dags att göra siffror till pengar. vi hörs senare!

kallare än i frysen

hej blogg och god morgon! jag sitter och lyssnar på midlake och dricker te i ett vintervackert stockholm. det är så snorigt kallt här men ett gammalt uttryck lyder följande: det finns inga dåliga väder, det finns bara dåliga kläder! så jag och frasse ska packa oss varma och därefter promenera djurgården runt. ta oss en svängom på fotografiska, dricka te på mysiga kaféer och bara njuta av vår tid tillsammans. eh.

dagarna som hittills passerat har varit hur bra som helst och min lilla nerv som vill flytta till stockholm har återigen börjat bulta. det är lustigt, var gång jag är här så vill jag spendera mitt liv i denna stad men så fort jag kommit hem igen vill jag bara bort och det är då inte hit. hänger ni med?

anyway, ska slänga iväg ett sms till amie, torka håret, göra mig representabel och sen ba ut i snön. vi ses senare i veckan eller när jag kommit hem. hare gött!

bildbevis

hej blogg! jovisst blev det kalas här i stugan! simon, emelie och stina deltog i festen och alla var så imponerade av mina, tidigare dolda, kanelbulleskills. man skulle nästan kunnat tro att jag enbart knådade deg de nio månaderna jag själv var en bulle i en ugn .
anyway, kanelbullens dag är slut för detta år, frysen är full och så även våra magar. nu dröjer det nog hela tolv månader innan jag plockar fram kaveln och kanelen igen. bilder är utlovade och bilder har ni här. tada!

lyckliga lilla lördag

hej blogg! ikväll åker kortet fram och vi fyller glaset med öl istället för te.
kafé spesial har stadens bästa chai men icke denna afton. aina, emelie och julia står för kvällens förnäma sällskap och vi ska fira att det är lill-lördag och sommar utan sol och direkt värme. jazzigt katten!

handklapp och stora örhängen

hej blogg! jag sitter hemma och väntar på att emelie och håvard ska komma hit. igår bjöd landmark på mount eerie och no kids, ikväll blir det nabovarsel. landmark är verkligen mitt favorita uteställe här i bergen. för det mesta spelas det bra musik, folket är lagom städat och lokalen har en god akustik. what more to ask for?

köpte mgmt's nya skiva idag eftersom de, av någon anledning, valt att slopa all gratislyssning på hemsidan.
ryktet sa dessutom att skivomslaget tydligen skulle vara ett "scratch-off cover" men inte fan kunde man skrapa fram några lyckovinster. googlade hela grejen och såg, till min besvikelse, att det är en limited edition som kan skrapas och jag avundas alla som lyckades få sig ett av de unika exemplaren.

eftersom jag äntligen fått mina semesterpengar från frode så passade jag på att shoppa vidare på cdon.
nästa vecka kommer jag få paket! paketet kommer innehålla godbitar från bla. fruit bats, flaming lips, papercuts och atlas sound.
jazzigt! nu tänkte jag dra en french horn rebellion till och därefter brygga lite kaffe. tror minsann att jag lever två timmar försent idag men anyway, vi ses i dimman! dags att sluta jogga och börja grogga! tjipp!

en snabb uppdatering utav dagen

eftersom jag lider utav insomnia kan jag lika gärna passa på att beskriva min dag för er trogna läsare.

vaknade klockan 14.03 av att beirut hade konsert i min telefon. adam i andra änden undrar vart jag har tagit vägen och nyvaket tvingas jag stappla upp ur sängen, slänga på mig kläder och därefter rusa ut i kylan. fem minuter senare möts vi upp utanför brilleland, stadens ledande glasögonbutik för lite shopping. brillelandet hade slagit till med pangpris på samtliga av deras bågar och planen var väl att införskaffa nya glajjor. eftersom synd alla glasögon i norge är så fula så blev det dock inga nya ögon för min del någonting som jag accepterade utan större sorg. vågar nästan påstå att majoriteten utav brillorna här antingen är fyrkantiga och har tunn metallram eller avlånga med massa glitterstrass på sig. skolfröken vs. whitetrash?

efter brillefloppen traskade jag vidare till biblioteket och heja, mitt manifest hade kommit! köpte en asdyr ekologisk zuccini på meny och gick hem och lagade mat innan jag mötte upp christina och ingrid för en öl på kvarteret. ölen tog slut och jag gick hem till mig och min dator.

snicksnackade efter min hemkomst med han den där snygga snubben på fejjanchatten och kom fram till att ingenting gör mig klokare i dagar som dessa. mänmänmän, jag ger verkligen upp!

råkade föresten fylleringa duden jag talar om för en tid sedan. attans, tänker ni nu va? och attans tänker jag!
egentligen har jag ingen direkt ångest (längre) över det faktum att telefonen fick spel och ringde hundrafemtio gånger klockan fem på morgonen. det är nog mer sättet jag framställt mig själv som är plågan. dryg och divig, självgod och arg tror jag nog nyckelorden i min personbeskrivning från han lyder. varför tänker ni nu va? och det tänker jag också.

