när man själv blev den i rubriken under

okej, så nu är jag alltså heltidsanställd som barnhagetante.inga mer lazy days, inga mer sovmorgnar och inget spontanklubbande en onsdag då kroppen skriker efter nöjen. aningens bittert men jag har accepterat denna sanning för jag ska nämligen bli dessa kids största förebild!

de ska minnas deras dagisfröken siri som den bästa människan de någonsin mött och när de sedan blivit gamla och grå, liggandes på deras dödsbäddar är det mig de ska tänka på då de går igenom allt bra som skapat deras liv. jag ska vara den som sprider glädje och harmoni runt dessa bortsprugna ungar, den som plockar fram gitarren och kör en trudelutt under fruktstunderna, den som lär barnen svära på svenska, den som är kung på att trycka på de slemmiga tumvantarna på odågornas små händer.. jag ska bli världens mäktigaste barnhagetante!

nja, riktigt ännu börjar inte slitet med dessa monster, som föresten säkert är jättegulliga. jag hinner med en spontanklubbaronsdag om jag så vill!
polisattesten från sverige måste skickas till barnhagen först innan vi lagligt får arbeta där (med vi menar jag mig själv och malin) så det är troligtvis måndag som blir dagen för start inom detta område. helt arbetslös blir jag dock ändå inte denna vecka. jag kör nämligen igång min provanställning på en norsk/fransk restaurang på söndag också och där hade jag tänkt briljera med den lilla franskan jag kan samtidigt som jag jonglerar med fyllda vinglas och norska mynt. sextiotimmars veckorna är alltså runt hörnet, vilken fest!

nu ska vi se på history boys, en av de fem filmer jag lånade på stadens lokala bibliotek efter att stolt ha skaffat lånekort där. har nog börjat komma in i vardagsrytmen nu (jag använder mig av biblioteket, det är 100% vardagligt) och jag tror det kan finnas ett eller annat guldkorn att glädjas över här emellanåt. har insett att det är helt okej att sakna och att jag inte kommer glömma allt där hemma bara för att jag nog kommer ha roligt här, hih.