risbollar

tiden kryper fram och allt jag vill är att klockan ska så 17.00 så att jag kan få börja tjäna pengar. har egentligen ingenting att dela med mig utav för jag har blivit tråkig och värre kommer det bli.
jag vill bara bli gammal. sextio på en dag. ha gjort allt det där jag vill göra och bo i det franska torpet jag drömmer om. snabbspola 45 underbara år jag har framför mig och istället leva på minnen och minimal pension.

folk runt omkring mig (som jag knappt känner) är deppiga och ger mig samma dödsångest som ika lyckas prestera fram. jag vet inte om jag vill vara kryckan som håller upp hela situationen men med en syster som sover har jag inga andra val.
de norska killarna härjar i köket och jag vill bara ladda min kanon och skjuta varsin stor kula genom deras norska skallar. dagen blir dålig när den började bra och jag är tydligen den enda i vårat hem som inte blev bjuden på manlig närhet inatt.
det blir inte värre än såhär så jag kan lika gärna fläka ut min och harrys bebisfejja. skitliv eller vad?

äh ne nu ska jag inte vara sån. igår fick jag nästan en norsk kompis, klappade nästan en söt kattunge och såg nästan klart hela coffe and cigarettes. alla som inte dansar hamnade på repeat och sen undrar jag ifall man kan vara kär i en röst? isåfall är jag det. här har ni bilden, hej!