jag vet faktiskt inte. nervositet? kan konstatera att jag blir konstig när jag möter män som får mitt hjärta att bulta aningens hårdare. var tog all min charm vägen? how ever, jag orkar inte bolla mina tankar mera för oavsett hur mycket jag än grubblar så är jag nog ganska så körd i denna snubbes ögon och därför mina vänner, därför kommer valerie solanas istället in i mitt liv!
scum manifesto väntar i min säng och imorgon jobbar jag tidigt. vi säger god natt nu! hej!

du stackars olycksdrabbade septembersjäl

god afton blogg! här sitter jag, den första september, med två halvtinade fiskpinnar inkörda under strumpan.
allt började med att jag suktade efter en kopp te. vattnet kokade i trehundra grader och slafsig som jag är hamnade hälften på min tå istället för i koppen. en brännblåsa i storlek stor spindel pryder min numera ofagra "ringtå" och jag har pillat i mig en sådan där värktablett som hämmar hjärnans smärtsignaler men ändock bränner tån så som helvetets alla eldar. vilken soppa, jag anar en lång och sömnlös natt framför mig!

i ett försök till att koppla bort min olycka så sitter jag och lyssnar på regina spektors senaste platta. är detta inte lite väl tråkigt för att vara fröken spektor? "laughing with" är min favorit so far men förutom den så tycker jag allt känns lite medelmåttigt. det låter regina spektor alla gånger, men är detta bra? kanske bör jag ge den fem lyssningar och sedan uttala mig då jag faktiskt allt som oftast halvsågar de flesta skivor jag väljer att skriva om eller så är den rätt och slätt kanske lite tråkigare än det hon tidigare gjort? den som lyssnar lär!

hade efterfest hemma i lördags. bark är återigen överallt och jag kan inte ens säga att jag hade speciellt kul då jag var full som ett ägg. funderar på att kasta pinnarna på polackhuset och sedan grina en stund över olycklig förälskelse, olyckliga olyckor, över att jag jobbar dubbelt imorgon och över att jag måste dammsuga i hallen innan sängen kallar.

på onsdag packar jag ingenting men flyger till oslo ändå. finally! sista tiden har varit konstant arbete och stress så nu vill jag bara få vara ung och fri en liten stund igen. det arma vuxenlivet tär på mig och jag börjar bli mer övertygad om att även mina dagar är räknade i stavanger. jag håller ut detta år och sen sticker jag till malmö och studentliv! hallelujah!
nu vill jag inte arbeta mer! passion pit var det ja och jag kan ju hoppas att blåsan är borta för jag har ju i åtanke att DANSA!

då livet är lite roligare

pratade med pernilla igår. hon är nyss hemkommen från ett år i barcelona och ska om dryga tre veckor packa väskorna och komma hit! pernilla är så gosig! hon får mig alltid så glad och på så bra hömur.
med pernilla har man inte en tråkig stund. hon kan imitera en saxofon jättedåligt och hon påstår fiskpinnar vara utsökt sushi. pernilla påminde mig om att jag faktiskt också kan vara ganksa så rolig, någonting jag helt glömt bort eftersom jag inte umgåtts med folk på sista tiden och då heller inte fått någon rolighetsbekräftelse. hur som helst så påminde pernilla mig om att jag kan dansa snygga backstreet boys danser, att jag alltid säger knäppa saker och att jag är lika galen som edith piaf. (någonting jag förvisso inte förstår, hon kanske har förväxlat mig med någon?)

det ska bli skönt med en frisk fläkt som pernilla här, med andra ord! alexandra kommer om en vecka och jo nu är snart mina lonely days räknade.

ett oväntat besök

hej blogg. hjärtat bultar fortfarande men efter mitt samtal med alexandra så la åtminstonde mina nerver sig för att vila.
alexandra flyttar föresten så som lovis, allison och pernilla hit i höst. vilken höst vi kommer få, huh?
den tredje september aimar jag för att se passion pit i oslo och efter det så vet ni vilka det är som bestämmer i stavve framöver. ehe.

mot grannlandet igen

igår hade min blogg femton besökare vilket förmodligen är rekord. vet inte om ni stackars läsare hade förväntat er en liten uppdatering på hur emmaboda var men hur som helst tänkte jag ge er en snabb tillbakablick.

jag behöll nästan alla kläder på och såg handsome furs som planerat! fick hångla lagom mycket men det viktigaste som skedde var att jag återförenades med ett stort antal människor som betyder extremt mycket för mig. nu ligger ångesten och trycker innanför mitt pannben som en tumör. jag vill faktiskt inte åka hem till stavanger! lisanja har packat sina väskor och är utflyttad då jag stiger in genom dörren på theodor dahls gate (förvisso sitter julia redo i hennes ställe) och jag fasar verkligen ögonblicket då jag hoppar på flygplanet som ska ta mig tillbaka.

varför är avsked så extremt svåra? jag vet inte hur jag ska kunna hantera detta faktum att jag inte kommer se de vackra nunor jag vill se på ett tag. jag vet inte hur jag ska hantera detta faktum att min bästa kompis lämnar mig för en lägenhet på hornsgatan (jag är glad för din skull lasse, alla gånger! det är dock en hård och förödande sanning att vi inte längre är sambos)

nu ska jag slänga på nån blödig whitney dänga, packa min väska med tårfyllda ögon och sedan lämnar jag mitt forna hemland för mitt nutida hemland. vi ses i norge, beklagligt men sant.